Fjelebo

I Fjelebo finns en till stora delar öppen äng. I flera hundra år har markerna slagits med lie för att få hö till kreaturen. Här växer en rad växter som idag endast finns kvar i traditionellt hävdade marker. I reservatet växer också den ovanliga grönsippan.          

Gammal slåtteräng

Gamla lantmäterikartor visar att i stort sett hela naturreservatet under mycket lång tid har hävdats som äng. Ängen var förr ett viktigt markslag som bidrog med vinterfoder till kreaturen. I en vanlig smålandssocken kunde det vid mitten av 1800-talet finnas upp emot 2000 hektar slåttermark! Idag finns det få slåtterängar kvar i odlingslandskapet. Den traditionellt skötta ängen i Fjelebo har därför ett stort kulturhistoriskt värde.

Fagning och slåtter

I den traditionella skötseln av en äng ingick fagning. Den utfördes på våren då man helt enkelt städade ängen och tog bort nedfallna kvistar och löv. Själva slåttern ägde rum när blommorna gått i frö. På så vis försäkrade man sig om nästa års återväxt. När ängen var slagen släppte man in djuren på efterbete.

Hamling

Under sensommaren hamlades ängens träd, det vill säga att man skar bort hela grenar och kvistar. Hamling utfördes dels för att komplettera vinterfodret med löv, dels för att öka solinstrålningen på ängsväxterna. Några av träden i Fjelebo löväng bär spår av tidigare hamling. Träden är inte bara kulturhistoriskt värdefulla, de hyser dessutom ofta ett stort antal organismer, alltifrån millimeterstora lavar till fåglar som nyttjar trädens håligheter som boplats.

Ängens växter

Innan slåttern i slutet på sommaren uppvisar ängen en enastående blomsterprakt, bland annat växer här fler orkidéer. Ängsväxterna har utvecklat olika strategier för att klara av slåtter och bete. Till exempel är vissa växters bladmassa koncentrerad till nedre delen av stjälken, under snitthöjden för där stjälken kapas av lien. Andra örter har en bladrosett tätt mot marken, som på så vis undgår lien. Om hävden upphör konkurreras ängsväxterna ut av ett fåtal högväxta gräs och örter samt lövsly. I reservatet växer också en ovanlig form av vitsippa; ”grönsippa” Anemone nemorosa forma bracteata. Fjelebo är ett av få platser i länet där man finner denna växt. Till skillnad från vitsippans vita kronblad har grönsippan djupt flikade gröna blad.