Karum
Foto: Coco Dedering
Reservatet innefattar markerna till två av byns tre gårdar. Odlingslandskapet är ålderdomligt och småskaligt med en blandning av små åkrar, alvarmarker, slåtterängar och lövskogar.
Just pågår arbeten med att skylta om ledsystemet i Karum. Under tiden kan det vara lite otydligt hur lederna går och vi hoppas på din förståelse. Arbetena beräknas vara klara i slutet av mars.
Odlingslandskap
Ett av syftena med reservatet är att så långt det är möjligt återskapa odlingslandskapet från slutet av 1800-talet. Då odlade man i så kallat tresäde. Det innebära att man odlar råg år ett och korn år två och sedan lät man åkern ligga i träda år tre. Sedan mitten av 1990-talet brukas markerna återigen på gammalt sätt men med moderna maskiner. Tack vare det äldre brukningssättet och hanteringen av utsädet har en rad ovanliga åkerogräs blivit synliga igen på åkrarna bland annat råglosta, klätt, åkerranunkel och sommarklynne. På åkrarna odlas en gammal sorts råg, Gotlandsråg. Nu har den odlats så länge i Karum att den benämns Karumråg. Karum är idag en av Sveriges viktigaste platser vad gäller bevarandet av gamla sorters spannmål (Karumråg) och utrotningshotade åkerogräs.
Slåtterängar
Reservatets slåtterängar uppvisar arter som ängsskära, klasefibbla, rosettjungfrulin och krutbrännare. Flera slåttergynnade arter har börjat vandra ut i gammal åkermark. År 2006 startade restaureringen av Betskogsängen. Ängens träd och buskar avverkades och stubbarna frästes bort så att ängen återigen kan slås med knivslåtterbalk. Arbetet med att restaurera ängarna i reservatet fortsätter metodiskt och idag är fler gamla ängsmarker framröjda och brukade igen. Stora delar av reservatet består av betade alvar och hagmarker. I dessa områden pågår ett omfattande restaureringsarbete.
Områdets historia
Fornlämningar och Noaks ark
Inom reservatet finns ett stort antal stensträngar, odlingsrösen, brukningsvägar och husgrunder från både förhistorisk och historisk tid. Det finns även ett gravfält med den ståtliga skeppssättningen Noaks Ark. Inom gravfältet finns ett 70-tal både runda och rektangulära gravar. Merparten utgörs av stensättningar i olika former, ibland högliknande. Ett 25-tal gravar har undersökts, däribland fyra rektangulära stensättningar, som visade sig utgöra vapengravar från förromersk järnålder. Gravfältet har anlagts under bronsålder och troligen utnyttjats under stora delar av järnålder.
1600-talet och framåt
Genom kartor kan man följa byns markanvändning så långt tillbaka som till 1600-talet genom både storskiftet (1777), enskifte (1817) och laga skifte (1839). Markerna har uppodlats för att utöka skörden eller omförts från äng till bete. Under vissa perioder har några torpställen funnits. Det har även funnits en malm, det vill säga bostadsområde för daglönare som inte ägde någon egen mark. Under 1870-talet bodde som flest människor i Karums by. Då fanns här 102 personer.
Att ta en tur till fots
På parkeringsplatsen för personbilar vid Karums by finns det information om tre naturreservat som alla ligger i direkt anslutning till varandra; Karum, Karås och Västra äng. Från den parkeringen når du också flera leder. Karumleden är knappt 3 km lång. Till den finns det alternativa sträckor, Genvägen och Stenängsåkersleden. Från nordöstra delen av Karumleden når du en stig som går runt in i reservatet Västra äng. Mittlandsleden kan du följa, via reservatet Karås, ner runt Noaks ark och tillbaka igen, den sträckan är ca 4,5 km. Alla leder markeras av trästolpar med vit topp förutom Mittlandsleden som har orange markering.
Området är ett ålderdomligt och småskaligt odlingslandskap med en mosaik av lövskogar, betesmarker och slåtterängar, kärr och åkermarker. Här ligger också Karums alvar, ett av de fåtaliga alvaren på mellersta Öland. Rik svampflora.
Historia
Odlingslandskapet i Karum kan till större delen betraktas som ett reliktområde. Det landskap vi ser idag bär spår från många olika tidsskeden, allt från järnålder och framåt. Förhistoriska husgrunder och hägnader både från järnålder och historisk tid, odlingsrösen, brukningsvägar och uppodlade områden är exempel på lätt uppfattade element i landskapet. Genom kartor kan man följa byns utveckling från slutet av 1600-talet fram till idag. 1680-talets lantrevisionskarta visar hur de små, oregelbundet formade åkrarna ligger i anslutning till bebyggelsen. Storskifteskartan från 1777 visar att små områden har odlats upp i ängen. Detta märks särskilt i byns södra, mellersta och västra del. Storskiftet kom aldrig att fastställas. Utmarksdelningen som gjordes under tidigt 1800-tal innebar för Karums del att alvarmarkerna söder om byn kom att läggas till byn. De 458 tunnlanden som tillföll Karum bestod till stor del av torra och skarpa betesmarker och på flera ställen låg kalkstensflisan i dagen. Knappt 40 år efter storskiftet påbörjades enskiftet. Oenigheterna mellan gårdsägarna i byn var stor och inte heller detta skifte kom att genomföras. Kartan som upprättades 1817 ger oss dock en mycket god bild över byns odlingslandskap. År 1839 fastställdes laga skiftet för Karum som inte genomfördes helt ut. Anledningen till oenigheten om skiftesgenomförandet känner vi inte till. Kanske ansåg man att nackdelarna övervägde fördelarna, kostnaderna för skiftena var kanske högre än de vinster man kunde tänkas göra.
