Lackalänga, södra delen

Området mellan Lund och Kävlinge är en utpräglad jordbruksbygd. På en svagt markerad höjdrygg söder om Lackalänga avtecknar sig flera gravhögar.

En av dessa rymmer en gånggrift och kan därmed dateras till yngre stenålder. De övriga högarna kan genom form och storlek hänföras till bronsåldern. Områdets spridda gårdsbebyggelse och det rätlinjiga vägnätet är karaktäristiskt för det skånska landskapet som uppstod i samband med skiftesreformerna under tidigt 1800-tal. De större gårdarnas uppfarter markeras av trädrader eller alléer.

Motiv för bevarande

Miljön är representativ för den landskapstyp som var attraktiv för de förhistoriska åkerbrukskulturerna. Stordrift och jordbruksreformer inverkan på landskapet exemplifieras med stora samlade åkermarker, rätvinkliga vägsträckningar, trädrader och alléer.