Kulturmiljöprogram: Klippan

Klippan kommunhus

Klippans föregångare, Åby, var en bondby som från 1600-talet allt mer utvecklades till centralort.

Läget vid landsvägen Helsingborg-Kristianstad gjorde att en gästgivaregård med skjutsstation anlades 1683. Förordnandet som gästgivaregård kom den 9 mars 1668. Första tinget öppnades den 14 oktober 1691 i det nybyggda tingshuset i Åby. Åren innan hölls ting på gården Brödåkra i Östra Ljungby socken. Gästgivaregården finns inte kvar och nuvarande tingshusbyggnaden är från 1953, men är viktig då det är den enda byggnad som minner om Klippans långa tradition som centralort i bygden. 1767 fick Åby rätt att hålla marknad, vilket ytterligare förstärkte byns karaktär av knutpunkt och centralort. Marknadsplatsen låg ursprungligen i nuvarande stadsparken, men flyttades 1911 till det nya salutorget.

I samband med enskiftet, 1812-23, nedlades sex gårdar som hörde till Bjärsgård. Dessa slogs samman till en plattgård, Åbygården, cirka två kilometer väster om den ursprungliga bykärnan. Av bondbyn Åby återstår inte en enda byggnad. Med näringsfrihetens införande 1846 och 1864 började Åby växa och utvecklas till en tätort. Hantverkare och handlare etablerade sig i byn. Av största betydelse för den fortsatta utvecklingen var tillkomsten av Helsingborg-Hässleholms Järnväg, som anlades 1875.

Pappersbruk och järnväg

Söder om järnvägen låg sedan länge Klippans pappersbruk, som självklart hade intresse av järnvägen. Bruket var med och bekostade stationshuset, som blev större än banans övriga stationer och uppfördes i rött tegel från pappersbrukets eget tegelbruk. Stationen fick namnet Klippan, inte Åby, dels med hänsyn till att marken hörde till Klippans pappersbruk, dels för att det redan fanns en station med namnet Åby i Östergötland. Från bangården anlades ett stickspår ner till pappersbruket. Stationshuset är välbevarat och vid bangården finns lokstall och vattentorn från ångloksepoken, anläggningar som försvunnit på de flesta andra platser. Hela järnvägsmiljön är av stort värde. Åby hade nu alla förutsättningar att växa till ett betydande samhälle. 

Ny bebyggelse uppfördes särskilt längs den gamla landsvägen, som nu blivit Storgatan, och i östra delen av marknadsplatsen, där framför allt arbetare vid Klippans pappersbruk slog sig ner. Detta utgör i dag den äldsta, mer samlade bebyggelsen i Klippan och består av enkla gathus. Byggnader i de mer centrala delarna längs Storgatan och Järnvägsgatan gavs en mer monumental prägel. De uppfördes ofta i två våningar, antingen i synligt rött tegel eller med putsfasader. En del av denna bebyggelse, tillkommen runt sekelskiftet 1900, finns kvar. 1892 och 1904 tillkom ytterligare järnvägar, till Röstånga (senare förlängd till Eslöv) respektive Ängelholm. Under denna period anlades även en mängd industrier: repslageri, bryggeri, yllefabrik, tegelbruk, mejeri, läderfabrik och bränneri med mera. Åby blev municipalsamhälle år 1900.

Samhällets utbyggnad

De första 30 åren av 1900-talet innebar en snabb utveckling av industri- och stationssamhället med nya industrier, nya och större skolor, Folkets Hus 1907, elektrisk gatubelysning 1911, varmbadhus 1915, brandstation 1920 och stadspark 1928.
 Industrierna från detta expansiva skede är numera nedlagda, men en del byggnader finns kvar. Mest noterbar är kromläderfabriken, ett stort tegelkomplex med byggnader från 1906 till 1976, med disponentvilla söder om fabriken och arbetarbostäder väster om densamma. En första stadsplan med en rätvinklig kvartersstruktur och regelbundet gatunät fastställdes 1894. Utbyggnaden efter denna plan inskränktes dock till ett mindre område öster om stationen. 1915 antogs en ny stadsplan av trädgårdsstadskarakär med svängda gator och med en planerad utbyggnad av framför allt friliggande småhus. Denna stadsplan har fullföljts både i utbyggnad och med bibehållande av de gatu- och kvartersnamn som föreslogs i planen.

Småhusbebyggelsen utbreder sig över en stor del av Klippan. Här återfinns både patriciervillor från tidigt 1900-tal, 20-talsklassicism, funkis och särskilt i östra delarna typhusbebyggelse från 1960- 70-talen. Av särskilt värde är funkisvillorna, ritade av den på orten verksamme arkitekten Charles Elmström. Villorna vid Marknadsvägen hör till det absolut främsta som byggdes i Skåne under 1930-talet. När Åby municipalsamhälle blev köping 1945 ändrades namnet till Klippan. Vid kommunreformen 1952 blev Klippan så kallad storkommun och en gymnasieskola förlades till Klippan 1957. Under denna tid byggdes även en del moderna flerbostadshus, huvudsakligen trevånings lamellhus men även ett högre skivhus. En verkligt karaktäristisk bebyggelse för folkhemmets modernisering av det gamla ”Lortsverige”. 1950-talet var också decenniet då den snabba tillväxten avtog i Klippan. Många av industrierna lades ner, liksom de båda banorna till Ängelholm (1953) och Eslöv (1961).

