Kulturmiljöprogram: Herrevadskloster-Ljungbyhed
Kulturlandskapet vid Rönne å och Ljungbyhed visar en lång historisk kontinuitet. Fornlämningarna pekar på en tidig bosättning. Biskop Eskil grundade i mitten av 1100-talet ett cistercienserkloster, Herrevadskloster. De flacka hedmarkerna vid Ljungby har fungerat som militär mötesplats sedan slutet av 1600-talet.
Herrevadskloster
På den norra sidan av Rönne å grundade biskop Eskil i mitten av 1100-talet ett cistercienserkloster, Herrevadskloster. Tillgången på god betesmark och skog samt möjligheten att nyttja ån som kraftkälla och transportled utgjorde viktiga förutsättningar för lokaliseringen. Av den medeltida anläggningen ingår i dag en del i den så kallade Borgen medan en mindre rest av den östra klosterlängan – numera benämnd Kapellet – utgör en fristående byggnad.
Efter reformationen på 1530-talet omvandlades klostret till förläningsgods. I samband med att Skåne blev svenskt kom Herrevadskloster från 1690-talet att fungera som översteboställe. Åren 1786-1830 var det forna klostret administrativt centrum för Skånska fältkommissariatet.
Huvudbyggnaden utgörs av den trelängade, vitkalkade Borgen, vars nuvarande utformning härrör från 1817-18. Då företogs en genomgripande ombyggnad efter överintendenten N. A. Edelcrantz ritningar av den 1700-talsbyggnad, som man uppfört på lämningarna av den medeltida klosteranläggningen.
Strax öster om huvudbyggnaden ligger ett flertal byggnader från 1800-talets första del. Några är goda exempel på 1800-talets nyklassicism, som kasernen, andra står som välbevarade representanter för dåtidens ekonomibyggnader i gråsten, till exempel Havremagasinet från 1816-19. ”Gamla värdshuset” exemplifierar 1800-talets panelarkitektur. Vid Mölledammen ligger kvarnen i korsvirke samt några bostadshus med röd brädfodring. De knyter an till den traditionella byggnadskulturen i området. Av ålderdomlig typ är även stallängorna i skiftesverk väster om Ybbarpsån. De kan dateras till 1700- och 1800-talen.
Till förrådsområdet Ekbacken vid norra infarten till Ljungbyhed var i äldre tid förlagt magasin och trossbodar samt sjukhus och bageri. Förrådsbyggnaderna har till stor del fått sin utformning i mitten av 1800-talet med såväl putsade, klassicerande fasader som korsvirkesfasader. Den före detta sjukhuslängan från 1898 används nu som bostad. Bageriet anses till vissa delar gå tillbaka på 1700-talet.
Alléerna, hagmarkerna, ekdungarna och ån bidrar förutom de välbevarade byggnaderna till att ge Herrevadskloster en ålderdomlig prägel.
Ljungbyheds regementsområde
De flacka hedmarkerna vid Ljungby har fungerat som militär mötesplats sedan slutet av 1600-talet då Norra Skånska kavalleriregementet, senare benämnt Skånska husarregementet, förlade sina övningar till platsen. Efter hand tog även andra regementen heden i bruk, 1793 Södra Skånska kavalleriregementet, senare benämnt Skånska dragonregementet, och 1825 Norra Skånska infanteriregementet. Under lång tid användes endast tältförläggning. Omkring 1870 ersattes tälten av lägerhyddor, av vilka en finns bevarad. Planer på permanenta förläggningsbyggnader förverkligades först under 1880- 90-talen, då de tre regementenas lägerplatser vid sidan av heden blev bebyggda.
De forna officersbyggnaderna bildar en central axel genom området. Det strikta planmönstret med allékantade regements- och kompanigator är delvis väl bibehållet. Av husarlägrets bebyggelse – det nordligaste området – finns officersbarackerna i gul, brädfodrad träkonstruktion bevarade samt de rödmålade stallbyggnaderna, samtliga från 1890-talet. Av det forna dragonlägret – det mellersta lägret – återstår i dag endast ett fåtal byggnader. De härrör från tiden kring sekelskiftet 1900 och är i huvudsak uppförda i tegel.
