Ottenby

Vy över Schäferiängarna från Södra lundtornet

Foto: Helena Lager

På Ölands södra udde, en av Sveriges bästa fågellokaler, ligger naturreservatet Ottenby. Reservatet är ett av de största i Kalmar län och omfattar 995 hektar.                    

Fågelskådarnas eldorado

Ottenby är vida berömt som fågelskådarnas besöksmål. Här kan mängder av rastande och häckande arter ses och ofta dyker rariteter upp här på Ölands sydspets. Vid Ottenby fyrby, längs ner på udden finns en fågelstation som drivs av Sveriges Ornitologiska förening. Här ringmärks årligen tusentals fåglar och det pågår bland annat influensaforskning.

Långe jan

Fyren Långe Jan är ett av Ölands mest kända landmärken. Den byggdes på 1780-talet och är med sina 42 meter Sveriges högsta fyr.

Variationsrik naturmark

Reservatet består av ett antal områden, olika till sin karaktär. Här finns vidsträckta sjömarker, buskmarker med tok och hagtorn och den magnifika Ottenby lund som har kungliga anor från 1700-talet. Det är människans sätt att bruka markerna efter naturens förutsättningar – ända sedan forntiden – som har gjort Ottenby till vad det är. Det stora antalet betesdjur på Schäferiängarna och markerna längs fyrvägen är en nödvändighet för att bibehålla landskapets karaktär och biologiska rikedom. Fågelliv och växter har under århundraden anpassat sig till livsvillkoren i de öppna markerna och skulle försvinna om dessa växer igen.

Schäferiängarna

Schäferiängarnas slåtterdel är en ängsmark. Sedan 1991 har en areal av cirka 55 hektar hävdats genom slåtter och efterbete. Större delen av skötselområdet består av en örtrik frisk, under våren och försommaren fuktig, mark med dominans av blåtåtel, älväxing och fårsvingel. Tidigare var detta en välkänd lokal för kornknarren som trivs i slåtterängens höga gräs på försommaren. Tyvärr är det numer sällan den hörs i sommarnatten. Schäferiängarnas betesdel omfattar hela södra Schäferiängen. Södra Schäferiängen upptas till stor del av en vätvegetation med krypven som den vanligaste arten. Vegetationen här är starkt mosaikartad beroende på små variationer i jordtäckets tjocklek och uttorkningsgrad under sommaren. Här häckar ett stort antal vadare och änder, bland annat den sydliga kärrsnäppan som är ett signum för välbetade strandängar.

Västra marken och Hingsthagen

Västra marken och Hingsthagens vegetation utgörs av torrbackar med luddlosta, fårsvingel, svartkämpar och rajgräs som några av de dominerande arterna. Fuktigare områden intas av ett älväxingsamhälle, med tokbuskar. Stranden i sydväst, innanför Kapellviken och vidare söderut längs fyrvägen, intas av strandängsvegetation dominerad av krypven och salttåg. Här finns också gott om saltsvackor med bland annat strandkämpar och dvärgsutt. Buskmarkerna är tillhåll för fåglar som törnskata och buskskvätta medan man på den södra delen av fyrvägen kan se häckande småtärna, roskarl och strandskata.

Lunden

Skogsmarken i Ottenby lund var fram till början av 1900-talet björkdominerad. Idag är Ottenby lund en blandlövskog, med björk och ek som de dominerande trädslagen. Av stor betydelse, såväl naturvårdsmässigt som kulturhistoriskt, är inslaget av gamla och grova träd. Ett flertal gamla och grova ekar växer här, de äldsta har en stamomkrets på över 400 cm och är drygt 400 år gamla. De hyser ett stort antal lavarter, varav flera är väldigt sällsynta och utrotningshotade. Av dessa kan nämnas den akut hotade Opegrapha lyncea, som i hela landet endast är känd från en enda ek i Ottenby lund.

Småvatten och ängar

I norra Lunden finns även ett par viltvatten; Prästtorpssjön och Ljungbackasjön. Dessa är viktiga för fågelliv, groddjur och insekter. Fågelkören på försommaren i Lunden är enastående och bland de verkliga essen kan nämnas både sommargylling och mindre flugsnappare. Den lilla Kyrkängen i norra kanten av Norra lunden är den enda av ängarna i Ottenby lund som inte påverkats av gödsling. Den har därför stort värde som ett referensområde för hur ängarna i lunden en gång kan ha sett ut. Här finns fortfarande rester av den ursprungliga ängsfloran bevarad med arter som jungfru Marie nycklar och svinrot. Idag har flera gamla ängsytor i lunden restaurerats och de sköts numera med slåtter. De största är Stora och Lilla Finnslätten i mellersta lunden.