Fornminnen och Noaks ark
I nästan hela detta område finns lämningar efter järnåldersgårdar som sammanbinds av stensträngar. Området sträcker sig även utöver gränserna för byn. Genom att skiftena inte genomförts i byn kan man se många samband mellan järnålderns odlingslandskap och den historiska bebyggelsen. 1800-talets stenmurar sammanfaller ofta med tidigare gränser som kanske är nästan 2000 år äldre. Lövskogarna har en rik flora, särskilt vad gäller svampar. Ett tjugotal sällsynta arter har observerats. Bland dessa märks lilanopping, olivbrun spindling, musseronvaxskivling, stjälkröksvamp och rottryffel. Skugglosta, luden johannesört och strävlosta är några ovanliga kärlväxter som växer i skogarna.
Noaks ark
I områdets sydvästra del ligger ett av Ölands mer kända gravfält, helt nära den ålderdomliga och slingrande vägen mellan Högsrum och Gärdslösa. Gravfältet benämns ibland Noaks ark, men egentligen åsyftar detta namn endast den stora skeppssättning, som man först lägger märke till. Sammanlagt innehåller gravfältet ett 70-tal gravar. Merparten utgörs av stensättningar i olika former, ibland högliknande. Ett 25-tal gravar har undersökts, däribland fyra rektangulära stensättningar, som visade sig utgöra vapengravar från förromersk järnålder. Gravfältet har anlagts under bronsålder och troligen utnyttjats under stora delar av järnålder.
Åkrarna och betesmarkerna
Karums by ligger i den centrala delen av Mittlandsskogen. Byn består av tre gårdar: Östergården, Mellangården och Västergården. Åkrarna i byns gärde är små och omges av stenmurar. De brukas på gammalt sätt enligt en treårig växtföljd, så kallat tresäde. Första året skördas råg, andra året korn och det tredje ligger åkern i träda. På mindre delar odlas gamla lantsorter som exempelvis gotlandsråg. Åkrarnas ogräsflora blir som en följd av det ålderdomliga åkerbruket mycket rik. Exempel på några av de sällsyntare växterna är klätt, råglosta, åkermadd, småfruktig jungfrukam, luddvicker, korndådra, sommarklynne och åkerranunkel. I Karums inägomark har ett flertal mindre och helt öppna slåtterängar restaurerats. Här återfinner man små rester av den gräsmarksflora som tidigare varit dominerande i landskapet. Större delen av ängarna består av friska och fuktiga ängsmarker.
Betesmark
På den gamla utmarken dominerar fortfarande betesmarker. Längst i söder ligger Karums alvar, ett av de få alvaren på mellersta Öland. Arealen hällmark och gruslavar är ganska liten. Vanligast är en mellanform av grusalvar och örtrika torra gräsmarker med uppbrutet och relativt glest fältskikt. Den centrala delen av Karums alvar har ett lite tjockare jordtäcke. Denna del var tidigare kraftigt igenvuxen men har på senare år öppnats upp och den ursprungliga gräsmarksfloran har successivt börjat vandra in igen. I de låglänta delarna av alvaret finns välutbildade, fuktiga gräsmarker med en artrik flora där älväxing dominerar. Inslaget av örter är ställvis rikligt med bland annat arter som majviva och honungsblomster. I norra delen av alvaret ligger två mindre kärr som större delen av året håller klarvatten. Kärren är viktiga lekplatser för långbensgroda.
Vegetation
Omgivningarna karaktäriseras av stora lövskogsområden med liten andel odlad åkermark. Vegetationen i området är starkt präglad av tidigare markanvändning. Marken i gärdet består främst av lövskogar och åkermarker. Lövskogarna har en viss variation till såväl artinnehåll som täthet. Den vanligaste skogstypen är ek/hasselskog med ett fältskikt av ädelörttyp. Skogsbingeln är en av de vanligaste kärlväxterna. Många av ekarna är mycket gamla och har stått här sedan dessa marker hävdades som slåtterängar. Även andra lövträd förekommer i de lundartade ekskogarna, främst ask, alm och lind. Ibland är buskskiktet tätt och hasseln är då uppblandad med hagtornsbuskar. I fuktiga delar ökar inblandningen av ask; fältskiktet övergår i högörttyp med örter som älgört och humleblomster. I de fuktigaste partierna övergår skogen i ren askskog. Längs markerade fuktdråg är inslaget av sälgbuskage stort. Tidigare helt öppna delar domineras idag av björk. Även i dessa delar är hasseln vanlig, men här finns även inslag av hagtorn och nypon.
