Snöfall i Västernorrlands länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuell vädervarning.

Ulvö-havet

Det här är ett stort marint naturreservat som är unikt i sitt slag i Höga kusten. Nästan hela Södra Ulvön och en stor del av havet öster och nordost om Ulvön med många mindre öar och skär ingår i reservatet. Det är en relativt oexploaterad kustmiljö med höga marina och kustnära naturvärden. Men det är också ett fint område för en kajak- eller vandringstur. Tänk dock på att det är förbjudet att gå iland på flera av öarna i reservatet under fåglarnas häckningstid.

Besöka reservatet

Södra Ulvön är en mycket fin ö att besöka. Här finns stigar att vandra och i Långvikens och Flasevikens inre och skyddade delar kan du ta ett dopp vid fina små sandstränder. Soliga, varma sommardagar är vikarna väl besökta av båtfolk, men det går också att hitta delar av ön där du kan vara för dig själv.

För att ta dig till Södra Ulvön eller någon annan av öarna i reservatet behöver du tillgång till egen båt eller kajak. Alternativt leja någon att skjutsa dig från norra ön eller hyra en roddbåt, men det finns ingen reguljär färja eller båtskjuts i nuläget.

Havet

En stor del av reservatet är havsyta. Marina reservat är mindre vanliga än naturreservat på land, men minst lika viktiga. Även naturen till havs behöver skyddas. I Ulvöhavets naturreservat finns mycket höga marina naturvärden. Det beror bland annat på att det är klart vatten och bottnar som spolats rena från löst material (sediment).

Öster om Södra Ulvön finns stora rev med blåstångs- och blåmusselsamhällen. Blåmusselförekomsten är en av länets två rikaste. Blåstången hittas som djupast på 10,3 m under havsnivå. Det skvallrar om klara vatten med stora siktdjup. Här finns även den närbesläktade arten smaltång, som bara växer i Östersjön.

På djupare bottnar är brunalgen ishavstofs och rödalgen rödris vanliga. På lite mindre djup dominerar brunslicksarter, brunalgerna sudare och smalskägg/krulltrassel, samt rödalgen ullsläke. I de grundaste bottnarna där vågor och is nöter och sköljer bort sediment växer främst grönslick under sensommaren och hösten.

I reservatet finns viktiga lekområden för bland annat strömming, abborre och gädda. Sälar ses ofta på klipporna och skären.

Foto av en liten spretig grön växt som växer i sanden.

Baltisk marviol i tångvall nära Södra Ulvön. Foto: Pekka Bader

Fågelskyddsområden

I reservatet finns ett rikt kustfågelliv och flera av öarna är sedan tidigare fågelskyddsområden. På öarna häckar bland annat ejder, svärta, roskarl, gråtrut och silvertärna. På ön Flasan i mitten av reservatet finns några hundratal par tordmule, och ett par tiotal par vardera av sillgrissla och tobisgrissla.

Flera av öarna i reservatet har beträdnadsförbud mellan 15:e mars och 15:e augusti. Då ska fåglarna få häcka i fred. Tänk på detta om du paddlar eller åker båt i reservatet.

Landet höjs

Höga kusten har den största sammanlagda landhöjningen sedan senaste istiden, och för närvarande höjer sig landet ungefär 9 mm per år. Det märks på många sätt i Ulvöhavets naturreservat. Nya skär stiger över havsytan och blir så småningom öar. Rensviken på Södra Ulvön är en lagun med en trång, grund öppning mot havet. Öppningen snörs av alltmer för varje år som går och snart kommer den att vara helt avsnörd från havet förutom vid högvatten.

Under årtusenden har vågorna tagit sats från andra sidan Bottenhavet innan de vräkt sig upp över Ulvöns stränder. De lösa jordlagren är därför bortspolade, och största delen av reservatet består av hällmarker. Du kan vandra med hällar under fötterna från de kalspolade stränderna och upp till flera 100 meter in över ön. Längs västra stranden stupar klipporna brant i havet, men annars är strandhällarna mestadels flacka. Här och var breder klapperfält ut sig.

Växter på land

Södra Ulvön och de andra öarna i reservatet är en tuff miljö för växter. På de mest utsatta hällarna finns bara lavar - de verkliga överlevnadskonstnärerna. I sprickor och skrevor klamrar sig gräs och örter fast. Längre in från land växer även ris, buskar, gamla knotiga tallar och av vinden kuvade krypgranar. Kärleksört, gul fetknopp, backtimjan, strandglim och gullris är några av hällmarkernas karaktärsarter. På sandstränderna finns det gott om både strandråg och strandärt.

Skogarna på Södra Ulvön är dels hällmarkstallskogar och dels granskogar med inslag av asp. På hällmarkerna i nordost finns tallar som är över 400 år gamla. De har under sin livstid varit med om flera skogsbränder. I dalgångar och andra ställen där jordlagret är tillräckligt djupt växer granar. Den örtrika dalgången mellan Rensviken och Ulvösundet kan vara väl värd ett besök för den botaniskt intresserade.

Det lilla fiskeläget Marviksgrunnan ligger precis utanför reservatet. Det anlades av fjärrfiskare, det vill säga fiskare som bodde söderut men åkte upp till Höga kusten för att fiska. Marviksgrunnan är en av många välbevarade "Gävlebohamnar" längs Ångermanlandskusten. Här finns ett fiskarkapell från 1771. Fjärrfisket var som störst under 1600- och 1700-talen. I fiskeläget finns kokhus och sjöbodar.

