Kulturmiljöprogram: Hasslarp

Sockerbruket

Hasslarp är ett brukssamhälle som växte fram kring strösockerbruket som anlades vid Lyckåkers by i Kattarps socken. Samhället tydliggör livsmedelsindustrins betydelse för Skåne. Folkrörelserna som utvecklades parallellt med industrialiseringen utveckling tydliggörs genom folkets hus, folkets park och även idrottsplatsen. Hasslarp har därigenom både ett industrihistoriskt såväl som social- och samhällshistoriskt värde.

Hasslarp ligger nordost om Helsingborg intill Ängelholms och Åstorps kommungräns. Det är ett brukssamhälle som växte fram kring strösockerbruket som anlades vid Lyckåkers by i Kattarps socken. Sockerbruksindustrin expanderade och blev en viktig näring i Skåne under slutet av 1800-talet (se vidare ”Sockerbruk” under ”Industriella landskap” samt ”Sockerbetsodling” under ”Agrara landskap”). År 1896, samma år som sockerbruket etablerades, upprättades en rutnätsplan med parkanläggning, med influenser från Edelsvärds idealstadsplan från 1859, kring vilken bebyggelsen förlades. Råsockerfabriken, raffinaderiet och raffinadmagasinet låg i samma byggnad och i dess anslutning uppfördes pannhus, torkhus, kalkugnar, benkolshus, snickareverkstad, våghus och råsockermagasin. Byggnaderna uppfördes i gult tegel med dekorationer i rött tegel. År 1898 fick samhället sin nya järnvägsstation. Den tidigare stationen i Lyckåker låg längre västerut och fick istället fungera som en banvaktsstuga. Järnvägen tillsammans med bruket gjorde att Hasslarp började expandera. Typisk bruks- och järnvägsbebyggelse i form av brukskontor, hotell och arbetarbostäder uppfördes. Under 1900-talets första decennium grundades både folk- och mellanskolan. Samhället bebyggdes från sekelskiftet av enfamiljshus företrädelsevis i tegel med en enhetlig utformning. Under 1940-talet uppfördes flerfamiljshus och under 1950-talet byggdes radhus.

I norra delen av Hasslarp ligger idrottsplatsen, Folkets hus och Folkets park. Föreningen Folkets Hus hade bildats redan 1897. År 1906 tillkom parkföreningen och namnet ändrades till Hasslarps Folkets Hus och Parkförening. Tre år senare, 1909, anlades parken. Byggandet av folkets hus och park i Sverige gick hand i hand med industrialiseringen och arbetarrörelsens utveckling. På grund av arbetarrörelsens behov av samlingsplatser blev 1900-talets första decennium den mest intensiva byggnadsperioden för folkrörelseanläggningar (se vidare under ”Folkrörelsen landskap”). Det första Folkets huset i Hasslarp var en gammal lada som flyttats till platsen. Denna byggdes till och fick en åttkantig dansbana och en serveringsveranda. Byggnaderna har en grönmålad stående panel. År 1957 uppfördes en tillbyggnad i gult tegel efter ritningar av arkitekten Mogens Mogensen. År 1937 byggdes entrén till folkparken. Idrottsplatsen med läktare uppfördes i anslutning till folkparken 1923.
När sockerbruken i Ängelholm och Helsingborg lades ner på 1940 och 50-talen utökades bruket i Hasslarp, vilket medförde om- och tillbyggnader av fabriksanläggningen. Sockerbruket var igång till 1992.

Motiv för bevarande

Hasslarp är ett typiskt exempel på brukssamhälle som växte fram under 1800-talets industrialisering. Samhället tydliggör livsmedelsindustrins betydelse för Skåne. Folkrörelserna som utvecklades parallellt med industrialiseringen utveckling tydliggörs genom folkets hus, folkets park och även idrottsplatsen. Hasslarp har därigenom både ett industrihistoriskt såväl som social- och samhällshistoriskt värde.

Aktuellt för detta besöksmål

Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.

Föreskrifter

Allemansrätten – det här får du göra i naturen

I Sverige har vi allemansrätt, det innebär att du får utöva friluftsliv och röra dig fritt i naturen så länge du inte stör eller förstör.

Friluftsliv och allemansrätt
Träd och moln. Illustration

Fakta

Hitta hit

Kontakt

Landshövding

Anneli Hulthén

Besöksadress

Östra Boulevarden 62 A, Kristianstad eller Södergatan 5, Malmö

Postadress

205 15 Malmö

Organisationsnummer

202100-2346

Följ oss