Nävertjärnsdalen
Nävertjärnsdalen. Foto: Pekka Bader
I södra delen av Ångermanland, i trakterna av Sela-Habborn, finns en ansamling av äldre granskogsområden. Dessa skogar utgör ett kärnområde för den hotade laven långskägg. Här i Nävertjärnsdalen finns långskägg i mindre omfattning i en granskogssluttning.
Naturskog och långskäggsträd
Nävertjärnsdalen är till sin karaktär typiskt för långskäggsskogar. Det är en grandominerad nordostsluttning som till stor del upplevs som fuktig. Förutom långskägg finns även andra epifytiska lavar, det vill säga sådana som sitter på träd. Här och var finns äldre träd, liksom död ved. Gammelskogsprägeln är då tydlig. Andra delar är mer påverkade av forna huggningar. Fläckvis förekommer lövträd som asp och sälg, en del av dem grova.
Artrikedom
Granskogen har ett frodigt fältskikt med bland annat tolta, trolldruva, blåsippa och harsyra. I de övre delarna finns flera klippstup. Fläckvis finns det gott om död granved med vedsvampar, liksom hänglavar. Förutom långskägg kan nämnas exempelvis lunglav, violettgrå tagellav, norsk näverlav, gammelgranskål. Det finns även ett fynd av den starkt hotade arten trådbrosklav. Några av de svampar som växter här är ullticka, gränsticka, rosenticka, kötticka, doftskinn, koralltaggsvamp, stor aspticka, lappticka och ostticka.
Närliggande reservat
Älgberget-Björnberget ansluter i norr. Inom några kilometers avstånd ligger Drickesmyrhöjden i väster, Habborskullarna och Nävertjärnsskogen och Nävertjärnsskogen i söder och Långvattenhöjden i norr.
Långskägg. Foto: Jonas Salmonsson
- Långskäggslaven känns igen på sin långa bål som liknar julgransglitter och hänger på grangrenarna som en girlang. Den är oftast 0,5-1 meter lång.
- Laven klarar inte uttorkning, brand eller modernt skogsbruk och den förökas enbart vegetativt. Det vill säga genom att delar av lavbålen lossnar och genom vinden sprids över till närliggande träd och fäster fast där.
- Långskägg är starkt tillbakaträngd i Europa och nuvarande utbredning finns
i huvudsak i södra Norge och mellersta Sverige. I Sverige breder den ut sig på ett smalt band från Värmland upp till mellersta Norrland, med störst utbredning i Ångermanland och Medelpad. Omkring 90 procent av den svenska förekomsten av arten finns i vårt län, varav en stor del i Kramfors kommun.
Ta med GPS
Inga anordningar för besökare görs inom reservatet, förutom informationsskylt. Det kan därför vara bra att ha med en GPS vid besök i området då det inte finns märkta stigar i området.
Aktuellt för detta besöksmål
Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.
Föreskrifter
Du är välkommen att besöka naturreservatet, men tänk på att det inte är tillåtet att:
- Fälla eller på annat sätt skada levande eller döda, stående eller omkullfallna, träd och buskar.
- Plocka, gräva upp eller på annat sätt ta bort mossor, lavar eller svampar, med undantag för plockning av matsvamp.
- Samla in eller föra bort ryggradslösa djur.
- Genom grävning eller på annat sätt skada mark eller vattenmiljöer.
- Köra motordrivet fordon. Förbudet gäller inte snöskoter på snötäckt mark.
- Uppföra anläggning, såsom vindskydd, koja, bänk, spång, stängsel, ledning, mast, eller torn.
- Sätta upp skylt, tavla, affisch eller göra inskrift.
- Genomföra tävlingar, lägerverksamhet eller andra större arrangemang utan länsstyrelsens tillstånd.
Serviceinformation
-
Informationstavla
Fakta
Beslutsår: 2014
Storlek: 77 hektar
Kommun: Kramfors
Förvaltare: Länsstyrelsen
Skyddsområde: Naturreservat
Hitta hit
Reservatet ligger strax söder om reservatet Älgberget-Björnberget. Från Kramfors åker du västerut på väg 772. Efter en dryg mil passerar du byn Mjövattnet och strax efter byn tar du till höger på den mindre grusväg som leder mot Habborn. När du kört cirka 7 kilometer på denna väg har du det långsträckta reservatet på vänster sida vägen. Det går också att åka söderifrån, via Viksjö och Habborn.
Kontakt
Frågor om anläggningar eller skötsel av statliga naturreservat
Förvaltning av skyddad natur, Länsstyrelsen Västernorrland
Telefon, växel: 0611-34 90 00
