Båthushöjden

Här kan du strosa omkring på höjder med väldigt gammal tall­skog. Vissa tallar är hela tre hundra år gamla.

​Gammal skog

När de äldsta tallarna i det här naturreservatet var små plant­or hade inte botanikern Carl von Linné hunnit ge tallen dess latinska namn, Pinus sylvestris. Genom århundradena som gått sedan dess har skogen brunnit, stormen har härjat bland träden och det har faktiskt också huggits en del i området. Ändå står många tallar och även en del granar kvar sedan 300 år tillbaka.

När skog får växa till sig under lång tid dör träd. Det bildas död ved som liggande trädstammar eller stående torrakor. Vedsvampar och lavar trivs bland den döda veden, liksom vedinsekter och fåglar. Motsägelsefullt kan tyckas, men i den döda delen av skogen lever det om som mest.

Berget går i dagen

Jordlagret på de båda höjderna är tunt och på flera ställen kommer berget fram. Det finns stora hällar men också branta klippor där fukt och solbel­ysning gör att flera mossor och lavar trivs.

Längst upp på de båda bergen finns sprickor i berget som visar sig som små raviner och sänkor.

Tornseglare och sidensvans

Den gamla skogen lockar spec­iella fågelarter. Förutom tofs­mes och trädkrypare har man observerat både häckande sidensvans och tornseglare. Såklart finns det både större hackspett och tretåig hackspett som har många döda träd att trumma på.