Kulturmiljöprogram: Vanås-Frännarp
Vanås gods ligger i det kuperade landskapet mellan Helge å och Almaån väster om Knislinge samhälle. Området ger en god bild av ett för sätesgårdar karaktäristiskt landskap och byggnadsbestånd. Kontinuiteten i området kan vad bebyggelsen beträffar följas från förhistorisk tid till nutid. Förutom själva slottsanläggningen är även fornlämningarna, kyrkan, den äldre bebyggelsen samt odlings- och betesmarkerna av betydelse för kulturlandskapet.
Fornlämningar
Området är rikt på fornlämningar, vilket visar en omfattande bosättning under förhistorisk tid. I till stor del består fornlämningarna av framför allt bronsålders monument men även järnålderns gravmonument, som skålgropar, högar och rösen samt gravfält. Ett av de mer omfattande gravfälten ligger vid Knislinge furu strax väster om Knislinge. Inom gravfältet finns såväl skeppssättningar, domarringar som resta stenar samt en rund stensättning. En unik typ av fornlämningar är hällristningslokalen i Frännarp. Motivkretsen omfattar vagnsbilder, hjulpar, enstaka hjul, sammanställda streck och skålgropar samt en figur som tolkats som en orm. Hällristningen dateras till bronsåldern.
Gryts sockenkyrka
Gryts sockenkyrka stammar från sent 1100-tal. Den vitputsade kyrkan, högt belägen och uppförd i sten, har romansk grundplan med rektangulärt långhus, lägre och smalare kor samt halvrund absid. Västtornet är tillbyggt senare under medeltiden. Under 1800-talet tillkom ett gravkor för socknens patronus, ägarna till Vanås. Kyrkomuren är försedd med stigluckor, vilket förstärker kyrkans medeltida prägel.
Vanås
Vanås sätesgård omtalas i skriftliga källor redan under 1400-talet och skrevs i äldre tider ”Watnaas” eller ”Vandos”. Dagens slottsanläggning utmärks av byggnader grupperade kring en centralaxel med karaktärsbyggnaden i Söder. Merparten av den fyrlängade, vitputsade och i tegel uppförda slottsbyggnaden härrör från 1500-talet. Ombyggnader har företagits under bland annat 1700- och 1800-talen samt under första decenniet av 1900-talet då exempelvis borggården överbyggdes med tak. De rikt dekorerade gavelröstena ansluter i stil till senmedeltid och renässans. I äldre tid var sjön söder om slottet förbunden med en kanal, som omslöt borgen och gav komplexet karaktär av försvarsanläggning.
De två vitputsade flygelbyggnaderna uppfördes omkring 1760. Deras nuvarande utseende präglas av 1900-talet. Symmetriskt placerade vid uppfartsvägen ligger fyra stallängor i sten och tegel, uppförda under perioden 1759-1777. I nära anslutning till dessa finns ett magasin i sten från tidigt 1800-tal, två våningar högt. Andra ekonomibyggnader av såväl äldre som yngre datum är belägna i anläggningens västra del. Några bostadshus kompletterar bilden av en helgjuten slottsmiljö.
En av stenmur inhägnad större park ligger söder om slottet. Den är anlagd efter engelskt mönster. I parken finns skulpturer där flera är av diabas. Utmed den allékantade kyrkvägen mot Gryt finns liksom i utkanten av området mindre gårdar och torp, som lyder under godset. De har i regel brädfodrade och rödmålade längor och ansluter till traktens traditionella byggnadsskick. Vid Spånga finns lämningar efter en äldre kvarn som drevs av Almaåns vatten.
Motiv för bevarande
Området ger en god bild av ett för sätesgårdar karaktäristiskt landskap och byggnadsbestånd. Kontinuiteten i området kan vad bebyggelsen beträffar följas från förhistorisk tid till nutid. Förutom själva slottsanläggningen är även fornlämningarna, kyrkan, den äldre bebyggelsen samt odlings- och betesmarkerna av betydelse för kulturlandskapet.
Aktuellt för detta besöksmål
Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.