Naturreservatet Råtjärnberget-Djupdalsberget har något för alla. Den stressade nutidsmänniskan kanske får perspektiv på tillvaron här bland de höga tallarna och stora stenblocken. Hur såg det ut här för 350 år sen då de äldsta tallarna slog rot?
Foto: Länsstyrelsen Jämtland
Här är det många kullar och backar. Det finns också många stenblock i tallskogen. Skogen är nästan helt orörd av människan, det kallas naturskog. Du kan hitta stubbar här till exempel, det visar ju att någon huggit ner skog. En skog som är helt orörd kallas urskog.
De ståtliga tallarna har riktigt grova grenar. Barken, höljet kring trädets stam, är hårt, nästan som stål.
De döda och torra tallarna står kvar på sin rot. Det kallas torrakor och här är en del mycket höga och tjocka. De vackra gamla tallarna är minst sagt respektingivande.
Man kan säga att de pekar mot toppen av Råtjärnberget. Däruppe finns tallar som är över 300 år och som växer bland renlavar.
På stubbar som delvis förvandlats till kol kan du se att det brunnit i skogen.
Vi vet också att det varit skogsbrand här upp till sex gånger. Det kan du också se på vissa träd som har upp till sex stycken skador på stammarna. Skadorna kallas brandljud.
Värmen från en skogsbrand gör att barken faller av och veden kommer fram. Om trädet överlever branden växer såret igen.
Vi på Länsstyrelsen i Jämtlands län bränner också i skogen. Det kallas naturvårdsbränning och det gör vi under noggrant planerade och kontrollerade former. På det sättet kan vi bevara och förbättra villkoren för de arter som lever här.
Naturreservatet består av olika typer av natur. Det betyder att många olika växter och fåglar trivs här. Speciellt bra trivs de som lever på gamla träd, död ved och förmultnande trädstammar.
De kallas för vedlevande. Här finns insekter, hönsfåglar, hackspettar, vedsvampar, lavar, mossor och kärlväxter.
Att tallskogen är påverkad av bränder alltså är en nödvändighet för många arter. Det är viktigt att bevara den eftersom sådana skogar är allt svårare att finna.
Här finns flera intressanta fåglar. Har du tur kan du se både tjäder, järpe och spillkråka. Också den tretåig hackspetten bor här. Du kan se hur den har hackat i träden. Här och var kan det se ut som hackspetten perforerat trädstammarna, gjort flera rader som ett band runt stammarna.
Reservatets stolthet är liten mycket ovanlig svamp, kandelabersvampen. Den är ytterst sällsynt i hela norra Europa. I Sverige har den bara hittats på tre andra ställen.
Kandelabersvampen är akut hotad. Här i Råtjärnberget-Djupdalsberget har vi räknat till 31 arter som är rödlistade. Det innebär att de finns med på en lista som visar vilka arter som riskerar att försvinna.
Andra ömtåliga arter som hittats här är svampar som märkliga namn som fläckporing och gräddporing. Eller vad sägs om laxgröppa, doftticka och kristallticka.
Andra arter som är med på listan över arter som riskerar att försvinna härifrån är till exempel lavar som stiftgelélav, brunpudrad nållav och liten blekspik.
Förutom alla rödlistade arter finns 37 stycken arter som visar att det är gammal skog som behöver skyddas.
Välkommen till Råtjärnberget-Djupdalsberget. Tänk på att det inom reservatet inte är tillåtet att:
Andra regler gäller om du vill bedriva någon form av verksamhet i området, se aktuellt reservatsbeslut för fullständiga föreskrifter. Det kan också finnas andra lagar att ta hänsyn till, exempelvis rennäringslagen.
Beslutsår: 2007
Storlek: 2 km²
Kommun: Härjedalen
Förvaltare: Länsstyrelsen Jämtlands län
Skyddsområde: Naturreservat och Natura 2000-område
Berätta hur vi kan göra den här sidan bättre. Dina synpunkter är värdefulla för oss och din medverkan hjälper oss att förbättra webbplatsen.
Tyvärr kan vi inte svara på dina synpunkter här. Om du har en fråga som du vill ha svar på kan du gå via kontaktinformation.