1966 invigdes S:t Petri kyrka, ritad av Sigurd Lewerentz. En kyrka hade varit inritad på den gamla marknadsplatsen redan i stadsplanen från 1915, men det kom alltså att dröja 50 år innan den stod på plats. Fram till dess användes kyrkan i Gråmantorp och från 1935 det då nybyggda kapellet i östra delen av samhället. S:t Petri kyrka har uppmärksammats såväl nationellt som internationellt.

Klippans pappersbruk

Klippans pappersbruk ligger söder om Klippans tätort vid Rönne å. Industrianläggningen är koncentrerad till området söder om ån. Papperstillverkningen i Klippan och Rönne å-trakten har lång tradition. Under 1500-talet anlades en pappersmölla vid Herrevadskloster. Papperstillverkning i större skala inleddes under 1600-talet inte långt från den nuvarande platsen och 1649 nämns Klippan för första gången i arkivmaterial. Åren 1658-1772 drevs pappersbruket av svenska staten, men övergick sedan i enskild ägo. 

Klippans pappersbruk har ett varierande byggnadsbestånd. Flertalet av de äldsta byggnaderna härrör från 1800-talets senare decennier eller tidigt 1900-tal. Byggnadsmaterialet är i huvudsak rött tegel. Flera uppvisar en för tiden karaktäristisk industriarkitektur med bland annat mönstermurning. Fabriksområdet utgörs av ett stort, enhetligt komplex dominerat av den höga skorstenen. Klippans pappersbruk drevs långt in på 1800-talet som ett typiskt bruk med en hög grad av självförsörjning. Klippans ladugård – brukets jordbruksfastighet – är tillsammans med Bruksskolan belägen på norra sidan om Rönne å. Båda utgör goda exempel på sin tids byggnadsskick och särskilt det stora skolhuset har en rik arkitektonisk gestaltning, ovanlig för skolhus på landsbygden. Skolan ritades av Helsingborgs stadsarkitekt, Mauritz Frohm. Disponentbostaden Borgen ligger avskilt på den norra sidan av Rönne å och är på tidstypiskt sätt belägen i en parkliknande trädgård.

Arbetarbostäderna ingår som en viktig del i miljön. I brukets närhet finns äldre korsvirkes- och brädfodrade längor. Väster om bruket ligger Backavången med arbetarbostäder från mitten-slutet av 1800-talet och den större Överingenjörsvillan, som uppfördes 1899-1900. Öster om bruket anlades på 1910-talet ett område med arbetarbostäder efter rådande trädgårdsstadsideal. I första etappen uppfördes 16 hus med trädgårdar och gemensamma uthus. Varje hus innehöll två lägenheter om två rum och kök. Från samma tid är två tjänstemannabostäder längre österut. Området har kompletterats med egnahem, flerbostadshus och från senare år moderna villor i ett platsanknutet formspråk. De nya bostäderna har integrerats mellan de äldre husen.  

Motiv för bevarande

Utvecklingen i Klippan liknar den i Hörby: centralortskaraktär redan från 1600-talet, förstärkt med marknad på 1700-talet och en utveckling som tar fart i samband med näringsfrihetens införande i mitten av 1800-talet, före järnvägarnas ankomst. En liknande, fast något senare, utveckling kan iakttas i Sjöbo, som sannolikt redan på 1600-talet hade gästgivaregård, från 1720-talet tingshus och från 1860 marknad. Troligen kan denna utveckling även ses i Anderslöv och Broby, där förutsättningarna – gästgivaregård, tingsställe och marknad – var desamma. Möjligen skedde denna handels- och tätortsutveckling före järnvägsepoken även i andra orter av centralortskaraktär. För Klippans del har tingshuset och den gamla marknadsplatsen, nuvarande stadsparken, ett särskilt värde. Även den äldre gathusbebyggelsen öster om stadsparken är viktig att uppmärksamma i detta sammanhang. Utvecklingen från slutet av 1800-talet har avsatt fler spår, varav stationsområdet, kromläderfabriken, stadsplanen från 1915 och den omfattande småhusbebyggelsen är viktiga inslag. Av stort arkitektoniskt värde är funkishusen vid Marknadsvägen och S:t Petri kyrka. Få industrianläggningar har en sådan lång plats- och produktionskontinuitet som Klippans pappersbruk. Området uppvisar en ovanligt välbevarad och tydlig bruksstruktur med en mängd olika byggnader, huvudsakligen från mitten av 1800-talet till mitten av 1900-talet.                

Aktuellt för detta besöksmål

Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.

Föreskrifter

Allemansrätten – det här får du göra i naturen

I Sverige har vi allemansrätt, det innebär att du får utöva friluftsliv och röra dig fritt i naturen så länge du inte stör eller förstör.

Friluftsliv och allemansrätt
Träd och moln. Illustration

Fakta

Hitta hit

Kontakt

Landshövding

Anneli Hulthén

Besöksadress

Östra Boulevarden 62 A, Kristianstad eller Södergatan 5, Malmö

Postadress

205 15 Malmö

Organisationsnummer

202100-2346

Följ oss