Flora och fauna
I anslutning till gravfältet vid Noaks ark finns en örtrik, torr gräsmarksflora med flera sällsynta arter som hylsnejlika, fågelarv, alvarveronika och stor sandlilja. Alvarsnäckan har förekommit i området och det går fortfarande att påträffa skal, men det är osäkert om den fortfarande lever kvar. På Karums alvar gjordes 1998 det första svenska fyndet av ängsvägstekel på 25 år. Arten samlades på Öland senast på 1930-talet bland annat i Ekerum och Halltorp. Bland rödlistade fjärilar på alvaret kan blekgult lavfly, streckad hedspinnare, vitgul lövängsbrokmal och klubbsprötad bastardsvärmare nämnas. Flera intressanta skalbaggar förekommer bland annat blank skulderlöpare, alvarfallbagge, månhornbagge, azurlöpare, viveln Lepyrus capucinus och tordyveldyngbagge. En raritet är kortvingen Chennium bituberculatum som i hela Nordeuropa bara är påträffad på Karums alvar samt ett enstaka fynd på Greby alvar strax nordväst om Karum. Första fyndet gjordes 1955 och sedan dröjde det ytterligare 25 år innan nästa exemplar hittades trots omfattande eftersök. Kortvingen lever tillsammans med grästorvmyran under stenar. Vilken roll skalbaggen spelar i myrsamhället är oklart, men troligen livnär den sig på myrägg och myrlarver. I gengäld förser den myrorna med ett sekret. Det märkliga är att myran är ganska vanlig på Öland och i östra Småland. I området påträffades 1989 en annan intressant myra, kvistsmalmyra, som ny för Nordeuropa. Arten har senare även upptäckts på en lokal på Gotland.
Mittlandsleden går igenom reservatet, man kan utgå från parkeringen vid Noaks ark och därefter vidare mot Karås.
Inom reservatet finns ett antal markerade leder att välja på.
Aktuellt för detta besöksmål
Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.
Föreskrifter
I naturreservatet får du inte:
- Parkera fordon, husvagn eller släpvagn på annan plats än iordningställda parkeringsplatser.
- Köra motordrivet fordon utanför utpekade vägar eller stigar.
- Tälta mer än ett dygn på samma plats.
- Ta med hund, eller annat djur, som inte är kopplad.
- Sätta upp tavla, skylt, affisch eller liknande anordning eller göra inskrifter.
- Göra upp eld.
- Gräva, dra upp eller plocka växter eller växtdelar. Du får plocka bär och matsvamp.
- Skada eller ta bort träd, stubbar, bark, grenar, buskar eller ris som växer eller är döda.
Efter samråd med Länsstyrelsen kan du få:
- Göra undersökning eller forskning.
- Sätta ut fällor för att samla in insekter.
- Bedriva kommersiell verksamhet.
C. Föreskrifter enligt 7 kap 30 § miljöbalken om rätten att färdas och vistas i reservatet och om ordningen i övrigt.
Det är förbjudet att inom reservatet:
- Ställa upp motorfordon, husvagn eller släpvagn annat än på särskilt anvisade vägar och platser.
- Framföra motorfordon annat än på befintliga vägar.
- Tälta mer än högst ett dygn på samma ställe.
- Medföra okopplad hund eller annat lösgående sällskapsdjur.
- Sätta upp tavla, skylt, plakat, affisch eller liknande anordning eller göra inskrift.
- Göra upp eld.
- Gräva upp, plocka eller skada växter eller växtdelar med undantag av bär och matsvamp för husbehov.
- Skada eller ta bort växande eller döda träd, stubbar, bark, grenar, buskar eller ris.
- Utan samråd med Länsstyrelsen utföra insamling, undersökning eller forskning.
- Utan samråd med Länsstyrelsen använda området för kommersiellt nyttjande av allemansrätten.
Föreskrifterna under C gäller ej ägare och innehavare av särskild rätt till fastighet.
Serviceinformation
-
Informationstavla
-
Parkering
-
Rastplats
-
Vandringsled
Fakta
Beslutsår: 2006
Areal: 315,7 hektar
Kommun: Borgholm
Markägare: Naturvårdsverket
Förvaltare: Länsstyrelsen Kalmar län
Hitta hit
Sväng österut från väg 136 i Rälla, mot Högsrum. Håll mot Gärdslösa (vänster) där vägen delar sig. Efter cirka 1 km dyker Noaks Ark upp på vänster sida. Här finns parkering som ger möjlighet att besöka gravfältet men även alvarmarkerna som ligger öster om landsvägen. Efter ytterligare 1 km svänger man vänster mot byn – skylt Karum. Parkering finns på höger sida innan byn, följ skyltningen. Bussparkering finns på vänster sidan när man svängt av mot Karum.
