Kulturmiljöprogram: Högestad - Ö Ingelstad

Tosterup

Tosterup

Området har varit en central odlingsbygd allt sedan stenåldern, vilket bland annat manifesteras genom fornlämningarna, medeltidskyrkorna och sätesgårdarna.                         

Högestad

Högestad är känt genom skriftliga källor sedan medeltiden, då det tillhörde ärkebiskopen i Lund. Slottsbyggnaden av idag härrör från 1630-talet. Den är gråputsad och uppförd i två våningar med trappstensgavlar. Bland de äldre ekonomilängorna, som tillsammans med huvudbyggnaden bildar en sluten enhet, märks den höga stenlängan från 1765, genom vilken inkörsporten löper, samt den forna logen från 1763. Gårdens nuvarande ekonomibyggnader ligger norr om slottet och utgörs av såväl under 1870-talet uppförda längor i rött tegel som byggnader i modernare konstruktion.

Högestad instiftades 1747 av Christina Piper som fideikomiss tillsammans med Christinehov, Baldringe och Torup. Nära slottet ligger kyrkan, romansk till sitt ursprung men idag präglad av den under 1890-talet genomförda renoveringen.

Högestads prästgård, en putsad tegellänga, byggdes 1873-1874. Före skiftet 1837-1839 låg de cirka trettio under godset lydande gårdarna samlade i området norr om kyrkan och slottet. De flesta av gårdarna ersattes efter utflyttningen av arbetarebostäder, byggda i rött tegel. Samma material går igen i skolhusen. Änkesätet Lyckås norr om slottet och naturskönt beläget vid Fyleån byggdes på 1860-talet i en för tiden typisk villastil.

Stora Köpinge

Stora Köpinge har liksom Högestad en romansk kyrka. Nykyrkan och tornet tillbyggdes på 1720- respektive 1860-talet. En runsten är rest inom kyrkogården. I omedelbar närhet av kyrkan finns enligt traditionellt mönster prästgården, vars vitputsade bostadslänga i tegel stammar från 1849. Före skiftet 1804-1805 omfattade byn ett trettiotal gårdar. Av dessa blev cirka tjugo utflyttningsskyldiga. Idag präglas byn av gatehus från 1800-talet och moderna bostadshus.

Nybroån

Över Nybroån har en rad broar byggts under seklernas lopp. Två av dem, den vid Allevads mölla och Svenstorps mölla med tre respektive sex spann, tillhör de få bevarade 1700-talsbroarna i länet. Vattenkraften från Nybroån har under långa tider utnyttjats för kvarndrift. Den nuvarande vattenkvarnen i gråsten vid Svenstorp är byggd på 1850-talet liksom den intilliggande mjölnarbostaden i tegel. På sluttningen ovanför ligger Svenstorps villa från 1870-talet.
  
Vid Nybroån anlades tidigt två kvarnar, Köpingemölla i norr, där man funnit rester av vad som kan ha varit en tilläggningsplats för båtar, och Barevadsmölla i söder. Mellan dessa kvarnar fanns, på västsidan av Nybroån, en samling gårdar som först på 1860-talet började utvecklas till by.

Köpingebro

Denna tillväxt tog förnyad fart på 1880-talet då Ystad-Gärsnäsbanan byggdes och Köpingebro blev en järnvägspunkt. Orten växte kring den gamla vägen mellan Nybro och kyrkbyn Stora Köpinge. På 1890-talet utvecklades samhället ytterligare i och med att sockerbruket etablerades. Kring detta byggdes välbyggda bostäder för de högre tjänstemännen och kampanjehem för säsongsarbetare.

Bebyggelsen är blandad och mestadels består den äldre delen av friliggande arbetarebostäder, vars dominans har övertagits av modern villabebyggelse. Samhällets utveckling medförde även serviceinrättningar som skola, barnstuga, butiker, serviceföretag och ett rikt föreningsliv. Däremot har karaktäristiska inslag för stations- och bruksamhällen som hotell och Folkets park försvunnit. 

Bollerup

Bollerup har ett byggnadsbestånd av varierande ålder. Kyrkan uppfördes under 1100-talet men byggdes om under 1800-talet. Det är en av Skånes fyra kyrkor med runt västtorn. Det fasta huset vid namn Borgen fick sitt nuvarande utseende omkring 1500. Den bär en för sin tid typisk prägel med blinderingar och rundbågefriser. Vallgraven åskådliggör den tidigare försvarskaraktären.

Bollerup Länk till annan webbplats. upprättade under 1800-talet ett farmsystem söder om godset genom att Bollerups by skiftades. Farmerna, som ligger som radgårdar utmed vägen, utgjordes av arbetarbostäder med ett tillhörande stycke mark. På 1870-talet byggdes Valterslund som en plattgård under Bollerup. Plattgården förbinds med godset genom en allékantad väg. Under sent 1870-tal inrättades Bollerup till lantbruksinstitut. Den nuvarande huvudbyggnaden med klassicerande fasad stod färdig något decennium tidigare. Den väldiga ladugården fick sin nuvarande utformning under 1890-talet. Den är byggd i gotikinspirerad stil med dekorativa inslag i rött tegel, en stil som återfinns bland Bollerups övriga byggnader och bidrar till att ge anläggningen dess homogena karaktär.

