Kulturmiljöprogram: Lomma

Lomma ligger vid mynningen av Höje å, vilket troligen var en gynnsam plats under vikingatid eller tidig medeltid med möjlighet till jakt, fiske och transporter.

Kyrkomiljöer

Tegelkyrkan i Lomma byggdes 1871-1873 och ersatte en medeltida anläggning som visade sig vara för liten och otidsenlig när befolkningen ökade till följd av förbättrat jordbruk, industrietableringar och bättre levnadsförhållanden. År 1852 tillkom församlingshemmet på Skolgatan, ritat av Tage Møller. Kyrkogården utvidgades och förändrades under 1900-talet. Det modernt utformade gravkapellet i gult tegel och svart skiffer, med fasaden mot Höje å i glas, uppfördes 1964. Prästgården fungerade även som disponentvilla till det intilliggande AB Lomma tegelfabrik. Intill ligger två byskolor, den ena i rött tegel från 1822 och den andra i gult tegel från mitten av 1800-talet. Vid kyrkan finns även den fyrlängade Kommungården och ett ålderdomshem från 1920-eller 1930-talet.

Med järnvägens etablering 1886, Malmö-Billesholm, kom ortens centrum att förskjutas söder ut. Kring stationsbyggnaden uppfördes industriell verksamhet blandat med handel och bostäder.

Arbetsbebyggelse uppfördes främst utmed Strandvägen men även utmed andra viktiga landsvägar. I området uppfördes även missionshus och epidemisjukhus från 1893 som idag är ombyggda till bostäder. Vinstorpsskolan uppfördes 1885-1886 i gult tegel. År 1927 uppfördes ytterligare en skolbyggnad, också den i gult tegel. Industrin, med tegelbruken som dominerande verksamhet, var avgörande för Lommas utveckling under 1900-talet. Spår som vattenfyllda täkter men också valet av byggnadsmaterial visar detta.

Industri

Förutom järnvägen var hamnen viktig för industrin. En utlastningslada i tegel från 1800-talets senare hälft är vad som finns kvar av landets första cementfabrik, Skånska Cementaktiebolaget (läs mer under Skånska Cement AB under Industriella landskap). Tullvaktstugan i hamnen tillkom då Skånska cementaktiebolaget höll tullaren med hus då hamnen var privatägd. En annan industri som var viktig för orten var Skandinaviska Eternit AB. Idag kvarstår huvudkontoret, men även för eternitfabriken finns spår av verksamheten bevarad genom fasaderna klädda i eternit eller tak belagda med eternitplattor.

Vid industrietableringen kring sekelskiftet 1900 uppfördes Kraften, en transformatorstation från 1908. Byggnaden är kvadratisk med fasader i rött tegel. Till industrierna fanns även en stark arbetarrörelse knuten. Folkets hus uppfördes 1898 och kom att bli en viktig samlingsplats för arbetarna, både som möteslokal och som en plats för rekreation och nöje. Byggnaden byggdes sedan om och till flera gånger under 1900-talet. Uthuset från 1910 i kalksandsten användes som hönshus och svinstall men också som arrestlokal och toaletter. Dansbanans nuvarande utseende är från 1930-talet. Tillbyggnaden med entré, garderob och toaletter uppfördes 1947. I byggnaden fanns även biograf, servering och ölkafé.

1900-talets bebyggelse

Runt sekelskiftet 1900 uppfördes villor för välbärgade familjer, bland annat utmed Allégatan och på södra sidan om landsvägen till Karstorp. Både sommarvillor och åretruntboende byggdes och storlek och stil varierade. Gemensamt är dock de stora tomterna. Under 1920-talet började uppförandet av egna hem, framför allt visas en homogen bebyggelse kring Storgatan. Utbyggnaden av egnahem fortsatte under 1930- och 1940-talen bl a vid Linnéavägen. Intilliggande Pilängsskolan uppfördes 1952 i gult tegel. Villor och radhus uppfördes under 1940- och 1950-talen i en rätvinklig stadsplan öster om järnvägen. I ytterkanten av Lomma tillkom grupphus på 1960- och 1970-talen. I slutet av 1960-talet uppfördes även Centrumhuset, som skulle samla handel och andra verksamheter som tidigare låg utmed gamla huvudgatan Strandvägen. Allteftersom bebyggelsen i Lomma expanderat har enstaka gårdar omringats av senare bebyggelse. Flera av gårdarna finns dock bevarade.

Motiv för bevarande

Lomma är ett tydligt exempel på samhällsutveckling från medeltid till idag där de tre olika centrumbildningarna, kyrkbyn, stationssamhället och 1960-talets centrumhus, finns bevarade. Äldre gårdar, arbetarbostäder, egnahemsområden och senare grupphusbebyggelse är alla viktiga och välbevarade delar i bostadsutvecklingen på orten. Kopplingen till industri, framför allt tegelbruk, är viktiga att bevara. Folkets hus och park utgör bra exempel på folkrörelsens byggnader. Andra viktiga byggnader är transformatorstationen Kraften samt nyckelbyggnader med centrala och allmänna funktioner.