Lubbäckflon

Här kan du vandra kring i granskogar påverkade av kalk och i andra näringsrika skogsområden. Det finns också värdefulla våtmarker. Dessutom kan du spana efter spår av mänsklig akti­vitet för länge sedan.

Intressanta arter

Granskogen i reservatet är en blandning av kalkgranskog och näringsrik granskog. Den är uppdelad i ett sydvästligt om­råde och ett nordöstligt.

Det sydvästliga området är mer kuperat. Där kan du hitta ovanliga blommor. Marken genomsilas nämligen av vatten som innehåller kalk. Du kan bland annat hitta guckusko, kransrams och trolldruva.

Skogen är relativt gles, med många gamla träd. I det nordöstra området finns det ett ställe med 220 år gamla granar. Du kommer att se att en del är riktigt grova. De har en diameter på uppåt 70 centimeter.

Det finns också mycket död ved i reservatet. Titta lite närmare på de döda träden. Det växer ofta vedsvampar på dem. Några exempel är rynkskinn, rosenticka och gränsticka.

Det finns inte så mycket lövträd i området. Bland de lövträd som ändå finns kommer du att se björkar, sälgar och rönnar. Många av dem är gamla. På dem kan du hitta lunglav och korallblylav.

Fina rikkärr

Rikkärr är en typ av myr som innehåller mycket mineraler. I reservatet finns det tre rikkärr. De var alla med i Länsstyrel­sens inventering. Vi bedömde att två av dem är i de två högsta naturvärdesklasserna. Det tredje rikkärret invente­rade vi däremot aldrig på arter. Det fick därför ingen klassning.

Du kan hitta mycket guldspärrmossa och späd skorpionmossa i de tre rikkärren. Men du kan vara lugn: du kommer inte att träffa på någon skorpion i mossan. Dessvärre kan vi heller inte utlova något guld, men däremot gröna skogar lite längre bort.

Vill du se tecken på att marken har hög kalkhalt kan du titta efter klotuffmossa och halv­gräset jämtstarr. Även blom­morna blodnycklar, tvåblad och sumpnycklar växer där marken innehåller kalk.

Mänsklig påverkan

Skogen är cirka 150 år gammal och har aldrig påverkats av modernt skogsbruk. Däremot finns det stubbar i olika ålder. Det vittnar om att människor förr har plockat ut träd regel­bundet. Det kallas plock­huggning.

Det finns också spår efter kolning i hela skogsområdet. De har alltså framställt träkol förr i tiden. De har också grävt en timmerränna genom hela reservatet. På den har de transporterat trädstammar.

På myrarna har de även slagit gräs för att få hö till djuren. Det vet vi för att det finns lite rester kvar av en lada. Den ladan ligger strax utanför reservatet. Att skörda hö på det här sättet kallas slåtter.

Kanske går du förbi någon av fångstgroparna i reservatet. De berättar om jakt för riktigt länge sedan. Idén var att locka ner djur i gropen.