Råtjärnberget-Djupdalsberget

Naturreservatet Råtjärnberget-Djupdalsberget har något för alla. Den stressade nutidsmänni­skan kanske får pers­pektiv på tillvaron här bland de höga tallarna och stora stenblocken. Hur såg det ut här för 350 år sen då de äldsta tallarna slog rot?

Foto: Länsstyrelsen Jämtland

Här är det många kullar och backar. Det finns också många stenblock i tallskogen. Skogen är nästan helt orörd av männ­iskan, det kallas naturskog. Du kan hitta stubbar här till exempel, det visar ju att någon huggit ner skog. En skog som är helt orörd kallas urskog.

Tallarnas kungarike

De ståtliga tallarna har riktigt grova grenar. Barken, höljet kring trädets stam, är hårt, nästan som stål.

De döda och torra tallarna står kvar på sin rot. Det kallas torrakor och här är en del mycket höga och tjocka. De vackra gamla tallarna är minst sagt respektingivande.

Man kan säga att de pekar mot toppen av Råtjärnberget. Däruppe finns tallar som är över 300 år och som växer bland renlavar.

Skogsbränders effekt

På stubbar som delvis förvand­lats till kol kan du se att det brunnit i skogen.

Vi vet också att det varit skogs­brand här upp till sex gånger. Det kan du också se på vissa träd som har upp till sex stycken skador på stammarna. Skadorna kallas brandljud.

Värmen från en skogsbrand gör att barken faller av och veden kommer fram. Om trädet överlever branden växer såret igen.

Vi på Länsstyrelsen i Jämtlands län bränner också i skogen. Det kallas naturvårdsbränning och det gör vi under noggrant planerade och kontrollerade former. På det sättet kan vi bevara och förbättra villkoren för de arter som lever här.

Många lockas hit

Naturreservatet består av olika typer av natur. Det betyder att många olika växter och fåglar trivs här. Speciellt bra trivs de som lever på gamla träd, död ved och förmultnande trädstammar.

De kallas för vedlevande. Här finns insekter, hönsfåglar, hackspettar, vedsvampar, lavar, mossor och kärlväxter.

Att tallskogen är påverkad av bränder alltså är en nödvänd­ighet för många arter. Det är viktigt att bevara den eftersom sådana skogar är allt svårare att finna.

Intressanta fåglar

Här finns flera intressanta fåglar. Har du tur kan du se både tjäder, järpe och spill­kråka. Också den tretåig hackspetten bor här. Du kan se hur den har hackat i träden. Här och var kan det se ut som hackspetten perforerat träd­stammarna, gjort flera rader som ett band runt stammarna.

Stoltheten i reservatet

Reservatets stolthet är liten mycket ovanlig svamp, kandelabersvampen. Den är ytterst sällsynt i hela norra Europa. I Sverige har den bara hittats på tre andra ställen.

Kandelabersvampen är akut hotad. Här i Råtjärnberget-Djupdalsberget har vi räknat till 31 arter som är rödlistade. Det innebär att de finns med på en lista som visar vilka arter som riskerar att försvinna.

Ömtåliga arter

Andra ömtåliga arter som hittats här är svampar som märk­liga namn som fläckporing och gräddporing. Eller vad sägs om laxgröppa, doftticka och kristallticka.

Andra arter som är med på listan över arter som riskerar att försvinna härifrån är till exempel lavar som stiftgelélav, brunpudrad nållav och liten blekspik.

Förutom alla rödlistade arter finns 37 stycken arter som visar att det är gammal skog som behöver skyddas.

Aktuellt för detta besöksmål

Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.

Föreskrifter

Välkommen till Råtjärnberget-Djupdalsberget. Tänk på att det inom reservatet inte är tillåtet att:

  • elda, förutom på särskilt angivna platser
  • fälla levande eller stående döda träd samt upparbeta liggande död ved
  • fånga, störa eller skada däggdjur, fåglar, grod- och kräldjur, liksom att skada deras bo och lekplatser eller samla ägg
  • klättra i boträd eller medvetet uppehålla sig närmare rovfågel­bo, lya eller gryt än 100 meter
  • göra åverkan på mark, block eller växtlighet
  • plocka och samla in naturprodukter (till exempel ved­svampar, lavar och mossor) med undantag för bär och matsvamp
  • samla in evert­ebrater, till exempel skalbagg­ar och landmollusk­er
  • framföra motor­drivet fordon i terräng inom hela området
  • snitsla spår, anordna orienter­ingskontroller eller anordna tävlingar
  • anlägga skoterled.

Andra regler gäller om du vill bedriva någon form av verksamhet i området, se aktuellt reservatsbeslut för fullständiga föreskrifter. Det kan också finnas andra lagar att ta hänsyn till, exempelvis rennäringslagen.

Allemansrätten – det här får du göra i naturen

I Sverige har vi allemansrätt, det innebär att du får utöva friluftsliv och röra dig fritt i naturen så länge du inte stör eller förstör.

Friluftsliv och allemansrätt
Träd och moln. Illustration

Serviceinformation

  • Ikon förInformationstavla Informationstavla
  • Ikon förRastplats Rastplats

Fakta

Beslutsår: 2007

Storlek: 2 km²

Kommun: Härjedalen

Förvaltare: Länsstyrelsen Jämtlands län

Skyddsområde: Naturreservat och Natura 2000-område

Hitta hit

Kontakt

Länsstyrelsens naturvårdsförvaltning

Landshövding

Marita Ljung

Besöksadress

Residensgränd 7

Postadress

831 86 Östersund

Organisationsnummer

202100-2452

Följ oss