Kulturmiljöprogram: Skegrie-Fuglie-Hammarlöv-V Tommarp-V Vemmerlöv

Skegrie mölla

Skegrie mölla, byggnadsminne

Området utgör ett kulturlandskap vars utveckling från förhistorisk till modern tid kan utläsas utifrån mångfalden av fornlämningar, kyrkor, byar och det av skiftet skapade landskapet.

Området är en del av Söderslätt. I norr övergår slättbygden i det skånska backlandskapet. Öppna odlingsfält och pilerader i kombination med samlad bebyggelse och ensamgårdar betonar karaktären av utpräglad odlingsbygd. Sjöarna i områdets nordöstra del har bildats av dödisrester från den smältande inlandsisen.

Fornlämningar med stenkammargravar och runstenar

Lämplig jordmån med kalkrika jordar och en i gången tid god tillgång på betesmark och ängsmark har gynnat ett kontinuerligt utnyttjande av området, vilket rikedomen av dominerande fornlämningar och mångfalden av fynd visar. Den tidiga jordbruksidkande befolkningen har efterlämnat mäktiga gravmonument.

Stenkammargravarna såsom dösen vid Skegrie, långdösarna och gånggrifterna tillhör yngre stenåldern. De landskapspräglande gravhögarna, enstaka eller samlade i större gravfält som till exempel vid Steglarp eller Bolmers högar, dateras till bronsåldern. Det medvetet givna höjdläget är karaktäristiskt för fornlämningstypen. Två runstenar i Fuglie tillhör de få bevarade synliga fornlämningarna från järnåldern. De tillhör vikingatiden. 

Kyrkor

Ortnamn med ändelser som –löv, -inge, -stad och –ie är rikt företrädda i området och indikerar bebyggelse under järnåldern. Socknarna ligger mycket tätt och antyder omfattande bebyggelse vid tiden för kristendomens införande. Delar av de tidiga, medeltida kyrkorna finns bevarade i Bodarps, Stora Slågarps och V Tommarps kyrkor.  
Speciellt intressanta och med väl bibehållen medeltidsprägel är kyrkorna i Maglarp och Hammarlöv.

Den gamla kyrkan i Maglarp är en av Skånes äldsta tegelkyrkor, byggd omkring 1200. Den är försedd med ett brett västtorn, ett av få i sydvästra Skåne. Av allt att döma har kyrkan grundats av en storman med tanke på både emporläktare och patronusgrav.Industrialisering, förbättrade förhållanden och bättre ekonomi medförde en befolkningsökning under denna tid och de små medeltida kyrkorna ansågs vara för små.  Sydväst om gamla kyrkan uppfördes Maglarps nya kyrka under 1800-talet. 2007 revs den yngre kyrkan som efter många års uteblivet underhåll blivit osäker för kyrkobesökarna. Idag är platsen framförallt en gravplats och en låg mur visar på platsen för den nedtagna kyrkan. 

I Lilla Slågarp har till exempel den nuvarande kyrkan från 1857 föregåtts av en liten kyrkobyggnad med brett västtorn. Den nya kyrkan uppfördes bara ”fyra bösseskott” (cirka 700 meter) från Stora Slågarps medeltids kyrka. Hammarlövs kyrka i sin tur är den av fyra kyrkor i Skåne med runt västtorn. I Västra Vemmerlöv och Skegrie byggdes kyrkorna om kraftigt under senare delen av 1800-talet. Fuglie medeltida kyrka ersattes av en ny i tegelgotik under 1910-talet.  

I Västra Tommarp är den medeltida kyrkan välbevarad med kor, långhus och absid i romanska stildrag samt dopfunt och piscina från samma tid. De svängda barockgavlarna tillkom på 1600-talet. Mellan-Grevies röda tegelkyrka i nygotik från 1892-1893 och den vitputsade prästgården från 1890 är enligt traditionellt mönster placerade nära varandra i byns centrala del.

Landskapet och bebyggelsen

Genom enskiftet vid 1800-talets början lades grunden till byarnas och odlingslandskapets nuvarande utseende. I många byar medförde skiftet en kraftig utflyttning av gårdar och en splittring av bykärnan. Pilevallarna markerar de då uppkomna ägogränserna. Dock domineras fortfarande några byar, till exempel Villie, av de kvarliggande gårdarna. Andra präglas av den gatehusbebyggelse som uppfördes på de utflyttade gårdarnas tomter.
 
Den gamla bystrukturen finns i många fall ännu bevarad med bebyggelsen samlad kring en slingrande bygata. I Mellan-Grevie samlas bebyggelsen kring bygatan. Skolan från 1820-talet och det gamla fattighuset, senare spruthus, finns i byns centrum nära kyrka och prästgård. Byggnadsbeståndet härrör till stora delar från 1800-talet. De äldre längorna är byggda i lersten, putsade och vitkalkade. Enstaka längor i korsvirke förstärker det ålderdomliga intrycket. Tegel representerar byggnadsbeståndet från senare delen av 1800-talet. Många av dessa hus är försedda med dekorativa detaljer i form av mönstermurning och listverk. Den fyrlängade gårdsformen, sluten eller uppbruten med friliggande boningslänga, fortlever såväl inom bykärnan som bland de ensamliggande gårdarna. 
  
Prästgård och skola återfinns enligt traditionellt mönster oftast centralt i byarna. Möllorna är värdefulla inslag i den skånska slättbygden. De tillhör främst 1800-talet då de rika spannmålsskördarna skapade ett behov av rationellare och i större skala driven sädesmalning. Kvarnen norr om Skegrie, på västra sidan E6:an, är ett bra exempel på jordholländare från denna tid. Kvarnen är byggnadsminne.

Klörups häradshäkte

Närheten till landsvägen stärkte Klörups betydelse som tingsplats och här fanns häkte, tingshus, gästgivaregård och skjutsstation. IKdag finns häktet kvar som museum med fånglokal och fångvaktarbostad och skyddas som byggnadsminne.

Haglösa kungsgård

Haglösa kungsgård med karaktär av mindre herrgård var under medeltiden adlig huvudgård. År 1611 kom Haglösa i danska kronans ägo men i samband med Skånes övergång till Sverige omvandlades gården till militärt boställe. Den nuvarande huvudbyggnaden uppfördes på 1810-talet men ekonomibyggnaderna är betydligt modernare.

Motiv för bevarande

Området utgör ett kulturlandskap vars utveckling från förhistorisk till modern tid kan utläsas utifrån mångfalden av fornlämningar, kyrkor, byar och det av skiftet skapade landskapet. Kyrkplatserna i Maglarp är intressant då kyrkorna representerar olika tidsåldrar. De ensamliggande gårdarna, ägornas geometriska mönster, vägnätet och de många pileraderna är samtliga värdefulla delar i kulturlandskapet.

Klörups häradshäkte

Klörups häradshäkte, byggnadsminne

Aktuellt för detta besöksmål

Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.

Föreskrifter

Allemansrätten – det här får du göra i naturen

I Sverige har vi allemansrätt, det innebär att du får utöva friluftsliv och röra dig fritt i naturen så länge du inte stör eller förstör.

Friluftsliv och allemansrätt
Träd och moln. Illustration

Fakta

Hitta hit

Kontakt

Landshövding

Anneli Hulthén

Besöksadress

Östra Boulevarden 62 A, Kristianstad eller Södergatan 5, Malmö

Postadress

205 15 Malmö

Organisationsnummer

202100-2346

Följ oss