Vid fäbodsjön ligger en före detta fäbodvall. Det var folk som bodde på Norra Ulvön som flyttade över sina djur hit under somrarna. Korna, och ibland får och getter, fick gå fritt på skogen. Ofta var det unga flickor som fick följa med för att vakta och sköta om djuren. De bodde då på fäbodvallen.

Under 1800-talet besöktes Ulvöarna varje år av samer med renhjordar på 500-600 djur. Efter 1900 medfördes inte längre några renar men flera av hamnarna på Ulvöarna, bland annat Marviksgrunnan, besöktes varje sommar av samer som slutat med renskötseln. De flyttade runt mellan olika platser i det område som nu heter Höga kusten. De kom ofta 2-3 hushåll i sällskap och bodde i kåtor eller fiskarstugor och livnärde sig bland annat på att sälja sameslöjd.

Gruvbrytning har förekommit här sedan slutet av 1600-talet i det så kallade "Grundets södra skeppning". Här bröts titan- och vanadinhaltig järnmalm av och till mellan 1690 och 1959. Södra Ulvön har därför också haft namnet "Jernulfön". 100 meter söder om Marviksgrunnan kan du studera resterna av en nedlagd gruva med flera gruvhål och gamla gruvgångar. I norr finns en gruva från 1950/1960-talet med bibehållna byggnader och illustrativa och informativa foton och texter som besökare kan ta del av. Området ger ett Klondykeliknande intryck minnande om en svunnen gruvepok.

Solnedgång över några uddar vid havet.

Solnedgång över sundet. Foto: Jean Esselström

Aktuellt för detta besöksmål

Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.

Föreskrifter

Du är välkommen att besöka naturreservatet, men tänk på att det inte är tillåtet att:

  • Fälla eller på annat sätt skada levande eller döda stående eller omkullfallna träd och buskar.
  • Plocka, gräva upp eller på annat sätt ta bort mossor, alger, lavar eller svampar, med undantag för plockning av icke fridlysta matsvampar, icke fridlysta marklevande färgsvampar, samt bär. Enstaka exemplar av icke rödlistade arter får plockas i förevisningssyfte.
  • Framföra motordrivet fordon. Förbudet gäller inte fartygstrafik och inte snöskoter
    på snötäckt, tjälad mark, sjö- och havsis.
  • Klättra i boträd eller på annat sätt medvetet störa djurlivet.
  • Insamla eller föra bort ryggradslösa djur. Föreskriften ska inte hindra
    fiskerättsinnehavares fiske av kräftdjur.
  • Genom grävning eller på annat sätt skada mark, bottnar, block eller vattenmiljöer.
  • Sätta upp skylt, tavla, affisch eller göra inskrift.
  • Utan länsstyrelsens tillstånd använda öarna för organiserade tävlingar, militära eller andra övningar, lägerverksamhet eller motsvarande.
  • Uppföra anläggning, såsom vindskydd, koja, bänk, spång, stängsel, ledning, mast, eller torn.
  • Ankra, förtöja eller lägga upp båt eller flotte längre än 2 dygn, utom när vädret inte medger fortsatt färd.
  • Bunkra, lossa eller lagra flytande bränsle.
  • Släppa ut avloppsvatten, latrinavfall, barlastvatten eller tankspolvatten.
  • Landstiga på eller vistas inom 100 m från öarna Värnsingsklubbarna, Gråbuten, Kvamgrönnan, Flasan och Långskäret under perioden 15 mars-15 augusti utan
    länsstyrelsens tillstånd (se bilaga 1a i beslutet).
  • Starta och landa med bemannad luftfarkost på öar. På och vid öar inom respektive beträdnadsförbud (§C13, bilaga 1a) gäller förbudet även obemannade luftfarkoster (drönare).

Allemansrätten – det här får du göra i naturen

I Sverige har vi allemansrätt, det innebär att du får utöva friluftsliv och röra dig fritt i naturen så länge du inte stör eller förstör.

Friluftsliv och allemansrätt
Träd och moln. Illustration

Serviceinformation

  • Ikon förInformationstavla Informationstavla
  • Ikon förRastplats Rastplats

Fakta

Beslutsår: 2023 (del av reservatet bildades 1971)

Storlek: 6632 hektar

Kommun: Örnsköldsvik

Förvaltare: Länsstyrelsen

Skyddsområde: Naturreservat, Världsarv, Fågelskyddsområde

Hitta hit

Flera av Södra Ulvöns vikar går bra att gå in i med båt, som Långviken och Flaseviken i söder och Fäbodviken (brygga, dass) i Ulvösundet. Även den så kallade Sandudden mitt i sundet där det är som smalast, SSV om Ulvöhamn, går att lägga till vid. Härifrån är det en kort promenad till den välbehållna gruvan från 1950-talet. Roddbåt kan gå att hyra i Ulvöhamn. Till Ulvöhamn kan du ta dig med skärgårdsbåtarna från Köpmanholmen, Docksta, Ullånger eller Mjällomslandet. Där finns också båtmack, hotell och affär.

Kontakt

Frågor om anläggningar eller skötsel av statliga naturreservat

Förvaltning av skyddad natur, Länsstyrelsen Västernorrland

Telefon, växel: 0611-34 90 00

Landshövding

Carin Jämtin

Besöksadress

Nybrogatan 15 och Pumpbacksgatan 19

Postadress

871 86 Härnösand

Organisationsnummer

202100-2445

Följ oss