Röåforsarna

Den värdefulla forssträckan i Röån utgör en numera mycket sällsynt naturtyp i länet. Den sällsynta flodpärlmusslan finns i åns nedre delar. Röån är ett populärt fiskevatten och används även som kanotled.

Stort och oreglerat vattensystem

Betarsjön är länets största oreglerade sjö och vattensystemet är ett av länets största helt opåverkat av vattenreglering. Röåns längd från Betarsjön till dess utlopp i Ångermanälven är cirka 25 kilometer. Ån har här ett extremt flackt lopp, med endast ett par meters fallhöjd på två mils sträcka.

Reservatet är beläget en mil sydväst om Junsele och omfattar forssträckan från byn Röån till Ångermanälven. Det nedersta partiet av ån faller cirka 40 meter före sammanflödet med Ångermanälven. Åns omgivningar består till övervägande delen av skogsmark.

Höga naturvärden ska få utvecklas fritt

Genom restaurering har delar av forsen återfått mer naturlig bottenstruktur och utgör idag en restbiotop av en numer mycket sällsynt naturmiljö i länet. Flodpärlmussla finns i åns nedre delar och utter vistas regelbundet i området. Fiskbestånden utgörs av gädda, abborre, harr, öring, nejonöga, stensimpa och lake.

Forsen ska få utvecklas fritt efter naturligt förekommande processer efter att flottledsrensade sträckor återställts. Även strand-, skogs- och nipmiljöerna ska huvudsakligen få utvecklas fritt.

Kulturhistoria längs ån

I åns nedre del har det funnits en kvarn, vadmalsstamp, sågar och ett mindre bykraftverk. Röån var allmän flottled fram till 1968. Strandängarna användes förr som slåttermark av bönderna i Mo och minst en lada har stått utefter ån.