Kulturmiljöprogram: Kullaberg-Krapperup

Kullabergsområdet uppvisar kulturlandskap med bebyggelsekontinuitet sedan förhistorisk tid. Kullabergs urbergshorst skjuter ut som en smal udde mot nordväst där Öresunds och Kattegatts vatten möts. Mellan de brant stupande klippformationerna och de flacka kusthedarna utmed Öresund utbreder sig ett mjukt böljande odlingslandskap. Strandmarkerna är sedan länge präglade av bete.

Himmelstorpsgården, byggnadsminne

Himmelstorpsgården

Fornlämningar på Kullaberg

Lämningar efter stenålderns fångstkulturer har påträffats i Kullabergs naturligt bildade grottor.  De äldsta spåren av människor har påträffats i grottor på Kullabergs norra sida och har daterats till den äldre stenåldern, ca 5 000 - 6 000 år f Kr. Huvuddelen av stenåldersfynden hör till den yngre stenåldern, efter 4 000 f Kr, och har gjorts i grottor men även längre in i området, exempelvis vid Björkeröd. Området är för övrigt rikt på fornlämningar från i synnerhet brons- och järnålder i form av ett tjugotal gravhögar, stensättningar och domarringar. Några av fornlämningarna bildar sammanhängande gravfält. Merparten fornlämningar utgör dominerande accenter i landskapet.

Från att i äldre tid hållits öppen genom bete och avverkning för bränsle till fyren är Kullaberg idag till övervägande del skogbevuxet, framförallt med lövträd. En fyrplats fanns på Kullen redan 1560. Dagens fyr byggdes i gråsten under 1900-talets första år. Fyren blev elektrifierad 1937 och automatiserad 1979. Till anläggningen hör även välbevarade bostäder och trädgårdar. 

Brunnby kyrkby

Brunnby kyrka är centralt placerad i socknen och är till sina äldsta delar från 1100-talet. Under århundradenas lopp har den blivit utvidgad och förändrad, framför allt präglas den av tillbyggnader under 1700-talet. På traditionell tomt nära kyrkan ligger prästgården, en korsvirkeslänga med svart timra och vitputsade fack, uppförd 1853. Byn omfattar några bondgårdar och enstaka bostadshus samt skolhus och gamla kommunalhuset. Vissa byggnader bevarar ett äldre byggnadsskick i korsvirke, skiftesverk eller tegel.  

Krapperup

Bygden har under lång tid dominerats av Krapperups sätesgård, vilken har anor sedan medeltid. Godsets nuvarande huvudbyggnad är uppförd under 1500-talet men präglas nu av 1600-1700-talens ombyggnader. Det är två våningar högt och försett med två fasta flyglar. Vid undersökningar har rester av en medeltida föregångarepåträffats på borggården och i källaren. Trädgårdssidans tegelfasader pryds av i muren inlagda kritstensstjärnor – troligen inlagda av 1600-talets ägare, ätten Gyllenstierna – medan borggårdens fasader är rödputsade. Slottet omges av vallgrav. Väster om slottet utbreder sig en vidsträckt engelsk park. Kraftiga gråstenslängor från 1700-1800-tal sluter anläggningen mot landsvägen i öster. En av dem har inrymt mejeri. Gamla kostallet och en av ekonomilängorna har byggts om till utställningslokal, konsertsal och museum. Några längor i korsvirke kompletterar miljön. Till Krapperup hör ett flertal bostadshus uppförda för anställda vid godset. De är dels byggda i det för trakten traditionella byggnadsskicket korsvirke, tegel eller gråsten, dels i en för sekelskiftet typisk villainfluerad stil. Uppfartsvägen är allékantad liksom kyrkvägen mot Brunnby. Många av gårdarna i området uppvisar ett välbevarat byggnadsbestånd och flertalet av dem har i gången tid lytt under Krapperup. Särskilt välbevarade är arrendegårdarna och torpen vid Björkeröd. Korsvirkeslängorna är här i huvudsak klädda med röd brädfodring och uthusen byggda i gråsten.

Himmelstorpsgården, Balderup och Stubbarp

Den fyrlängade Himmelstorpsgården, som numera är hembygdsgård är av särskild betydelse. Ekonomilängorna har ett för trakten kännetecknande byggnadsskick med väggar i korsvirke inåt gårdsplanen och yttre fasader i gråsten. Balderup och Stubbarp har herrgårdskaraktär med huvudbyggnader i tidigt 1900-tals engelskpåverkad stil respektive det sena 1800-talets efterbildning av Christian IV renässans. Kockenhus vid foten av Kullaberg uppfördes på 1880-talet, förmodligen med någon av borgarna vid Rehn som förlaga.

Arild

Arild är omnämnt i medeltida källmaterial och har fortfarande karaktär av fiskeläge med trånga vindlande gator, fiskarlängor med tegel-, puts- eller panelfasader målade i ljusa färgtoner. Arilds kapell är av medeltida ursprung och omges av en liten kyrkogård. Till de äldre husen räknas den gamla rusthållargården. Därtill finns flera större kaptensgårdar från 1800-talet då sjöfarten fick ökad betydelse. Enstaka villabebyggelse från sekelskiftet återfinns på sluttningen ovanför den äldre bebyggelsekärnan. Villorna tillkom i samband med att Arild blev en attraktiv semesterort. I strandhagen väster om byn står steiler kvar där fiskarna förr torkade sina garn.  

