Vind på kalfjället i Jämtlands länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuell vädervarning.

Strangellsbodarna

Myrar med mycket blommor. Grova tallar som utsatts för skogs­bränder. Spår efter en blomstrande fäbod­kultur. Det är exempel på vad du kan få se i det här reservatet.

Foto: Länsstyrelsen Jämtlands län

Kalkrik mark – jord och berg som innehåller kalk – och tall, gran och lövträd är en bra miljö om man vill hitta många växter och djur. Om en skog dess­utom är gammal och många döda träd ligger på marken, är det ännu bättre.

Rik flora – många växter

Området kring Strangells­bodarna har allt detta. Ett exempel är Handogsflon. Det är en myr med väldigt många olika arter, olika sorters växter. Här finns ett vatten som inne­håller mycket näring, vilket gör att många djur och växter trivs.

Förr klippte man ner alla växter med lie på dessa myrar. Det kallas slåtter. Man torkade och sparade växterna för att få nog med vinterhö till gårdens djur.

På somrarna gick man med korna till Strangellsbodarna. Djuren fick beta där. Alla en­buskar i närheten av fäboden är ett tydligt tecken på att djur har betat här under många år.

Eldens påverkan

Nästan hela området är på­verkad av brand. Det har varit bra för tallarna som överlever de flesta skogsbränderna. På stubbar och tallstammar finns spår av hela fem skogsbränder.

Tallarna som stått här längst hittar man strax sydväst om fäboden. De är 200–250 år gamla och ordentligt grova.

Planerad skogs­brand

Naturreservatet ska skötas så att naturvärden som beror av tallskogen bevaras. Därför kommer delar av området att brännas under kontrollerade former. Det kallas för natur­vårdsbränning. Då kommer granar och annan växtlighet som konkurrerar med tallarna om ljus och näring att brinna upp. Tallarna klarar sig ofta bra i skogsbränder, då de har tjock bark och har grenarna högt upp.

Med tiden, och med rätt sköts­el, kommer reservatet att utvecklas till en urskogs­liknande skog där ännu fler sorter – arter – kan leva. Exempel på det är hackspettar och tjädrar.

Tycker om kalk

Att de vackra blommorna blåsippor och guckusko finns här, visar att det finns kalk i marken. Flest växter som gynnas av kalk hittar man söder om Örån. Här finns också flest fallna träd där vedlevande svampar och insekter trivs.

Bävern har gnagt av och fällt många aspar. Det gör att den ovanliga – och hotade – arten stjärntagging finns just här. Det är nämligen en svamp som lever av döda aspar.

Aktuellt för detta besöksmål

Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.

Föreskrifter

Välkommen till Strangellsbodarna. Tänk på att det inom reserv­atet inte är tillåtet att:

  • fånga, störa eller skada däggdjur, fåglar, grod- och kräldjur, liksom att skada deras bo och lekplatser eller samla ägg
  • plocka och samla in arter av olika slag med undantag av bär och matsvamp
  • klättra i boträd eller medvetet uppe­hålla sig närmare rovfågel­bo, lya eller gryt än 100 meter
  • göra åverkan på mark, block, växt­lighet, torrträd eller annan död ved
  • elda, annat än med medhavd ved
  • framföra motor­drivet fordon i terräng.

Andra regler gäller om du vill bedriva någon form av verksamhet i området, se aktuellt reservatsbeslut för full­ständiga föreskrifter. Det kan också finnas andra lagar att ta hän­syn till, exempelvis ren­näringslagen.

Allemansrätten – det här får du göra i naturen

I Sverige har vi allemansrätt, det innebär att du får utöva friluftsliv och röra dig fritt i naturen så länge du inte stör eller förstör.

Friluftsliv och allemansrätt
Träd och moln. Illustration

Serviceinformation

  • Ikon förInformationstavla Informationstavla

Fakta

Beslutsår: 2013

Storlek: 3 km²

Kommun: Östersund

Förvaltare: Länsstyrelsen Jämtlands län

Skyddsområde: Naturreservat och Natura 2000-område

Hitta hit

Kontakt

Länsstyrelsens naturvårdsförvaltning

Landshövding

Marita Ljung

Besöksadress

Residensgränd 7

Postadress

831 86 Östersund

Organisationsnummer

202100-2452

Följ oss