Skogsudden

Den så kallade Skogsudden, som tar vid söder om muren mot Södra lunden, avskildes från Ottenby lund i och med tillkomsten av muren 1694. Området domineras av ek och björk, med al i fukt- och kärrstråken som däms upp av de gamla strandvallssystemen. Även inom detta område förekommer grova ekar och rönnar med rödlistade lavarter. Här har man dessutom goda chanser att stöta på höksångaren. Södra lundsjön inom skogsuddens sydöstra del skapades i slutet av 1960-talet genom uppgrävning och invallning av ett tidigare kärrområde. Detta viltvatten har fungerat som en magnet på fåglar som sothöna och smådopping som nu häckar i sjön.

Gräsmarkerna vid Ottenby har sannolikt hävdats under flera tusen år. Lämningar från sten- och järnålder visar att Ottenby torde varit något av en centralbygd under förhistorisk tid. Inom naturreservatet förekommer ett tjugotal registrerade fornlämningar. Under medeltiden var Ottenby en stor bondby med 19 gårdar.

Schäferiängarna

Vinterfodret på Ottenby bärgades under lång tid i ett för svenska förhållanden mycket stort änggärde, Skogsgärdet, som omfattade hela de nuvarande Schäferiängarna, södra delen av Ottenby lund och en del av dagens Västra mark. Namnet "Schäferiängarna" nämns såvitt känt första gången av Linne' på hans öländska resa 1741. Traditionellt ängsbruk bedrevs på detta sätt i full skala på Schäferiängarnas 300 hektar ända till 1940-talets början. Därefter började slåtterarealerna successivt att krympa. I början av 1960-talet upphörde slåttern helt. Efterhand som slåttern upphörde utnyttjades Schäferiängarna enbart för betesdrift.

Västra marken och Hingsthagen

Större delen av västsidans nuvarande gräs- och tokmarker är gamla utmarker, kontinuerligt betade av ett genom tiderna av nötkreatur, får och hästar. På 1690-talet lät Karl XI bygga muren runt Ottenby lund för att stänga ute betande kreatur från lunden. Man uppförde ett nytt hägn mot gräsmarkerna i väster och i samband därmed blev området mellan lunden och gården tillgängligt som betesmark. Betesdriften har historiskt kännetecknats av ett intensivt utnyttjande och sambetning mellan nötkreatur, hästar och får. Om man ser till betespåverkan i äldre tid har dock nötkreaturen stått för den största influensen i växt- och djursamhällena. Från slutet av 1600-talet och framåt har man bedrivit uppfödning av hästar på Ottenby. Under en period kring år 1900 var Ottenby depå för hästar till krigsmakten, så kallade remontrar. 1944 fanns fortfarande ett femtiotal hästar på gården, men från slutet av 1950-talet och framåt har endast ett fåtal hästar betat i markerna.

Ottenby lund

Av 1676 års karta framgår att Ottenby lunds norra del i äldre tid varit betesmark. Betydande delar av Ottenby lund har alltså hävdats som äng sedan lång tid tillbaka. I de gamla beskrivningarna nämner man på flera ställen att det var nötkreatur som efterbetade lunden, vilket antyder att man sökte hålla får och hästar utestängda. Efter andra världskriget upphörde det traditionella ängsbruk med efterbete som pågått under århundraden i Ottenby lund. De tidigaste beskrivningarna av trädskiktet i Ottenby lund ger bilden av en gles och ljusöppen skog dominerad av björk, av vilka många var krokiga och flerstammiga stubbskottsbjörkar. Björkens dominans var påfallande ännu i början av 1900-talet och Rikard Sterner beskriver Ottenby lund som en björkskog, uppblandad med vissa partier av ek, asp och al. Från 1950-talet och framåt har man bedrivit ett gallringsskogsbruk i lunden, med stora variationer i uttag mellan olika år beroende på bl a stormfällningar. Genomgående har rakstammiga och virkesmässigt goda ekar gynnats vid gallringarna, främst på bekostnad av björk.

I naturreservatet finns fyra markerade vandringsleder och flera omarkerade stigar och brukningsvägar. Under tillträdesförbudstiderna är det viktigt att tänka på att endast markerade leder är tillåtna att vistas på. Dessa finns markerade på reservatskartan på webben, skyltar och i foldern.

Kyrkhamnsleden (blå romb) 5,7 km

Denna led tar dig från Kungsgården ända ner till udden. Sträckan går genom betesmarker och är ganska lättgången. Våta partier är spångade. Längs Kyrkhamnsleden kan du uppleva flera av reservatets spännande historiska lämningar som Kungsstenarna, S:t Johannes kapellruin och lämningarna efter Kyrkhamns fiskeläge. Du får också en fin överblick över de fågelrika markerna väster om fyrvägen.