Mölle

Även Mölle är omnämnt som fiskeläge från medeltiden men blev vid sekelskiftet 1900 en attraktiv semesterort. Det var under 1800-talets slut och främst under 1900-talet som semestrandet utvecklades i Sverige. (Se vidare under ”Fritidens landskap”) Mölle kännetecknas till stor del av sekelskiftets badortsbebyggelse med ett flertal pensionat och hotell. I sluttningen ner mot havet ligger många praktfulla sommarvillor, bland annat Villa Italienborg, tidigt exempel på eternitfasader. Bitvis kvarstår den äldre fiskarbebyggelsen i form av brädfodrade längor. Från tidigt 1700-tal finns norr om hamnen rester av skansanläggningar av vilka Karl XII:s skansar är bäst bevarad. Mölle kapell byggdes på 1930-talet.

Skäret och Lerhamn

Skäret och Lerhamn på var sin sida av Kullens båda kuster, representerar det sena 1700-talets och 1800-talets fiskeläge med rätvinkligt gatumönster och i rad strikt placerade längor. Flertalet är byggda i korsvirke och brädfodrade, även tegellängor förekommer. Söder om Skäret ligger Fjälastorp. Här uppfördes 1879 en småskola i lokal byggnadstradition. Huset byggdes till 1927. Skolverksamheten upphörde 1940. I den mycket välbevarade skolmiljön bedrivs numera skolmuseal verksamhet.

Nyhamnsläge

Nyhamnsläge växte fram under 1700-talet men fick sin egentliga expansion runt 1800-talet i samband med skeppsbyggeri och sjöfart. Vid sidan om dessa verksamheter var även fisket av betydelse. Den äldre bebyggelsen ligger utmed kusten, både närmast stranden och på ovansidan om byvägen. Centralt finns den viktiga hamnen. Bebyggelsen består främst av korsvirkesbyggnader uppförda under andra delen av 1800-talet. Fasaderna är i regel klädda med panel. I Nyhamnsläge finns en intressant drive-in bank från 1964 där verksamheten var igång i cirka tio år. 

Höganäs – Mölle järnväg

Efter att badlivet och semestrandet hade ökat på Kullaberg och i synnerhet i Mölle utvecklades traktens turistnäring. En järnväg mellan Höganäs och Mölle anlades 1910 för att tillgodose den alltmer ökande tillströmningen av badgäster. Semesterorten Mölle utvecklades i och med järnvägens tillkomst och turisternas tillströmning. Stationshuset i samhällets södra del byggdes under tidigt 1900-tal. Krapperup fick ett eget stationshus. Det byggdes 1910 i Wienerjugendstil med gul putsfasad. Arkitekter var August Ewe och Carl Melin. Stationsbyggnaden försågs med vänthall, biljettförsäljning och stinsbostad. Strandbaden som också hade ett hotell och blev en något enklare badort på 30-talet, fick en station längs linjen. Stationshuset är en spegelvänd kopia av Krapperups stationshus. En sammanhållen villabebyggelse, varav en stinsbostad, växte fram kring stationshuset. Järnvägsbolaget Höganäs-Mölle gick i konkurs redan 1914 men fortsatte drivas i statlig regi fram till 1963.

Möllehässle bensinmack

I vägkorset norr om Krapperup, vid Möllehässle, ligger en gammal bensinmack från 1920-talet. Det är en välbevarad miljö som har koppling till den tidiga bilturism som utvecklades på Kullaberg under 1900-talet. Bland annat den stora turisttillströmningen till Mölle innebar en säker inkomstkälla för bensinstationen. Bensinförsäljningen upphörde 1971 och tre år senare monterades bensinanläggningen ned. 

Motiv för bevarande

Kullabergsområdet uppvisar ett strikt och variationsrikt kulturlandskap med bebyggelsekontinuitet sedan förhistorisk tid. Av speciell betydelse för området är fornlämningarna, Arilds kapell, Krapperup slott med tillhörande landskap och byggnadsbestånd och fiskelägena med tillhörande strandängar. Lerhamn och Skäret bevarar karaktären av 1800-talets fiskelägen medan Nyhamnsläge visar ett samhälle främst präglat av skeppsbyggeri och sjöfart. Den tidiga badortsbebyggelsen med hotell och sommarvillor som karaktäriserar bland annat Mölle och delar av Arild är representativ för området. Höganäs-Mölle järnväg med stationerna längs linjen har ett särskilt värde och är, liksom den gamla bensinmacken i Möllehässle, starkt kopplat till områdets turism. Fjälastorps småskola är en välbevarad skolbyggnad från 1879 och har därigenom ett kulturhistoriskt värde. Det stora antalet utmarksrester som visar områdets långa historia som utmark ”kulla fälad”.

Aktuellt för detta besöksmål

Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.

Föreskrifter

Allemansrätten – det här får du göra i naturen

I Sverige har vi allemansrätt, det innebär att du får utöva friluftsliv och röra dig fritt i naturen så länge du inte stör eller förstör.

Friluftsliv och allemansrätt
Träd och moln. Illustration

Fakta

Hitta hit

Kontakt

Landshövding

Anneli Hulthén

Besöksadress

Östra Boulevarden 62 A, Kristianstad eller Södergatan 5, Malmö

Postadress

205 15 Malmö

Organisationsnummer

202100-2346

Följ oss