Mo-Långsjön
Naturreservatet Mo-Långsjön gränsar i norr till reservatet Oringsjö. Området består av en mosaik av åsar med äldre naturskog av gran och tall, sumpskogar, mindre myrar och en liten tjärn. En stig löper genom reservatet.
Gammeltallar och granskog
De torrare partierna domineras av brandpräglad naturskog av tall. Bitvis finns gott om gamla tallar, uppskattningsvis cirka 250 år gamla. Någon enstaka tall är betydligt äldre. Det finns också spridda tallågor, tallhögstubbar och brandstubbar.
Under de gamla tallarna växer ofta en generation granar med rik lavspåväxt. I söder, liksom längs den västra kanten, finns områden med äldre granar. I anslutning till reservatets myrar finns grandominerade sumpskogar där det bitvis växter mycket hänglav. Området har tidigare avverkats på en del ytor men i huvudsak är skogen orörd.
Naturskogsarter
Partierna med gammal skog har funnits under lång tid och har gott om död ved. Det medför goda förutsättningar för krävande naturskogsarter. På döda liggande trädstammar har dvärgbägarlav, fläckporing och gräddporing noterats.
I reservatet ses ofta spår efter spillkråka och tretåig hackspett. Tjäder och järpe är två andra fågelarter som trivs i denna typ av skog. Den rika tillgången på död ved av olika trädslag gör att även insektslivet är rikt.
Tydliga spår efter skogsbrand
I Mo-Långsjöns naturreservat finns tydliga spår efter skogsbränder. Till exempel finns här brända stubbar och tallar med skador på stammarna. Historiskt sett är skogsbränderna den faktor som påverkat de norrländska skogarna mest. Under 1900-talet har bränderna minskat mycket kraftigt på grund av brandbekämpning. Avsaknaden av bränder har inneburit att granen breder ut sig och att brandpräglade skogar med tall, asp och sälg minskat.
Naturvårdsbränningar ska utföras för att gynna arter som trivs i skog som har brunnit. Bränningarna ska vara så varierade som möjligt för att på sikt återskapa en flerskiktad tallskog med en hög andel stående döda tallar, så kallade torrakor, vilket är ovanligt idag.
Närliggande reservat
I väster ligger Högbergets naturreservat och i norr ansluter Oringsjö med den fina fäboden Mobodarna där nötkreatur betar i skogen.
Aktuellt för detta besöksmål
Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.
Föreskrifter
Du är välkommen att besöka naturreservatet, men tänk på att det inte är tillåtet att:
- Fälla eller på annat sätt skada levande eller döda stående och omkullfallna träd och buskar.
- Samla in mossor, svampar eller lavar med undantag för plockning av matsvamp för husbehov.
- Genom grävning eller på annat sätt skada mark och block.
- Samla in eller föra bort ryggradslösa djur.
- Klättra i boträd eller på annat sätt medvetet störa eller skada djurlivet.
- Köra motordrivet fordon undantaget skoter på utmärkt skoterled.
- Sätta upp skylt, tavla, affisch eller göra inskrift.
- Utföra vetenskapliga undersökningar som innebär markering av provytor eller annan åverkan inom reservatet utan länsstyrelsens tillstånd.
- Använda området för idrottsarrangemang utan länsstyrelsens tillstånd.
Serviceinformation
Fakta
Beslutsår: 2007
Storlek: 113 hektar
Kommun: Sollefteå
Förvaltare: Länsstyrelsen
Skyddsområde: Naturreservat, Natura 2000
Hitta hit
Kör väg 90 mot Grundtjärn och Örnsköldsvik i Näsåker. I Jansjö finns en vägskylt mot Oringsjö naturreservat, som gränsar till Mo-Långsjön. Du kan även nå reservatet från söder, via skogsbilväg från Norrtannflo.
Kontakt
Frågor om anläggningar eller skötsel av statliga naturreservat
Förvaltning av skyddad natur, Länsstyrelsen Västernorrland
Telefon, växel: 0611-34 90 00