Västra Markslingan (röd kvadrat) 3,4 km

Denna rundvandring har du lättast tillträde till från Södra lundparkeringen. En etapp går parallellt med Kyrkhamnsleden men låter dig sedan vandra utmed den lite outforskade västra stranden av naturreservatet. Här kan du uppleva det storslagna sjömärket Orminge rör och detta är också en av det bästa vandringarna för att få syn på havsörn under höst och vinter.

Naturstigen Skogsuddeslingan (grön triangel) 1,5 km

Skogsuddeslingan är en naturstig med lokal naturinformation som är anpassad även för barn. Denna kortare slinga är den mest tillgängliga av Ottenbys leder med grusförstärkning på stora delar av sträckorna. Naturstigen går även bra att besöka med rollator, rullstol med ledsagare och barnvagn. Den utgår och slutar vid Södra lundparkeringen och tar dig till Södra lundtornet med utsikt över både Schäferiängarna och Södra lundsjön. På vägen till och från Södra lundtornet får man möjligheten att uppleva både betade och blomrika gräsmarker och lövlund med flerhundraåriga ekar. Ta gärna med dig kikare! Längs med naturstigen kan du uppleva många olika fåglar. Skogsudden är särskilt bra under vår och höst när många fåglar flyttar.

Norra lundleden (gul cirkel) 3,9 km

Detta är leden som tar dig runt en stor del av det bästa i Ottenby lund. Den passerar den fina Kyrkängen med orkidéer och andra slåttergynnande arter på våren och chans på höksångare och kornknarr. Den går förbi Prästgårdssjön och Ljungbackasjön med spelande grodor och paddor och häckande änder. Du har också god chans att se dovhjortarna på höst och vinter längs denna slinga. Den del av leden som går på Allévägen är bra för dig som har lite svårt att gå eller använder rullator, här är det grusad väg.

Inne i Ottenby lund finns plana och bra grusvägar som är tillgängliga för rullstolsburna med ledsagare. Vilbänkar finns längs med lederna och vägarna i lunden.

Inom Ottenby naturreservat är det förbjudet att flyga drönare med stöd av föreskriften om förbud att störa djurlivet. Fåglarna blir störda både under häckning och vid födosök.

Vid udden och vid kungsgården finns två stora parkeringsplatser. Det är tillåtet att dagparkera med husbil och husvagn men tänk på att särskilt husvagn kan vara svårt att få tillräckligt med utrymme för på parkeringarna under högsäsong.

I fyrbyn vid Ölands södra udde ligger naturum Ottenby Länk till annan webbplats. med utställningar och en bred verksamhet under stor del av året. I anslutning till naturum ligger restaurangen Fågel blå Länk till annan webbplats..

I anslutning till naturum finns toaletter varav en är tillgänglighetsanpassad.

Vid udden finns även följande anordningar; informationsskyltar, många rastbord, ett fågelgömsle och två vindskydd för fågelskådning. Det finns också en värmestuga som är öppen året om.

Vid Sankt Johannes kapellruin som ligger längs vägen ner till udden finns en parkeringsplats för personer med funktionsvariation och en informationsskylt om platsen samt en bronsmodell av hur kapellet kan ha sett ut.

I anslutning till västra delarna av Ottenby lund finns två parkeringsplatser, Södra och Norra lundparkeringarna. Vid lundparkeringarna finns tillgänglighetsanpassade toaletter av äldre modell, många rastbord, informationsskyltar och folderställ med reservatsfoldrar på svenska, engelska och tyska. Observera att det inte är tillåtet att övernatta på parkeringarna eller i reservatet.

I östra delen av Ottenby lund finns två utsiktstorn; Södra lundtornet och Norra lundtornet med fin utsikt över Schäferiängarna.

I östra delen av Ottenby lund finns en parkeringsplats för personer med funktionsvariation. Här finns även en informationsskylt.

Från utsiktsplatsen Kanontornet går en lång träspång med ca en meters bredd ut till en utsiktsplats ute vid vattnet. Träspången är inte fullt tillgänglighetsanpassad.

Equalitys hemsida Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. finns information om naturum Ottenbys tillgänglighet.

Aktuellt för detta besöksmål

Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.

Föreskrifter

I naturreservatet får du inte:

  • Under 1 april - 31 augusti får du inte vara på de områden som är markerad med svart streckad linje på kartan som du kan se längre ner på sidan, eller på plats i reservatet.
  • Under 1 april - 15 november får du inte vara på de områden som är markerad med svart punktad linje på kartan som du kan se längre ner på sidan, eller på plats i reservatet.
  • Du får inte vara i delar av lunden med varningsskyltar om att jakt pågår.
  • Köra motordrivet fordon utanför utpekade vägar eller stigar.
  • Parkera på annan plats än iordningställda parkeringsplatser.
  • Skada eller ta bort fasta naturföremål eller ytbildningar.
  • Skada eller ta bort växande träd, buskar eller växter.
  • Plocka blommor.
  • Jaga, döda, fånga eller skada vilda däggdjur, fåglar eller deras ungar.
  • Ta bort eller skada ägg eller bon.
  • Avsiktligt störa djurlivet (t ex genom att flyga med drönare).
  • Ta med hund som inte är kopplad.
  • Skada eller ta bort hägnadsanordningar (till exempel staket eller stängsel).
  • Tälta eller ställa upp husvagn.
  • Göra upp eld.
  • Lämna kvar sopor eller skräpa ner.
  • Störa miljön med höga ljud som till exempel musik, video eller radio.

