Huse

I naturreservatet i Huse kan du se exempel på hur ett skogsområde i Jämtland såg ut förr. Här har skogen fått växa i fred. Typiska växter som trivs i den kalkrika berggrunden finns här. Därför hittar du inte bara granskog, en del tallar och aspar. Också vackra orkidéer och ovanliga svampar växer fint här. Unikt för hela Sverige är det system av fångstgropar som ligger precis i närheten av Huse.

I västra delen av Huse finns fuktiga områden, kärr. De innehåller mycket kalkrikt vatten.

Tack vare den kalkhaltiga jord­månen och att det finns mycket fuktighet i marken finns det många typiska arter för kalk­haltig jord.

Du kan därför hitta kranshaks­mossa, blå taggsvamp, visp­starr och kransrams.

Tog vara på allt

Vi kan se att man huggit skog här. Det kan vi se genom att skogen här och var är lite glesare. Vi vet också att boskap har fått beta här. De hörde till en fäbod. Det har gjort att betesdjuren gjort det enklare för en del växter och svampar att trivas extra bra. Djuren har hållit buskar och unga lövträd – sly - borta och gödslat jorden.

Fäboden är en plats man är på sommaren med sina djur. Där finns det gott om bete. Man använde betesmarkerna som låg en bit bort från bond­gården. Här i Jämtland var det vanligt att fäboden låg i bergstrakterna.

Det var viktigt att vara förbe­redd så det fanns foder för djuren för den långa, kalla vintern. Man behövde ta till­vara på allt och skördade hö där det fanns. Också på myrarna växte det gräs. När man skördade där kallas det myrslåtter.

Gamla kartor berättar

I gamla kartor beskrivs hur äganderätten till odlingsbar jord skulle omfördelas, eller skiftas.

Syftet var att förbättra jord­bruket. Det var tre sådana skiften i Sverige från mitten av 1700-talet till mitten av 1800-talet. Den sista förändringen kallades laga skifte. Då skiftades också skog och gemensamt ägd mark. Staten ville att marken man ägde skulle höra ihop.

På historisk karta i laga skiftes­handlingar från 1838 framgår det att större delen av reserv­atet användes som betesmark på den tiden.

De små kärren slogs med lie. Det kallas myrslåtter. På det sättet drygade man ut höskörden de år som det var mindre hö på markerna runt gården.

Fångstgropar

Du ska inte missa något riktigt ovanligt. Här i närheten av Huse finns ett helt unikt område av fångstgropar. Det finns bara på några få andra ställen i hela Sverige.

Fångstgropar grävdes för att vilda djur skulle falla ner och fastna i gropen.

Det är en av de äldsta jaktmetoderna vi känner till. Redan under järnåldern användes det sättet att jaga.

Det är ett stort område, upp till en och en halv mil långt. Här finns ungefär 350 stycken fångstgropar. Det ligger lite högre, på sand och grusmark.