Kulturmiljöprogram: Kristianstad

Heliga trefaldighetskyrkan

Heliga trefaldighetskyrkan

Kristianstad framstår som ett av Nordens mest intressanta exempel på renässansens stadsanläggningar.

Staden anläggs 1614

Kristianstad grundades 1614 på direktiv av Christian IV. Staden hade en föregångare i det medeltida Vä, som härjades svårt av svenskarna 1612 och därefter miste sina stadsprivilegier. Kristianstad blev den första staden i Norden som anlades efter renässansens ideal med rutnätsplan, vallar och bastioner. Genom en strategiskt väl vald placering på Allön, en halvö vid Helge å, ville Christian IV skapa ett starkt fäste, dels mot svenska angrepp, dels för att skydda de viktiga transportlederna i området. Stadsplanen med rätvinkliga kvarter delades av en kanal till två huvuddelar, två stadsportar och två vallgator. Även två torg, Stora Torg och Lilla Torg, anlades. Det förstnämnda hade karaktären av centralt administrativt centrum medan Lilla Torg, tidigare kallat Hästtorget, utgjorde saluplats för enklare handel och hantverk. Stadsplanen är i stort sett oförändrad sedan staden grundlades bortsett från de raserade befästningarna.  

De båda torgen bildar fortfarande centrala punkter som förbinds genom två huvudgator, Östra och Västra Storgatan. Mellan dessa och övriga parallellgator i nord-sydlig riktning leder mindre tvärgator. Kvarteren bildar slutna block med husen placerade i gatulinjen. Vissa exempel på det ursprungliga fastighetsmönstret är bevarade. De långsmala tomterna har en huvudbyggnad mot Storgatan och magasin eller ett mindre bostadshus mot "bakgatan". Själva gården inramas av smala längor.  

Trefaldighetskyrkan

Trefaldighetskyrkan, ett av stadens mest monumentala byggnadsverk, uppfördes åren 1617-1628 och tillhör därmed stadens äldsta tid. Kyrkan ritades av Hans van Steenwinckel i en för tiden karaktäristisk holländsk renässansstil. De röda tegelfasaderna pryds av en rik dekor i sandsten.

Från sent 1600-tal stammar Vähusen vid Östra Vallgatan. De är reveterade och två våningar höga. Till de äldsta husen räknas även bebyggelsen på Västra Storgatan 7. Genom sin ringa storlek och anspråkslösa utformning ger gatuhuset en god bild av byggnadsskicket i mitten av 1600-talet.  

1700-talets förändringar

1719 blev Kristianstad residensstad då Skåne delades i två län. Vid mitten av 1700-talet påbörjades stora ombyggnadsarbeten av fästningsverken och vallgravar, bastioner och vallar tillkom. Kasernbyggnader uppfördes i norr och söder och Tyghuset (nuvarande Regionmuseet) påbyggdes och försågs med flyglar. Förutom sin administrativa, militära och centrala roll fungerade staden som en viktig handels- och hamnstad. Genom att Helge å ändrade lopp 1775 förlorade dock Kristianstad mycket av sin betydelse som hamnstad. Därtill revs vallarna och bastionerna i mitten av 1800-talet, vilket innebar att staden fick möjlighet att expandera. Nya breda boulevarder och bostadskvarter lades ut. Stadens ställning som ämbetsmannastad etablerades än tydligare då Hovrätten över Skåne och Blekinge var knuten till staden åren 1821-1917. Handeln fick ett kraftigt uppsving med den ökade brännerirörelsen och flertalet industrier, som Ljunggrens gjuteri med mekanisk verkstad, Hvilans mekaniska verkstad, Mårten Pehrssons Valskvarn och Skånska Yllefabriken, etablerades.  

Järnvägen

År 1865 anlades den första järnvägslinjen till Kristianstad, vilket kompletterades med ett flertal linjer som gjorde staden till järnvägsknutpunkt. Vid sidan om järnvägsstationen uppfördes flera monumentala byggnader, som Rådhuset (1891), Residenset (1861), Frimurarhotellet (1844), Stadshuset och Söderportsskolan. Under 1900-talet expanderade staden huvudsakligen utanför den gamla befästa stadskärnan.