Allmänheten har att inom naturreservatet iakttaga följande.

Det är förbjudet att:

  1. annorstädes än på särskilt iordningsställda strövstigar under tiden 04-01 - 08-31 beträda det på bilagd karta med streckad svart linje avgränsade området utgörande Ottenby lund söder om allévägen och markerna öster och söder därom fram till fyrplatsen, samt under tiden 04-01 - 11-15 beträda det på kartan med svart punktlinje avgränsade området utgörande den s k västra reveln (se bilaga 2)
  2. på annan tid uppehålla sig inom sagda del av lunden, när genom särskilda varningsskyltar meddelats, att jakt pågår
  3. framföra motordrivet fordon annorstädes än på därför anvisade vägar
  4. parkera annorstädes än å särskilt iordningsställda parkeringsplatser
  5. skada eller bortta fasta naturföremål eller ytbildningar
  6. skada eller bortta växande träd, buskar eller växter, blomplockning härunder inbegripen
  7. jaga, döda, fånga eller skada vilda däggdjur eller fåglar eller deras ungar eller tillägna sig fåglars bon och ägg eller annorledes störa djurlivet
  8. medföra okopplad hund
  9. skada eller bortta befintliga hägnadsanordningar
  10. tälta eller uppställa husvagn
  11. göra upp eld
  12. skräpa ner med plåt, glas, plast, papper, avfall eller annat samt
  13. på störande sätt utnyttja radio, grammofon eller liknande.

Vad som ovan föreskrivits ska i tillämpliga delar iakttas även i samband med förfogandet över området men inte utgöra hinder mot vidtagande av åtgärd i enlighet med skötselplanen eller mot ringmärkning av fågel för fågelstationens räkning.

Förbuden vid II 1 och 2 gäller inte arrendatorn och hans anställda samt ej heller jakträttsinnehavaren och hans sällskap. Reservatets förvaltare har rätt att medge undantag från förbudet vid II 2. Förbudet vid II 7 och 8 avser inte utövandet av jakträtten inom området. Sistnämnda förbud utgör ej heller förbud mot användande av hund i samband med drift av får eller nötkreatur.

Markerna längs fyrvägen ingår idag inte i fågelskyddsområdet men då flera utrotningshotade fågelarter häckar här är detta känslig mark att gå i. Med stöd av artskyddsförordningen råder därför tillträdesförbud på dessa marker mellan 1/4 - 15/7. Du ser omfattningen på kartan här.

 

Karta över tillträdesförbud längs fyrvägen

Allemansrätten – det här får du göra i naturen

I Sverige har vi allemansrätt, det innebär att du får utöva friluftsliv och röra dig fritt i naturen så länge du inte stör eller förstör.

Friluftsliv och allemansrätt
Träd och moln. Illustration

Serviceinformation

  • Ikon förInformationstavla Informationstavla
  • Ikon förKollektivtrafik Kollektivtrafik
  • Ikon förNaturum
  • Ikon förParkering Parkering
  • Ikon förRast-/vindskydd Rast-/vindskydd
  • Ikon förServering Servering
  • Ikon förTillgänglighet Tillgänglighet
  • Ikon förToalett Toalett
  • Ikon förUtsiktstorn/fågeltorn Utsiktstorn/fågeltorn
  • Ikon förVandringsled Vandringsled

Fakta

Beslutsår: 1970
Areal: 995 hektar varav 95 hektar vatten
Kommun: Mörbylånga
Markägare: Statens Fastighetsverk
Förvaltare: Länsstyrelsen Kalmar län

Reservatet ligger inom Världsarvet Södra Ölands odlingslandskap

Hitta hit

Kör väg 136 mot Ottenby, på sydligaste Öland. Vägskyltar finns från väg 136 vid Ottenby kungsgård till naturreservatet Ottenby, naturum och Ölands södra udde.

Det är endast dagparkering inom naturreservatet. Övernattning och camping är förbjudet.

Kontakt

Naturskötselenheten

Länsstyrelsen Kalmar län

Telefon till växeln: 010-223 80 00

Felanmälan i naturreservatet





Landshövding

Allan Widman

Besöksadress

Regeringsgatan 1, Kalmar

Postadress

391 86 Kalmar

Organisationsnummer

202100-2304

Följ oss