Käringberget

I reservatet har det varit skogsbränder ända sedan 1300-talet. Det har resulterat i en skog med svampar som lever på döda träd och ljusa, fina lövträd.

De sju senaste seklen har minst fjorton skogsbränder härjat här. De äldsta tallarna har överlevt sju av dem.

Tall finns det fortfarande gott om på Käringberget, liksom en mängd rödlistade vedsvampar.

Fyra urskogsreservat

I området kring Ljungå i Bräcke kommun finns fyra relativt små urskogsliknande naturreservat.

Av dessa är Valletjärnarna och Käringberget de mest sevärda. De andra två är Svedjan och Båthällan.

Brända marker

Käringbergets naturreservat omfattar delar av Käringberget. På vissa ställen är det riktigt brant. Här finns torra, och steniga marker. Du kan även få se vackra, knotiga tallar och många döda träd.

I den sydöstra delen ökar inslaget av gran och grov asp. Här är marken blötare och örterna fler.

Brann på 1300-talet

Att det finns så gott om tall i området beror på att skogen har drabbats av brand med jämna mellanrum. Sedan 1300-talet har minst fjorton bränder berört området.

Reservatet är också intressant då det finns så många döda tallar i soliga områden. Det gör att de insekter som lever i de döda träden, trivs väldigt bra.

Totalt har 15 sällsynta och hotade, rödlistade, arter hittats i området. Nu är vi duktiga på att släcka bränder och skogen har inte brunnit sedan 1819.

Bra med bränder

När skogen brinner är det tallarna som klarar sig bäst. Granarna – som annars konkurrerar ut de andra träden – dör och ger utrymme för nya tallplantor och lövträd.

Skogsbränder är bra för många sorters växter och olika arter. Ett exempel är vedsvampar som behöver gamla, brandskadade tallar.

Intressanta djur

Den ovanliga – och skyddsvärda – tretåiga hackspetten finns också i området vissa år.