Kulturmiljöprogram: Ageröd-Bosjökloster-Stehag-Stockamöllan

Ringsjön med sitt centrala läge mitt i Skåne utgör ett geologiskt gränsområde för det skogrika urbergsområdet i norr och slättbygden i söder. Landskapskaraktären är skiftande med odlade och betade marker och lövträdsdungar. Vid sjön utbreder sig låglänta strandängar. Vidsträckta mossmarker karaktäriserar områdets norra del vid Ageröds mosse.                         

Bålamöllan

Bålamöllan

Landskapet öster om mossen har en delvis ålderdomlig prägel med bibehållen äldre vägsträckning, stengärden, äldre bebyggelse och träddungar. I Sjöholmen finns även en balkrambro från 1940-talet.

Utmed Ringsjöns stränder, Rönne å och Ageröds mosse har påträffats ett stort komplex med boplatser från äldre stenålder, vilka är av central betydelse för den arkeologiska forskningen. Förutsättningarna för jakt och fiske var under förhistorisk tid goda i dessa trakter och Ringsjön upptog då en betydligt större yta än idag. Trollakistan, en dös belägen mellan Bosjökloster och Klinta gård, har anlagts av stenålderns åkerbruksidkande folk. Dösen skiljer sig genom sitt inlandsläge från flertalet skånska dösar, vilka tillhör kustområdet.  

Bosjökloster

Stora delar av Ringsjötrakten ingick tidigare i Bosjöklosters gods, vilket har sitt ursprung i det nunnekloster som under 1100-talet anlades på så kallade Bos ö, det näs som skiljer östra och västra Ringsjöarna. I samband med reformationen 1536 indrogs klostret till danska staten för att senare förlänas till frälsesläkt. Bosjökloster består idag av ett slutet komplex, vars norra del utgörs av socknens kyrka. Den renoverades på 1850-talet under ledning av C G Brunius och utgör tillsammans med smärre partier av östra längan de återstående byggnaderna av klostret. Till klostermiljön hör ”nunnekyrkogården” med bevarade stengavlar från de medeltida gravarna. De övriga längorna är av senare datum. Under åren 1875-1879 genomfördes en omfattande ombyggnad av slottet under ledning av H Zettervall. Anläggningen erhöll då sin medeltidsromantiska gestaltning. Ekonomilängorna öster om huvudanläggningen är representativa för 1700-talets kraftiga stenbyggnader. De har under 1800-talet i tidstypiskt maner försetts med gavlar i Bruniusstil, som även återfinns i den röda tegelbyggnaden intill nya kyrkogården vid landsvägen. Stubbamöllan från 1790, söder om kyrkogården, är en av Skånes äldsta kvarnar. Den utgör tillsammans med den intilliggande mjölnarbostaden en väl bibehållen kvarnmiljö. Söderut ligger Bosjöklosters prästgård, uppförd under 1830-talet. Allt sedan 1500-talet har socknens prästgård varit belägen på denna plats.

Munkarp och Gudmundtorp

Kyrkorna i Munkarp och Gudmundtorp är av olika ålder och gestaltning. Kyrkan i Gudmundtorp präglas av den ombyggnad som företogs vid 1800-talets mitt och endast få partier kvarstår av den medeltida byggnaden. I Gudmundtorp är dock sockencentrumet tydligt där kyrka och skola ligger i nära anslutning till varandra. Skolhuset med ljusputsade fasader är ett sent exempel på 1920-talsklassicism. Närliggande Kungskällan är enligt tradition offerkälla från medeltiden. Munkarps kyrka är byggd i en stilblandning av nygotik, nyromantik och nyklassicism, på 1880-talet och också den ersatte den medeltida sockenkyrkan som låg på kullen i nordvästra delen av byn. Den kraftiga resningen på den nuvarande kyrkan utgör tillsammans med de höga fönstren och det spetsiga tornet ett karaktäristiskt exempel på 1800-talets kyrkobyggnader.  

Vittseröd

Vittseröds by bestod före laga skiftet 1854-1855 av fem kringbyggda gårdar. Fyra av dessa flyttades ut vid skiftet. Nummer 1 tog då över tre av de övergivna gårdarnas gamla byggnader, vilka fortfarande till stor del är bibehållna i sitt ålderdomliga skick. Kvarnstenarna från de talrika brotten runt byn har utnyttjats som byggnadsmaterial till några av ekonomilängorna, som i skogsvaktarbostaden utanför byn.  

Klinta gård

Klinta gård har ett fritt läge mellan landsvägen och Ringsjön. Genom gårdens planmönster och äldre byggnadsbestånd, varav den vitputsade huvudbyggnaden anses stamma från 1800-talets första del, bevaras särdragen för 1800-talets mindre herrgårdsanläggningar.

Stockamöllan-Hasslebro

Tre välbevarade kvarnanläggningar finns längs Rönne å: Bålamöllan, som var Skånes största vattenkvarn, där driften lades ner 1905 och där byggnaden och inredningen inte rörts sedan dess, Rönnemölla som var i drift till 1996 och där turbin och maskineri bevarats i kördugligt skick samt Stockamöllan där kvarnrörelsen under 1800-talet utökades med såg och snickeri till industriell verksamhet.

