Sillmansåsen

Sillmansåsen. Foto: Jan Henriksson
I naturreservatet Sillmansåsen finns olika typer av barrnaturskog som under lång tid inte utsatts för skogsbruksåtgärder. Här kan du hitta arter som behöver äldre träd och död ved i sin livsmiljö.
Brandspår och lövinslag
Historisk sett har de norrländska skogarna brunnit ganska ofta. Under 1900-talet har dessa bränder blivit allt mer sällsynta. Detta märks när Sillmansåsen besöks idag. Du kan se spåren efter tidigare skogsbränder i form av så kallade brandljud, brandskador, på tallar och brända stubbar.
I nordsluttningen, ned mot Gimsjön, växer grandominerad skog med påtagligt inslag av löv som asp, sälg och björk. I framför allt de sydvästra delarna av reservatet finns flera talldominerade partier. Två områden med urskogsartad hällmarkstallskog finns, medan det i svackorna är mer grandominerat med en hel del lågor, det vill säga liggande döda träd. I området finns flera mindre våtmarker och en bäck rinner från Sillmansmyran till Granån. I nordsluttningen ner mot Gimsjön finns flera dråg med örtvegetation.
Viktig död ved
I naturskogar finns vanligen gamla träd och en rikedom på död ved som lågor, stående döda träd, naturliga stubbar och högstubbar. Sådana saknas mer eller mindre i vanlig produktionsskog. Den döda veden och de gamla träden är förutsättningar för många arters överlevnad. Typiska fågelarter för denna typ av skog är tretåig hackspett, tjäder och järpe. På omkullfallna trädstammar är naturskogsknutna arter som svamparna rynkskinn, gränsticka, rosenticka, blackticka och doftskinn påträffade.
Arter på lövträd
Bitvis finns gott om äldre sälgar med lunglav och olika njurlavar. Även doftticka och skrovellav är påträffad på sälg. På asparna växer bland annat småflikig brosklav och korallblylav. 2005 gjordes ett fynd av den mycket sällsynta vita asptickan på en asp i området.
Bränning planeras
Merparten av de grandominerade partierna ska få utvecklas fritt medan andra partier ska naturvårdsbrännas. Syftet med bränderna är att skapa död ved, underlätta för tallföryngring och gynna arter som kräver skogsbränder för sin överlevnad.

Tretåig hackspett häckar i barr- och blandskog med stort inslag av döda och döende träd. Foto: Jonas Salmonsson
Aktuellt för detta besöksmål
Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.
Föreskrifter
Du är välkommen att besöka naturreservatet, men tänk på att det inte är tillåtet att:
- Fälla eller på annat sätt skada levande eller döda stående och omkullfallna träd och buskar.
- Samla in mossor, svampar eller lavar med undantag för plockning av matsvamp för husbehov.
- Genom grävning eller på annat sätt skada mark och block.
- Samla in eller föra bort ryggradslösa djur.
- Klättra i boträd eller på annat sätt medvetet störa eller skada djurlivet.
- Köra motordrivet fordon annat än på befintlig väg.
- Utföra vetenskapliga undersökningar som innebär markering av provytor eller annan åverkan inom reservatet utan länsstyrelsens tillstånd.
- Använda området för idrottsarrangemang utan länsstyrelsens tillstånd.
Serviceinformation
Fakta
Beslutsår: 2007
Storlek: 146 hektar
Kommun: Sundsvall
Förvaltare: Länsstyrelsen
Skyddsområde: Naturreservat
Hitta hit
Från Stöde kör du bron över Ljungan till Fanbyn. Där tar du av på vägen mot Ulvsjön. Kör cirka 14 kilometer (du passerar Fanbybodarna och Gimsjön). En skogsbilväg går in på vänster sida av vägen, en dryg km före Gransjön. Fortsätt på den vägen och håll höger när den delar sig. Sista biten kan vägen vara i sämre skick så det kan vara klokt att gå sista biten fram till reservatstavlan.
Ta med GPS
Inga anordningar för besökare görs inom reservatet, förutom informationsskylt. Det kan därför vara bra att ha med en GPS då det inte finns märkta stigar i området.
Kontakt
Frågor om anläggningar eller skötsel av statliga naturreservat
Förvaltning av skyddad natur, Länsstyrelsen Västernorrland
Telefon, växel: 0611-34 90 00