Kulturmiljöprogram: Örkelljunga
Örkelljunga tätort rymmer flera kultur- och arkitekturhistoriskt intressanta objekt som framför allt representerar framväxten av det moderna samhället. Tillkomsttiden visar på ett samhälle i expansion under sent 1800-tal och god bit in på 1900-talet.
Läget för det medeltida Örkelljunga, vid det danska rikets utpost mot Sverige, gjorde trakten strategiskt viktig. Därtill kom att en av de få vägförbindelserna mellan de två rikena – den gamla kungsvägen – löpte genom socknen. Örkelljunga var krigsskådeplats flera gånger, senast i samband med de dansk-svenska krigen i mitten och slutet av 1600-talet, då skansarna strax väster om Örkelljunga anlades.
Kyrkomiljön
Örkelljunga kyrka, prästgård och skola ligger i nära anslutning till varandra vid Prästsjön. Kyrkan, som har spånklätt torn, är från medeltiden men fick sitt nuvarande utseende genom tillbyggnader under 1700- och 1800-talen. Tillsammans med prästgården och den så kallade kyrkskolan berättar kyrkan om forna tiders sockencentrum. Inte långt därifrån fanns byns kringbyggda gästgivaregård, varav mangårdsbyggnaden finns kvar. Den nuvarande prästgården är uppförd på 1880-talet, men byggdes om i tidens klassicistiska stil på 1920-talet. Kyrkskolan ritades av arkitekten Harald Berglin från Helsingborg och åskådliggör de stora skolbyggnader som tillkom runt sekelskiftet 1900.
Stationssamhälle
Med det första tåget som rullade in på Örkelljunga järnvägsstation en januaridag 1894 kom den nya tiden till bygden. Affärer, industrier, banker, skolor, nya folkrörelser och bostadskvarter anlades och förvandlade kyrkbyn till ett centrum, inte bara för Örkelljunga socken utan för hela nordvästra Skånes inland. Kyrkbyn blev stationssamhälle och en ny bebyggelse växte upp huvudsakligen norr om stationen. Merparten av dessa äldre trähus är rivna, men kvarteren norr om den före detta bangården uppvisar en för stationssamhällen karaktäristisk affärs- och bostadsbebyggelse i två, ibland tre, våningar. Från denna epok är även missionshuset, uppfört 1878 och därmed en av ortens äldsta byggnader.
Turismens intåg
Med järnvägen kom även de första turisterna till Örkelljunga och flera pensionat öppnade. Särskilt känt blev Hjelmsjöhofs turisthotell, som låg intill Hjelms konfektionsfabrik i södra delen av Hjelmsjön. Turisthotellet startade 1904 och förfogande även över en del villor i omgivningen. Ägaren till Hjelm byggde inte långt från fabriken en märkligt slottsliknande disponentbostad, Hjelmsjöborg, i början av 1900-talet. Hjelmsjöborg uppfördes etappvis i en blandning av stilar och ritades av två arkitekter från Helsingborg, Ola Andersson och Harald Berglin. Här anlades tennisbanor och en anläggning för minigolf 1930-31. Det är Sveriges äldsta minigolfbana. Tennis- och minigolfbanorna tillkom för turisthotellets räkning. Intill tennisbanorna byggdes ett palmhus från vars övervåning man kunde se på tennisspel. Hjelmsjöborg med ekonomibyggnader samt tennis- och minigolfbanorna är bevarade och i bruk, medan fabriksbyggnaden och turisthotellet finns kvar i ombyggt skick.
Befolkningen
Befolkningen i Örkelljunga socken hade ökat med 1 500 invånare under 1800-talet. 1913 blev orten municipalsamhälle. Under 1920- 30-talen växte municipalsamhället norrut, framför allt uppfördes villor och egnahem. Dessa speglar rådande villaideal med stora hus på stora tomter; stilmässigt representerar de nationalromantik och 20-talsklassicism. Krigsåren 1939-45 innebar en stagnation för orten.
Från slutet av 1950-talet fram till början av 1980-talet revs stora delar av den centrala bebyggelsen, inklusive järnvägsstationen och övriga järnvägsbyggnader. De avrivna miljöerna har ersatts av en effektivare trafikapparat för privatbilism och busstrafik samt av ny bebyggelse i form av villor, lamellhus och affärsfastigheter. I västra delen av samhället anlades en ny samrealskola 1951 och väster om denna idrottshall och badhus med nära anslutning till idrottsplatsen.
I Bruketområdet i östra delen av orten finns en småskalig industri bevarad intill Pinnån. Det är två kvarnar, en såg och en stickhyvel. I Örkelljunga har det även funnits ett mejeri och en motorcykelfabrik men de är i likhet med anläggningarna vid Pinnån nedlagda. Den gamla kungsvägen, numera E4, drogs om utanför tätorten på 1950-talet i samband med den ökande privatbilismen. Den gamla vägsträckningen, kallad Stockholmsvägen, ligger kvar inne i Örkelljunga och har sannolikt en mycket lång kontinuitet.
Motiv för bevarande
Örkelljunga tätort rymmer flera kultur- och arkitekturhistoriskt intressanta objekt som framför allt representerar framväxten av det moderna samhället. Tillkomsttiden visar på ett samhälle i expansion under sent 1800-tal och god bit in på 1900-talet.
Även senare offentliga byggnader visar på Örkelljungas centralortskaraktär. Stockholmsvägen inne i Örkelljunga är en del av den gamla kungsvägen med en vägsträckning som etablerades under medeltiden.
Aktuellt för detta besöksmål
Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.