Området domineras av Flygkrigsskolans byggnader, som kanslibyggnaden med intilliggande kaserner i rött tegel från 1938. Det före detta infanterilägret – det sydligaste – präglas av gula och röda, brädfodrade byggnader, placerade kring en öppen gräsplan. De är uppförda under 1880- 90-talen och ansluter till dåtidens arkitektur med lövsågade detaljer.
Bonnarps hed och by
Det forna exercisfältet, Bonarpshed, ligger strax norr om Bonarps by. Heden utgjorde övningsplats för Kronprinsens husarregemente åren 1772-1913. En minnessten över detta är rest på platsen. Bonarp har en väl bibehållen bykärna, som inte berörts av skiftet.
Gårdarna, som tidigare legat under Herrevadskloster, utnyttjades under regementsmötena för logering av befäl, manskap och hästar. Den trelängade gårdsformen med friliggande längor är mest vanlig. Några gårdar har kvar sin ursprungliga, stensatta gårdsplan. Byn har ett flertal goda exempel på 1800-talets panelarkitektur med lövsågade detaljer. Boningshusen är vanligen ljusmålade medan ekonomilängorna mestadels är hållna i rött. Bland uthusen förekommer gråstenslängor.
Den gräsbevuxna allmänningen bildar ett öppet område i centrum av byn. På en mindre backsluttning norr därom ligger några enstaka hus av skiftande ålder, däribland den forna officerspaviljongen. Här står även en rödmålad transformatorstation i trä, uppförd kring 1920. Det var en vanlig stationstyp i skogsbygd, men numera är anläggningen i Bonarp den enda i sitt slag i Skåne.
Ljungbyheds tätort
Tätorten Ljungbyhed är naturligtvis starkt präglad av den under lång tid militära närvaron. Byn Ljungby växte till ett litet komplementsamhälle till förläggningsområdet när detta permanentades i slutet av 1800-talet. Extra hjälp fick man av järnvägen, som nådde Ljungbyhed 1892. Järnvägen från Klippan till Ljungbyhed ligger kvar, trots att trafiken upphörde 1961. Banan är museijärnväg och stationsmiljön i Ljungbyhed är välbevarad och i det närmaste komplett. Den expansiva fasen kom senare i Ljungbyhed än i andra stationssamhällen och någon mer omfattande industri etablerades inte.
Utvecklingen av det civila Ljungbyhed följde den militära, så när flygkrigsskolan etableras 1926 påbörjas en utbyggnad av tätorten. I det första utbyggnadsskedet uppfördes mest småhus, men under 1950- 60-talen byggdes även en del flerbostadshus och ett område med mycket fina kedjehus i gult tegel.
Överlag uppvisar Ljungbyhed en ovanligt fin bostadsbebyggelse från dessa år för att vara en sådan liten ort. Biografen Grand bör också nämnas, inte för att den är särskilt märkvärdig men för att den fortfarande finns kvar och visar film. Biografer som denna fanns i de flesta stationssamhällen, numera återstår ett fåtal.
Motiv för bevarande
Kulturlandskapet vid Rönne å och Ljungbyhed visar en lång historisk kontinuitet. Fornlämningarna pekar på en tidig bosättning. De är karaktäristiskt belägna nära ett vattendrag. Delar av det nuvarande landskapets utformning, framför allt de betade markerna och ekdungarna vid Rönne å, kan sannolikt föras tillbaka till klostertiden. Inom området är både landskapet och bebyggelsen av såväl allmänt som militärhistoriskt intresse. Ljungbyheds tätort är ett av få utpräglade komplementsamhällen i Skåne och uppvisar en fin och varierad bebyggelse från efterkrigstiden.
Aktuellt för detta besöksmål
Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.