Kulturmiljöprogram: Svalöv

Svalöv är ett tydligt exempel på 1800-talets stationssamhällen som starkt präglats av omgivande rika jordbruksbygd. Utsädesföreningen, senare Svalöv Weibull, hade ett starkt fäste i orten

Byarna södra och norra Svalöv

Svalövs tätort ligger mitt i kommunen, omgivet av en jordbruksbygd med lång tradition inom odling och växtförädling. Byn Södra Svalöv, där nuvarande tätorten kom att etableras, bestod av ett tiotal gårdar. Det var istället kyrkbyn Norra Svalöv som utgjorde socknens centrum. Nuvarande kyrka, byggd 1877, ersatte en medeltida föregångare. Tidigare fanns även en äldre prästgård intill den nuvarande. Tillsammans med skolan, byggd 1812, ligger prästgården på traditionell plats intill kyrkan.

Järnvägen

Med anläggandet av järnvägen 1886 växte det stationssamhälle vi ser spår av idag. Järnvägsstationen, med intilliggande sparbank och hotell från 1912 anlades en bit söder om kyrkbyn. Samma år som järnvägen anlades bildades Utsädesföreningen, som senare blev Svalöv Weibull AB, där kontor och huvudbyggnad uppfördes i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Intill finns Hjalmar Nilssons Park med en stor mängd arter av träd och buskar. Svalövs Mekaniska Verkstad, även kallad Cebe, uppfördes 1894. Kring stationen och på Utsädesföreningens område anlades flera silos, laboratorium, frörenseri, torkhus, spannmålsmagasin och en grynkvarn. Här finns även en äldre mölla av holländaretyp.

Bebyggelse

Svalöv expanderade främst i början av 1900-talet fram till 1930-talet. I de centrala delarna uppfördes flera villakvarter, liksom öster om järnvägsstationen, med putsade fasader eller i tegel. Även arbetarelängor uppfördes, som vid Kvarngatan och Gjutaregatan, vid tiden för sekelskifte 1900. I centrum finns exempel på välbevarad funktionalistisk bebyggelse.

En andra expansion skedde under 1960-1970-talen då tätorten växte i väster och öster. Bostadsbebyggelse, modernt köpcentrum, bank och kommunhus anlades. I västra delen av centrum finns Lantbruksskolan, uppförd 1919 i brunrött tegel, och tillbyggd 1940-talet. Intill ligger folkhögskolan från 1899 i rött tegel samt tillhörande gymnastiksal med tillbyggnad under 1960-tal. Före detta ålderdomshemmet uppfördes 1933.

Folkets hus m.m.

Föreningen Folkets hus i Svalöf bildades 1907 och året därpå uppfördes byggnaden efter arkitekt Måns Erikssons ritningar, som tidigare varit ägaren till marken. Under sent 1920-tal och senare 1950-tal gjordes fler om- och tillbyggnader för styrelserum och både A- och B-salar. På området finns även en sexkantig dansbana. Biografen Palladium uppfördes 1935 och har bedrivits i Folkets hus regi under större delen av tiden. I närheten av Folkets hus ligger Folkskolan uppförd samma år, 1907. Här finns även idrottsplatsen och idrottshallen, byggd under 1960-talet i gult tegel.

Motiv för bevarande

Svalöv är ett tydligt exempel på 1800-talets stationssamhällen som starkt präglats av omgivande rika jordbruksbygd. Utsädesföreningen hade ett starkt fäste i orten. I tätorten finns även välbevarade villakvarter och arbetarbostäder men också administrativa byggnader som skolor och bankhus. Folkets hus utgör ett exempel på folkrörelsens samlingslokaler, liksom idrottshallen och biografen visar olika fritidsmiljöer.