Kulturmiljöprogram: Bomhög-Hjärup-Uppåkra
Området utgör en rest av det nu till stadslandskap exploaterade jordbruksområdet. De öppna åkermarkerna och gamla landsvägsallén, liksom andra alléer och trädridåer, är av betydelse för helheten tillsammans med bymiljöerna.
Mellan Lomma, Åkarp och Lund utbreder sig ett flackt odlingslandskap som är kännetecknande för den landskapstyp som uppstod i samband med skiftet under 1800-talet med utflyttade gårdar omgivna av sina ägor. Ägogränser och vägar markeras av alléer och trädrader. Flera av gårdarna bevarar ett äldre byggnadsskick och har en bibehållen fyrlängad plan. Förutsättningarna för ett tidigt åkerbruk har här varit mycket goda. Den stora gravhögen Bomhög norr om Svanetorp tillhör bronsåldern. Vid utgrävningar i närheten har boplatslämningar och en brandgrav från yngre bronsålder påvisats.
Hjärup
Hjärups gamla byplats kan fortfarande skönjas då några av gårdarna kvarligger. Modern villabebyggelse har dock brett ut sig över de gamla gårdstomterna och närliggande åkrar. I en av gårdarnas trädgård står en runsten, flyttad till platsen under senare delen av 1800-talet. Ursprungligen stod den söder om gården. Skolhuset uppfördes 1892 och den intilliggande byggnaden uppfördes som lärarbostad 1935.
Vallgården söder om landsvägen är en av de gårdar som utflyttades från Åkarps by vid skiftet 1812-1814. De vitputsade gamla längorna är goda och väl bibehållna representanter för de tegelarkitektur som blomstrade omkring 1800-talets mitt.
Landsvägen Malmö - Lund
Landsvägen Malmö-Lund ingår i det forna förbindelsestråket till nordöstra Skåne. Vägen med sin allé för i mjuka svängar genom landskapet. Längs vägen uppfördes under 1800-talet låga gatehus med sammanbyggda gavlar, vilka beboddes av hantverkare och arbetare. Till den typiska landsvägsbebyggelsen hör även värdshusen och krogarna av vilka några ännu finns kvar, dock ofta med annan funktion. Parallellt med landsvägen löper motorvägen, Sveriges första autostrada.
Uppåkra
Uppåkra socken omfattade Stora och Lilla Uppåkra, Hjärup och Svarte Hjärup. Uppåkra kyrka från 1864 är uppförd i nygotisk stil i tegel som ersättare för de medeltida kyrkorna i Uppåkra och Flackarp. Intill kyrkan på traditionell plats finns den under 1960-talet uppförda prästgården och skolhuset, byggt 1835 i rött tegel. Byn kring kyrkan, Stora Uppåkra, skiftades både genom storskifte och enskifte kring sekelskiftet 1800. Lilla Uppåkra enskiftades 1812 och gatuhus uppfördes på äldre gårdstomter.
På 1850-talet anlades Södra Stambanan genom Hjärups bymarker. En hållplats placerades längre norrut än den 1909 uppförda järnvägsstationen Uppåkra. Till skillnad mot många andra platser uppkom inte något egentligt stationssamhälle i anslutning till järnvägen. Några mindre bostadshus och ett företag var den enda etableringen.
Lunds föregångare
Sedan mitten av 1990-talet pågår arkeologiska undersökningar av området kring kyrkan i Uppåkra. På denna plats har det funnits en stadsliknande bebyggelse och en intensiv och komplex verksamhet har försiggått under en period som sträcker sig över mer än ett årtusende, från cirka 100 f. Kr. till cirka 1000 e. Kr. Läs mer här Länk till annan webbplats..
Motiv för bevarande
Området utgör en rest av det nu till stadslandskap exploaterade jordbruksområdet. De öppna åkermarkerna och gamla landsvägsallén, liksom andra alléer och trädridåer, är av betydelse för helheten tillsammans med bymiljöerna. Gravhögen Bomhög är ett viktigt inslag i odlingslandskapet och tyder på att området varit en del av en forntida centralbygd. Uppåkra station och de få bostäderna intill är tidstypiska för tiden kring 1900.
Aktuellt för detta besöksmål
Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.