De väl bibehållna kvarnbyggnaderna visar mycket av äldre tiders byggnadsskick. Sten, tegel och korsvirke förekommer i Bålamöllan medan Rönnemölla är byggd i lersten och korsvirke, vilket brädfodrats. Rött tegel dominerar inom Stockamöllans omfattande anläggning, vilken under 1800-talets slut och 1900-talets början växte ut till ett mindre brukssamhälle med en ambitiöst gestaltad miljö (se vidare ”Stockamöllan” under ”Industriella landskap”). Stockamöllans brukssamhälle gavs en lika stark arkitektonisk identitet som Höganäsbolagets gruvsamhällen. För utformningen svarade arkitekten Frans Ekelund. Den äldre bruksbebyggelsen kompletterades med egnahem och småhus under 1950- och 60-talen.

Till de anläggningar som utnyttjat vattenkraften räknas också Brännestads ramsåg, som troligen anlades i slutet av 1700-talet och var i drift till 1917. I likhet med Bålamöllan lämnades byggnaden med inredning helt intakt. För att kunna reglera vattennivån i Rönne å finns dämmen vid Bålamöllan, Rönnemölla och Stockamöllan, vid sistnämnda anläggning finns även ålakistor.

Längs den aktuella åsträckan finns även två broar över Rönne å. Vid Hasslebro finns en stenvalvsbro i tre spann uppförd 1881. Här passerar riksväg 13 över ån och nuvarande bro är inte den ursprungliga. Riksvägens gamla sträckning öster om Rönne å ligger kvar parallellt med nuvarande. Längs den gamla vägen finns enstaka äldre lantarbetarbostäder uppförda för de till Rönneholm knutna arbetarna. En kuriositet intill vägen är den runsten som rests och ristats under 1800-talets svärmeri för det fornnordiska. En träbalksbro med landfästen och pelarnos i murad natursten leder över ån från Bålamöllan till Brännestad. Detta är en ovanlig brotyp, när den anlagts är inte känt. Även vid Stockamöllan går det att ta sig över Rönne å. Här har vägsträckningen dragits fram över dammregleringar och ”öar” i ån, så någon ”riktig” bro finns inte.

Stehag

Landskapet vid Västra Ringsjön präglas av flack odlingsbygd där de betade markerna utgör ett karaktäristiskt inslag. Dungar med lövträd ger omväxling åt landskapet. Stengärdesgårdar, ett rultat av skiftesreformerna på 1800-talet, visar äldre tiders hägnadssystem och ägostruktur. I söder övergår landskapet i mer kuperad och renodlad jordbruksbygd.

På en höjdsträckning söder om Rönneholms mosse ligger Stehags kyrkby. Kyrkan, anlagd under 1100-talet, bevarar trots senare seklers om- och tillbyggnader, mycket av den medeltida prägeln. Gravkoret uppfördes av en ägare till den närbelägna forna sätesgården Rönneholm, vilken i äldre tid hade patronatsrätt över socknen. Kyrkbyn omfattar endast ett fåtal gårdar och hus. Prästgården på traditionell, central plats är representativ för 1800-talets prästgårdsanläggningar där boningshuset fått en påkostad utformning enligt tidens anda medan uthusen är uppförda i anslutning till äldre, lokalt byggnadsskick. Till gården hör en korsvirkeslänga från 1860, vilken tjänade som prästänkans bostad. Den ålderdomliga trädgården med bland annat klippta buxbomhäckar utgör en viktig del av miljön. Byns klockaregård – en trelängad korsvirkesgård i byns norra utkant – är väl bibehållen.

Norr om kyrkbyn ligger plattgården Fairyhill, som anlagts av Rönneholms gods. Gården är karaktäristisk för 1800-talets stora, godsanlagda gårdar med mangårdsbyggnad i en mindre park och avskilda ekonomibyggnader. Moderna inslag i området är pumpstationen intill Ringsjön och norr om denna en samling med små fritidshus.

Motiv för bevarande

Landskapet visar en tydlig kontinuitet från förhistorisk till modern tid. Området är av speciellt intresse genom fyndplatser från äldre stenålder vid Ageröds mosse och vid Ringsjöns stränder. Bosjökloster är ett viktigt exempel på de medeltida kloster, som efter reformationen utvecklats till profana slott. Området representerar mycket av 1800-talet med mellanbygdens skiftesreformers inverkan på landskapet och bebyggelsen, spåren av tidig industri och kyrkornas utformning. Plattgården Fairyhill är typisk för 1800-talets förändrade jordbruksdrift. Den drygt en kilometer långa åsträckan mellan Hasslebro och Stockamöllan utgör en sällsynt och välbevarad industrihistorisk miljö med rötter i senmedeltid. 

Vattenkraftens betydelse för kvarnarnas och sågarnas lokalisering framgår tydligt. Bålamöllan, Rönnemölla och Brännestad representerar huvudsakligen ett förindustriellt skede, medan Stockamöllans industri visar på utvecklingen de senaste 100 åren. Brukssamhället i Stockamöllan är typiskt för skånska förhållanden, i så motto att det tillkommit huvudsakligen under 1900-talet. Två kulturhistoriskt intressanta broar finns inom området. Stehag bevarar en äldre prägel med kyrka, prästgård och klockarebostad. 

Aktuellt för detta besöksmål

Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.

Föreskrifter

Text

Allemansrätten – det här får du göra i naturen

I Sverige har vi allemansrätt, det innebär att du får utöva friluftsliv och röra dig fritt i naturen så länge du inte stör eller förstör.

Friluftsliv och allemansrätt
Träd och moln. Illustration

Fakta

Text

Hitta hit

Kontakt

Landshövding

Anneli Hulthén

Besöksadress

Östra Boulevarden 62 A, Kristianstad eller Södergatan 5, Malmö

Postadress

205 15 Malmö

Organisationsnummer

202100-2346

Följ oss