Risk för skogsbrand i Västernorrlands länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuellt meddelande.

Rankleven

Ranklevens branta nordstup är en välkänd profil i Ljungans dalgång. Det drygt 350 meter höga berget utmärker sig inte bara för den fantastiska utsikten från toppen. Här finns även en mycket artrik flora. Framförallt det stora antalet fjällväxter i nordbranten gör området botaniskt intressant.

Vandra till toppen

Det finns två stigar som du kan följa upp det till toppen av berget. Det är under två kilometer, men krävande vandring eftersom det är brant och stenigt. På toppen möts du av en hänförande utsikt ut över Ljungandalen. Det finns en rastplats med vindskydd på toppen, samt ett dass. På nervägen kan du följa den andra stigen ner.

"Nordväxtberg"

Rankleven har varit uppmärksammad av botanister ända sedan mitten av 1800-talet. Det är framförallt kombinationen av alpin och sydlig flora som gör Rankleven intressant ur botanisk synpunkt. Ranklevens branta och imponerande stup och den nedanför liggande blockiga rasmarken uppvisar alla de karaktäristiska drag som förknippas med ett "sydväxtberg". Men här är bergsbranten orienterad mot norr. Till skillnad från sydväxtbergens stup kommer solen inte åt att värma upp nordbranten. Trots detta förekommer ett flertal "sydliga" arter som exempelvis vårärt, underviol, myskmåra och skuggviol.

I bergsbranten, bergroten och rasmarken blommar ett tjugotal arter som annars påträffas i fjälltrakterna, exempelvis nordlig låsbräken, lapprör, taigastarr, fjällarv, klippbräcka, fjällbräcka och fjällförgätmigej.

Gammelskog

Skogen på den bördiga marken nedanför bergsbranten består av cirka 130-årig granskog med inslag av tall och löv. Vissa bestånd har plockhuggits under 1960-talet, medan andra är relativt opåverkade och börjar få naturskogskvalitéer. Förekomsten av döda träd är bitvis god. På granlågor (omkullfallna granar) växer bland annat vedsvamparna rosenticka, ullticka och rynkskinn.

Gruvdrift

Vilken av stigarna du än väljer upp till toppen kan du inte undgå att se ett rektangulärt gruvhål "12 famnar (21 meter) från branten", som det sägs i en 1875 utfärdad mutsedel för brytning av förmodad järnmalm. De sökande var en studerande från Stockholm och en hemmansägare i Sillre. De lär ha försökt söka malm i ett par år utan framgång. 1880 blev det en ny inmutning av andra sökande. 1881 rapporterar bergmästaren att gruvan är värdelös. De sista gruvägarna ska i vredesmod och besvikelse kastat smidesstädet utför stupet.

Vidare berättas att ett försök bryta järnmalm skall ha gjorts redan omkring 1830 och att det funnits en liten smedja söder om gruvan. I en stenhälla, ett kort stycke norr och något mot öster om gruvhålet, finns ett årtal och några namn inhuggna. Där står IPS PPH 1844 - om detta har koppling till malmsökning och brytning är inte känt.

Utsikt från Rankleven. Foto: Jonas Salmonsson

Sägner om Ranleven

Rankleven är ett sägesomspunnet berg som i gamla dokument skrivs Ranklöfwen. Två versioner finns om hur namnet en gång bildades. En säger att det är från att berget klövs när det för länge sedan bildades. Den andra att förleden Ran - som i borgsjömålet uttalas Rann - minner om jätten Ran som tillsammans med sin kvinna och deras barn ska ha haft sin boning här på berget.

En annan sägen berättar att det i en grotta finns en kopparkittel med en stor skatt, vaktad av tvenne hiskeliga kräldjur. Endast natten mot midsommardagen är det möjligt komma åt skatten, men allt måste göras under absolut tystnad. Två män hade tagit sig upp och in i grottan och fann kitteln med skatten. Men när de var framme vid grottmynningen började den ene mannen skratta hejdlöst och högt. Vad är det med dig, viskar kamraten. "Ser Du inte den halta hönan, som drar ett hölass på långrena" (en byväg norr om Ljungan)  svarar den skrattande. Han hade fått sin syn förvänd så skatten

Aktuellt för detta besöksmål

Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.

Föreskrifter

Du är välkommen att besöka naturreservatet, men tänk på att det inte är tillåtet att:

  • Bryta kvistar, fälla eller på annat sätt skada levande eller döda stående och omkullfallna träd och buskar.
  • Störa djurlivet till exempel genom att klättra i boträd eller medvetet uppehålla sig närmare rovfågelbo, lya eller gryt.
  • Plocka växter eller växtdelar med undantag för bär och matsvamp.
  • Fånga och samla in ryggradslösa djur.
  • Ta med hund som inte är kopplad eller annat husdjur annat än i samband med jakt.
  • Köra motordrivet fordon.
  • Tälta.
  • Elda annat än på angivna platser.
  • Sätta upp tavla, plakat, affisch, skylt eller göra inskrift.

Allemansrätten – det här får du göra i naturen

I Sverige har vi allemansrätt, det innebär att du får utöva friluftsliv och röra dig fritt i naturen så länge du inte stör eller förstör.

Friluftsliv och allemansrätt
Träd och moln. Illustration

Serviceinformation

  • Ikon förEldplats Eldplats
  • Ikon förInformationstavla Informationstavla
  • Ikon förKollektivtrafik Kollektivtrafik
  • Ikon förParkering Parkering
  • Ikon förRast-/vindskydd Rast-/vindskydd
  • Ikon förStig Stig
  • Ikon förTorrdass Torrdass

Fakta

Beslutsår: 1997

Storlek: 52 hektar

Kommun: Ånge

Förvaltare: Länsstyrelsen

Skyddsområde: Naturreservat, Natura 2000

Hitta hit

Bil

För att nå reservatet kör du över Ljungan och följer vägen på södra sidan av älven. Vid byn Södra Sillre går en väg upp till den parkeringsficka som ligger 50 meter innan vägen slutar. Härifrån är det skyltat till stigen upp till toppen.

Buss

Det går även att åka buss hit. Då söker du på hållplatsen Södra Sillre, därifrån är det 600 meter att gå på väg till början av stigen upp på berget. För busstider, sök på dintur.se.

Kontakt

John Granbo

Enheten för skyddad natur