Rödde

Välkommen till ett område där du kan njuta av luckig granskog, blommande våtmarker och fina svampar.

Örtrik skog

Här får du vandra i en gammal granskog där träden har olika ålder och finns i olika levande och döda stadier. De äldsta granarna är inte mer än 150 år gamla. Men eftersom skogen aldrig kalavverkats har det hela tiden funnits träd av olika åldrar och stadier. Den här kontinuiteten plus att skogen har betats gör att du kan träffa på sällsynta svampar och fina växter.

Väl spritt i området står det stora tallar som de flesta är 200 år gamla. De tillhör det halvöppna skogsbetet som funnits förr i tiden.

Kalken i marken gör att skogen är full av blommande växter, både höga och mindre örter. Dessutom växer en kalkgynnad mossa i markskiktet, kranshakmossan.

I sådana här gårdsnära skogar brukar död ved vara sällsynt då människor tagit rätt på de fallna träden för ved. Men i de brantare delarna av naturreservatet hittar du gott om döda ikullfallna granar. Granstammarna är i olika stadier av nedbrytning. Sällsynta vedsvampar, insekter och fåglar brukar samlas runt den döda veden. På så sätt kan man säga att den döda veden lever.

Fridflon

Våtmarker som påverkas av kalkhaltig jordmån och grundvatten kallas rikkärr. Fridflon i sydöstra delen av reservatet är ett rikkärr. Kalkhalten ger förutsättningar för en mångfald av ovanliga växter och mossor. Bland annat kan du få se ett antal orkidéer: tvåblad, spindelblomster, ängsnycklar och blodnycklar. I bottenskiktet växer mossor som ibland har speciella namn, bland dem kan nämnas korvskorpionmossa, guldspärrmossa och purpurvitmossa.

Vid inventering av Jämtlands alla rikkärr i början på 2000-talet fick Fridflon den högsta klassningen. Det innebär att det finns väldigt höga naturvärden och att rikkärret ska bevaras för all framtid.

Hävdade marker

På historiska kartor från början av 1820-talet nämns det aktuella området som utmarker till gården Rödde. Våtmarkerna hävdades troligen med slåtter och skogen betades av gårdens djur. Gården Rödde finns kvar och ligger söder om naturreservatet.

Skogsbetet i gamla tider har medverkat till att du kan hitta större luckor i vegetationen och en del markstörningar. Dessa markstörningar som betande djur ger upphov till gynnar mykorrhizasvamparna i marken. Därför finns det en lång lista på marksvampar som hittats i området. Många är sådana som bara växer på kalkhaltig mark.

I fornminnesregistret finns ett par fornåkrar registrerade. De är daterade till någonstans mellan 1050 - 1520 efter Kristus. Du kan även hitta stenrösen och gamla byggnader. Det är rester från gamla gårdar som brukats i äldre tider.