Tosterup

Tosterups slottsanläggning bildar en väl samlad enhet på krönet av sluttningen mot söder. Slottet är försett med torn och vitputsat. Det uppfördes i olika etapper under 1400-1700-talen. Runt slottet med tillhörande vallgrav grupperar sig ekonomibyggnaderna av olika ålder. Av de äldre gråstenslängorna framstår den så kallade Barnekowska logen väster om slottet som särskilt väl bevarad. Betydelsefull för miljön är även magasinet och smedjan samt husen i västra delen, som trädgårdsmästarbostaden i korsvirke samt den gulputsade, gamla skolan. Nya skolan och arbetarbostäderna är förlagda till en plats strax nedanför sluttningen. Bostadshusen är representativa för 1940-talets egnahemsideal. Strax söder om slottet ligger Tosterups 1100-talskyrka, vilken fått sitt nuvarande utseende under 1500-talet. Kyrkan och slottet har genom patronatsrätten varit knutna till varandra under århundraden. Söder om kyrkan ligger en nyare kyrkogård.

Örup

Örup har ett skyddat läge. Det ligger omgivet av skog, vars västra del kallas Örups almskog, tidigare en del av slottsparken. När Örup anlades som försvarsborg under sent 1400-tal omgavs det enligt dåtida mönster av vatten. Den forna sjön har sedermera torrlagts. Endast några smärre kanaler finns kvar. Det kraftiga stenhuset, som utgör huvudbyggnaden, försågs under 1770-talet med en friliggande flygel mot söder, vilken byggdes på med en tredje våning i mitten av 1800-talet samtidigt som den fogades samman med stenhuset genom en tillbyggnad. Åtskilda från huvudbyggnaden ligger ekonomilängorna i gråsten, uppförda under 1810-talet och tidigt 1900-tal. De är försedda med trappstegsgavlar i tegel och utgör en väsentlig del av slottsmiljön.

Övraby och Övrabyborg

Övraby bildar tillsammans med Övrabyborg en väl sluten miljö. Byn domineras av Övrabyborgs herrgård, där byggnaderna är placerade kring en öst-västlig axel. Godset grundades på 1700-talet genom en sammanslagning av flera hemman i Övraby. Den nuvarande karaktärsbyggnaden i två våningar med vitputsade, klassicerande fasader uppfördes år 1809. Den närliggande, vitputsade flygeln utgjorde tidigare huvudbyggnad. De äldre ekonomibyggnaderna och bostadshusen i tegel ansluter till 1800-talets medeltidsromantiserande arkitekturstil. Under 1960-talet har man uppfört en modern villa i en med huvudbyggnaden överensstämmande stil.

Kyrkan, med kalkmålningar från 1100-talet, bevarar trots ett flertal utbyggnader en medeltida prägel. På traditionell plats nära kyrkan ligger prästgården, byggd 1839. Den röda tegellängan utgör en god representant för sin tids byggnadsideal. Även de två närliggande före detta skolhusen som präglas av en medeltidsinspirerad byggnadsstil ingår som betydelsefulla delar i miljön.

Övraby kvarn dominerar landskapet söder om Övraby. Det är en holländarekvarn från 1887. Den bildar tillsammans med mjölnarbostaden en väl sammanhållen enhet karaktäristisk för den spannmålsproducerande bygden.

Östra Ingelstad

Östra Ingelstad ligger i ett öppet, kuperat jordbrukslandskap. Väster om byn sträcker sig en svagt markerad dalgång mot Kverrestad. De öppna odlingsmarkerna präglas av den till Ingelstadsgården knutna storgodsdriften.

Lämningar från förhistorisk tid som Kung Inges grav – en rest sten i byns södra utkant – pekar på en till trakten tidigt knuten bosättning. Byn har en långsträckt form med merparten av bebyggelsen samlad i östra delen. Den romanska medeltidskyrkan med vitputsade fasader, byadammen och Ingelstadsgården upptar stora delar av västra bysidan. En svagt antydd kulle strax väster om kyrkan markerar platsen för den borganläggning, som utgjorde Ingelstadsgårdens föregångare.

Dagens vitputsade huvudbyggnad uppfördes 1818 och omges av ekonomibyggnader och en liten park. Av de äldre ekonomibyggnaderna kvarstår ett äldre gråstensmagasin från 1788. I övrigt är byggnaderna såväl från sent 1800-tal som helt moderna.

Söder om godset ligger 1800-talsgården Gårstad, som är en plattgård till Östra Ingelstads storgård. Från Gårstad leder en mäktig allé. Inom byn finns ett flertal husmanshus av ålderdomligt slag med låga, mestadels putsade längor. I söder dominerar bostadshus från 1900-talet. Byastenen, kring vilken bönderna i äldre tid samlades för att fatta gemensamma beslut, finns bevarad i Östra Ingelstad. På en höjd öster om byn reser sig en holländarekvarn uppförd på nuvarande plats år 1869. Ursprungligen uppfördes den troligen i Raskarum år 1835. Möllan var i drift fram till omkring 1950 och utgör fortfarande ett karaktäristiskt inslag i det agrara kulturlandskapet.

