Kulturmiljöprogram: Agusa

I den nordligaste delen av Tomelilla kommun, i Andrarums socken ligger Agusa. Intill flyter Agusabäcken som senare övergår i Julebodaån. Vattendraget har fungerat både som häradsgräns och kommungräns.

Agusa, ett enstaka hemman

Under 1600-talet utgjorde Agusa av en hel kronogård. På 1770-talet delades gården i tvä delar. Vid laga skifte på 1830-talet fanns tio brukare i Agusa.

Området är ett ålderdomligt odlingslandskap med många välbevarade stengärdesgårdar och fägator. Öster om Agusa finns större sammanhängande betesmarker. I Andrarums socken låg även Alunbruket som då var en stor arbetsplats.

Bebyggelsen växte successivt och på 1900-talet fanns här bland annat en affär, en dansbana och en krog. Agusa har en tämligen välbevarad bebyggelsestruktur med flera enskilda värdefulla byggnader.

Agusastugan, ett litet jordbruk

I samband med laga skifte 1833 fick gården sin mark mer samlad när den flyttades ut från den gamla gårdstomten.  Agusastugan är en vinkelbygd korsvirkesgård, delvis panelad, där boningslängan är hopbyggd med stall och loge. Gården utgjorde 2,5 hektar. Taktäckningen består av halm och vass. Den sista ägaren, Anna Mårtensson, lämnade gården 1943. År 1946 köptes Agusastugan av Albo Härads hembygdsförening och är idag ett museum som vårdas i samarbete med Agusa Byalag. 

Mellan Hörröds och Andrarums byar finns en lång och väl markerad rullstensås, Jären, som är den största getryggsåsen i östra Skåne. Här växer bokskog med både ängs- och hedvegetation.

Motiv för bevarande

Agusa speglar en småbrukarbygd i ett relativt svårbrukat område. Här finns välbevarade agrara strukturer samt bebyggelse som uppvisar drag från olika tider. Agusastugan är en välbevarad gårdsmiljö där egenarten hos äldre tiders byggnadsskick är bibehållen.