Kulturmiljöprogram: Rya-Ingeborrarp

Kyrkoruinen pekar på ett under 1800-talets senare hälft vanligt förhållande då det forna sockencentrat övergavs. Området är ett karaktäristiskt odlingslandskap med välbevarad bebyggelse.

Rya socken ligger i ett kuperat, skogrikt landskap, genomflutet av Pinnån. De små brukningsenheterna, stengärdesgårdarna och de omfattande hagmarkerna bevarar en äldre landskapsbild, vanlig för ris- och skogsbygden. På en markerad höjd väster om ån står ruinen efter socknens forna kyrka, anlagd under 1200-tal och övergiven 1875. Då invigdes den nya kyrkan, belägen i Eket. Kyrkoruinen följer det romanska schemat med långhus och kor, senare utbyggt med sakristia och vapenhus. I närheten av ruinen ligger två gårdar, båda med tre längor lagda i U-form. De ansluter väl till 1800-talets gårdar med brädfodrade längor, målade i rött eller vitt.

Byn Ingeborrap har glest liggande gårdar. Ingeborrarpsgården, där bostadshuset är en ryggåsstuga, har den ålderdomligaste karaktären och skyddas som byggnadsminne. De tre längorna, lagda i U-form, representerar äldre tiders byggnadsskick med såväl timrade konstruktioner, korsvirke som skiftesverk och gråstensmurar. Gården, som till sina äldsta delar härrör från 1700-talet, fungerar nu som hembygdsgård. Anläggningen kompletteras med en backstuga, i sen tid återuppförd på en äldre grund. Till platsen har även flyttats en skvaltkvarn.

Motiv för bevarande

Området är ett karaktäristiskt odlingslandskap med välbevarad bebyggelse. Kyrkoruinen pekar på ett under 1800-talets senare hälft vanligt förhållande då det forna sockencentrat övergavs till förmån för industrialismens nybildade samhällen och kommunikationsnät