Borrie

Borrie medeltidskyrka från 1100-talet har ett rektangulärt långhus, smalare kor och halvrund absid. Efter en förfallsperiod restaurerades den framstår nu som ett gott exempel på de tidiga små medeltidskyrkorna. Intill kyrkan finns en klockstapel. Av bybebyggelsen återstår numera endast en gård och några enstaka hus. Huvuddelen av byn gårdar utflyttades vid skiftet 1863-1864, ett för sydskånska förhållanden sent skifte. I skifteshandlingarna framgår gårdarna som frälsehemman under Högestad.

Stora Herrestad

Stora Herrestad ligger i backlandskapet nordost om Ystad och omges av öppen odlingsmark. Området har liksom bygden i övrigt uppodlats tidigt. Synliga spår efter dessa tidiga åkerbrukskulturer är de två gravhögarna på höjdryggen söder om byn. Stora Herrestad är en bybildning av medeltida ursprung.

Kyrkan, med ett dominerande läge på en kulle i byns norra del, tillhör Skånes äldsta stenkyrkor. Det uppfördes under 1100-talet och försågs senare under samma sekel med brett västtorn. Under 1750-talet tillbyggdes kyrkan med korsarm. I nära anslutning ligger Stora Herrestad gård, omnämnd i medeltida källor, vars vitputsade flygelbyggnader inramar den stensatta gårdsplanen. Gården nås från söder via en stensatt allékantad väg. Öster om anläggningen ligger en park med karpdammar.

Stora Herrestads härads före detta tingshus från 1802 är byggt i sten och ligger på central plats i byn, nära kyrkan. I dess närhet finns gamla byastenen kring vilken byns bönder i äldre tider samlades för att besluta vid byastämman. En central funktion i forna tiders bysamhälle hade även prästgården. Den nuvarande anläggningen i vitputsat tegel uppfördes 1870. Gamla skolhuset från 1800-talet söder om prästgården på andra sidan bygatan ingår också det i den traditionella bymiljön. Utmed södra delen av bygatan ligger bostadshus av varierande ålder och utseende samt två putsade längor från 1840-talet, uppförda av Stora Herrestads gård som stathus och ålderdomshem.   

Motiv för bevarande

Området har varit en central odlingsbygd allt sedan stenåldern, vilket bland annat manifesteras genom fornlämningarna, medeltidskyrkorna och sätesgårdarna. Området är ett utpräglat storgodslandskap uppkommet redan under medeltiden, men huvuddragen är från 1800-talets agrara omvandlingar där förhållandet huvudgård – utgård är tydlig. Huvudbyggnaderna är när det gäller slottsanläggningarna till övervägande del av borgkaraktär, vilket påminner om forna orostider. De är till konstruktion och utseende unika och synnerligen väl bevarade. De väl sammanhållna slottsmiljöerna är av stort kulturhistoriskt intresse och vittnar om olika utvecklingsfaser när det gäller arkitektur och planmönster. Förutom slottsmiljöerna med ekonomibyggnaderna är även de sammanhängande brukningsarealerna, kyrkorna, alléerna och vägsystemet av betydelse för kulturlandskapet. De agrara industrimiljöerna som möllor, mejeri och stärkelsefabrik har även de ett högt kulturhistorisk värde. 
  
Högestad har starkt präglat området i byggnadsbestånd, jordbruksreformer och vägsträckningar. Både Högestad och Stora Köpinge bevarar en äldre prägel med kyrka, prästgård, skolhus och gatuhus. Köpingebro är ett bra exempel på järnvägs- och brukssamhälle etablerat under slutet av 1800-talet. Nybroåns betydelse som kraftkälla finns dokumenterad med de bevarade möllorna och tillhörande byggnader.

Stora Herrestad har bevarat karaktären av gångna tiders socken- och häradscentrum, vilket bland annat åskådliggörs av kyrkan, tingshuset, byastenen och prästgården. Övrig äldre bebyggelse i tätorten utgör en viktig del av bymiljön. Fornlämningarna och det av Stora Herrestads gård präglade herrgårdslandskapet är av betydelse för landskapsbilden.

Aktuellt för detta besöksmål

Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.

Föreskrifter

Allemansrätten – det här får du göra i naturen

I Sverige har vi allemansrätt, det innebär att du får utöva friluftsliv och röra dig fritt i naturen så länge du inte stör eller förstör.

Friluftsliv och allemansrätt
Träd och moln. Illustration

Fakta

Hitta hit

Kontakt

Landshövding

Anneli Hulthén

Besöksadress

Östra Boulevarden 62 A, Kristianstad eller Södergatan 5, Malmö

Postadress

205 15 Malmö

Organisationsnummer

202100-2346

Följ oss