Rågsvedjeberget
Rågsvedjeberget är ett naturskogsområde där det finns gott om stående döda träd och på marken finns rikligt med omkullfallna träd, så kallade lågor. Därför finns många sällsynta och hotade vedsvampar här.
Naturskog på hög höjd
Rågsvedjebergets naturreservat är en utvidgning av ett tidigare reservat med samma namn. Det var 46 hektar som skyddades 1998 och efter utvidgning 2018 omfattar nu reservatet 179 hektar. Området är relativt högt beläget och ligger på mellan 210 och 330 meters höjd över havet.
Det ursprungliga reservatet i nordost domineras av välutvecklad grannaturskog med gott om granar som är kring 200 år gamla. Här finns rikligt med hänglavar. I den utvidgade delen finns de högsta naturvärdena i sydbranten av Rågsvedjeberget. Där växer en månghundraårig brandpräglad tallnaturskog. Nedanför branten tar gammal grannaturskog vid som i västra delen har inslag av grova aspar och björkar. Några mindre myrar finns spridda i reservatet, främst i norra delen.
Vedsvampar och naturskogsfåglar
Död ved finns rikligt i alla delar av reservatet som hyser gammal naturskog. Bland mindre vanliga arter som observerats kan nämnas rosenticka, ullticka, lappticka, rynkskinn, kötticka, doftskinn och ostticka. De är alla vedlevande svampar som lever på granlågor. Några fynd av den sällsynta svampen fjunskinn har också gjorts på granved. Den är i Sverige under senare decennier bara funnen här och i Västergötland. På tallved är tallticka och dvärgbägarlav vanliga och även fläckporing och lammticka har hittats.
På vissa talltorrakor (stående döda tallar) och stubbar syns spår av tidigare skogsbrand. Flera av lövträden är grova och övertäckta av lunglav. Lavskrika, järpe och tretåig hackspett är typiska fåglar för "gammelskog" som du kan få syn på i området.
- Lavskrikan är en liten kråkfågel med gråbrun yviga fjäderdräkt och roströd färg på vingar, stjärt och övergumpen. Den är betydligt mindre än sin släkting nötskrikan men något större än en björktrast.
- Lavskrikan är en stannfågel som trivs bäst i äldre granskog. Den blir sällsyntare när arealen gammelskog minskar.
- I norra Sverige har lavskrikan kallats koxik, vilket kommer från samiskan. Den är känd för att vara mycket orädd, och söker sig ofta till människor i skogen på jakt efter mat. "Då vi höll på hôgg ven va kôkksiken däri våra matsäkka", som någon berättade när han varit och huggit ved. Lavskrikan avslöjar ofta sin närvaro genom sina jamande läten.
Aktuellt för detta besöksmål
Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.
Föreskrifter
Du är välkommen att besöka naturreservatet, men tänk på att det inte är tillåtet att:
- Fälla eller på annat sätt skada levande eller döda, stående och omkullfallna träd och buskar.
- Plocka, gräva upp eller på annat sätt ta bort mossor, lavar eller svampar, med undantag för plockning av icke fridlysta mat- och färgsvampar.
- Genom grävning eller på annat sätt skada mark och block.
- Insamla eller föra bort ryggradslösa djur.
- Klättra i boträd eller på annat sätt medvetet störa eller skada djurlivet.
- Framföra motordrivet fordon.
- Sätta upp skylt, tavla, affisch eller göra inskrift.
- Genomföra tävlingar, lägerverksamhet eller andra större arrangemang utan länsstyrelsens tillstånd.
- Uppföra anläggning, såsom vindskydd, koja, bänk, spång, bro, stängsel, ledning, mast eller torn.
Serviceinformation
Fakta
Beslutsår: 1998, utökat 2018
Storlek: 179 hektar
Kommun: Sollefteå
Förvaltare: Länsstyrelsen
Skyddsområde: Naturreservat, Natura 2000 (del av reservatet)
Hitta hit
Från Näsåker tar du vägen över Nämforsen i Ångermanälven. Därifrån åker du nedströms längs älven mot Tängsta. Efter drygt tre kilometer finns en vägvisning mot reservatet in till höger på en skogsbilväg. Efter ytterligare tre kilometer kommer du till en kraftledning. Fortsätt i 80 meter till, och där hittar du en parkeringsficka vid vägkanten.
Kontakt
Frågor om anläggningar eller skötsel av statliga naturreservat
Förvaltning av skyddad natur, Länsstyrelsen Västernorrland
Telefon, växel: 0611-34 90 00