Vattensänkning och invallning

Vattensänkning, invallning och torrläggning av Helge å och Nosabysjön skapade stora ytor nära centrum. De tidigaste utbyggnaderna skedde på Östermalm, med både Fängelset och Länslasarettet. Egnahemsföreningen, bildad 1908, stimulerade utbyggnaden av de första kvarteren i södra delen av Egna Hem. I övrigt växte hyres- och bostadsrättsområden omkring staden Söder, utbyggt 1935-1943 visar funktionalismens formspråk medan Parkstaden, utbyggt 1942-1952, bevarar små tomtytor med närhet till gemensamma grönområden. Lyckans höjd från 1958 är exempel på mindre grannskapsenhet med punkt- och lamellhus. Även villaområden anlades, som Näsby, Kulltorp och Hedentorp. Under 1960- och 1970-talen växte nya stadsdelar ut på Gamlegården och Österäng liksom Charlottenborgsområdet på Vilan. Därtill kom de nya villastäderna Vä/Öllsjö, Nosaby och Hammar.

Verkstäder och gamla lasarettet kom även att omvandlas till bostäder. Stiftelsen Gratia Dei lät uppföra Den himmelska glädjens kapell 1962. Intill ligger samlingslokalen Ljusets sal. På stiftelsen finns även studentrum och lägenheter. År 1994 lades Kristianstads två regementena ned och staden militärhistoriska prägel kom att förändras. P6/Fo 14-området omvandlades till Högskola.

Bebyggelsen i Kristianstad

Byggnadsbeståndet i Kristianstad är rikt och varierande. Tegel med eller utan puts ominerar som byggnadsmaterial inom fästningsstaden. Bakom flera av de putsade fasaderna döljer sig korsvirkeskonstruktioner. Byggnaderna vid och i närheten av Stora Torg har en utpräglat representativ karaktär. Goda exempel är Stora Kronohuset (1840-41), Riksbanken och Posten (1910-tal), Gamla garnisonssjukhuset (1825) och Fortifikationshuset (södra delen från 1630-talet och norra delen från 1750-talet). Österbergska gården vid Östra Boulevarden är en väl bibehållen stadsgård från början av 1800-talet. Välbevarade och intressanta är även byggnaderna vid Norra Kasernområdet med Norre Port (från 1760-talet, ritad av C Hårleman) och Norra kasern (1760-tal) liksom bebyggelsen i grannskapet av Södra Kasernområdet med Södra Kasern (sent 1700-tal, påbyggt vid mitten av 1800-talet), Blomska förrådet (1800-tal), Gamla stadshuset (1872) samt det söder därom liggande Skottenborg (nuvarande utformning från 1770-talet).

En värdefull miljö bildar även byggnaderna utmed Västra Boulevarden. De härrör från mitten och senare hälften av 1800-talet. Flertalet av de övriga, centrala gatorna uppvisar en vill sammanhallen och för äldre tid representativ bebyggelse. Intill Tivoliparken med Fornstugan (1886) och Teatern (1906) finns Ekomuseet som entré till Kristianstads vattenrike. Andra exempel är Tekniska skolan (1915) med tillbygganden konserthuset (1935), Badhuset i Tivoli (1957), Stadsbiblioteket (1965) och det sentida Centralsjukhuset (1973-1975).

Om kulturmiljöer på Kristianstad kommuns webbplats Länk till annan webbplats.

Motiv för bevarande

Kristianstad framstår som ett av Nordens mest intressanta exempel på renässansens stadsanläggningar. Genom de många välbevarade miljöerna och enstaka byggnadsobjekten får man en god bild av utvecklingen frän 1600-talet och fram till våra dagar. Framträdande inslag i bebyggelsen är den av förvaltning och militär präglade arkitekturen. Av särskild betydelse för staden är den gamla rutnätsplanen, den fria sikten över Helge å och det äldre byggnadsbeståndet. Av intresse är, förutom enstaka offentliga byggnader, även flerfamiljshusen och villabebyggelsen från 1900-talet och den tidiga industribebyggelsen.

Aktuellt för detta besöksmål

Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.

Föreskrifter

Allemansrätten – det här får du göra i naturen

I Sverige har vi allemansrätt, det innebär att du får utöva friluftsliv och röra dig fritt i naturen så länge du inte stör eller förstör.

Friluftsliv och allemansrätt
Träd och moln. Illustration

Fakta

Kontakt

Landshövding

Anneli Hulthén

Besöksadress

Östra Boulevarden 62 A, Kristianstad eller Södergatan 5, Malmö

Postadress

205 15 Malmö

Organisationsnummer

202100-2346

Följ oss