Lixhultsbrännan

Som namnet avslöjar har det brunnit i det här skogsreservatet. Branden har försett skogen med en massa död ved och banat väg för lövträd att spira. Det uppskattas av bland annat vedlevande svampar och småkryp.

Präglat av skogsbete…

Förr i tiden gick kor på bete i skogen häromkring. Korna kom från Lixhults by som låg någon kilometer bort. För att bättra på betet eldade bönderna i skogen. Branden gödslade marken och öppnade upp för solens strålar. Resultatet blev en luckig skog med ett frodigt och smakligt gräs.

...och brand

Ibland gick bränningen över styr och skogen började brinna okontrollerat. Kolning, vilket var vanligt här i skogarna, innebar också en påtaglig brandrisk. Även blixtnedslag orsakade skogsbränder.

Efter brand kommer löv

I reservatet finns flera områden med lövbrännor. Det är skog rik på lövträd, som vuxit upp efter skogsbrand. De ljusälskande lövträden dominerar skogen en tid efter branden men på lång sikt konkurreras de ut av den mer skuggtåliga granen. För de organismer som är knutna till lövträd är det därför viktigt att skogen brinner med jämna mellanrum.

Värdefulla aspar

Ett trädslag som gärna spirar efter en skogsbrand är asp. I reservatet finns områden där det nästan bara växer asp. Några av dem är gamla och grova, en del har dött. I aspskogen lever många av reservatets mer ovanliga arter, som asppraktbagge, kandelabersvamp och skorpgelélav.