Kulturmiljöprogram för Skåne
Här kan du lära dig mer om hur Skåne utvecklats och var man ser spår av olika aktiviteter i landskapet. Här finns intressanta kulturmiljöer presenterade på karta och beskrivna i text.
Ett stöd vid planering och regional utveckling
Kulturmiljöprogrammet är från 2006 och är ett regionalt kunskapsunderlag för tjänstepersoner på kommuner, Trafikverket, konsulter och andra utövare i det skånska landskapet. Texterna upprättades omkring 2003 så detaljfel kan numera förekomma, kontakta oss gärna i så fall så att felet kan rättas.
Här kan du se vilka särskilt värdefulla kulturmiljöområden som finns i kommunen. Totalt 350 miljöer som är beskrivna nedan.
En del områden sträcker sig över flera kommuner och de har vi valt att presentera under Kulturmiljöstråk.
Lär känna kulturmiljön innan du påbörjar åtgärder och omdaningar i landskapet. Vad visar de särskilt värdefulla områdena? De utpekade områdena eller de här så kallade "Särskilt värdefulla kulturmiljöerna" är tänkta att vara till hjälp för planerare då de visar på vilka värden som kan bevaras, vårdas och utvecklas. Det kan vara byggnader, men också markanvändning, fornlämningar, strukturer som t ex gränser, stenmurar och immateriella samband som t ex statarlängor och godsstrukturer som alléer.
Kulturhistoriska värden
De utpekade miljöerna i kulturmiljöprogrammet visar alla på någon typ av kulturhistoriskt värde. Det kan vara som dokumentvärde, det vill säga historiska egenskaper, eller som upplevelsevärde, t ex estetiskt och socialt engagerande egenskaper. De uppvisar ett eller flera av begreppen kvalitet, autencitet, pedagogiskt värde, sällsynthet och representativitet.
Även de områden som inte är upptagna som utpekade områden kan mycket väl ha höga kulturhistoriska värden, men då måste kunskap sökas i andra underlag som inventeringar, kartor och litteratur. På webben finns historiska kartor tillgängliga en del är lättillgängliga så som i vattenatlas.se där man kan tända olika kartlager av historiska kartor, flygbilder samt andra planeringsunderlag. Finns det lång kontinuitet i markanvändning då finns det kulturhistoriska värden.
Här kan du läsa om hur Skåne har utvecklats och påverkats av olika processer genom att studera landskapet ur olika inriktningar eller teman. Det här avsnittet är att betrakta som en historiebok för de processer som ägt rum och präglat Skåne. Avsnittet är uppdelat i elva teman om religion, stad, kust, administration, industri med mera, och under varje temalandskap finns fördjupningar i olika ämnen med exempel. Funderar man över hur sockerindustrin växte fram så klickar man in på temat Industrins landskap och läser om Sockerbruk eller så söker man fritt på webben t ex Sockerbruk Skåne.
Texterna är upprättade omkring 2003 och de kan innehålla detaljfel då tid förflutit. Uppmärksamma oss gärna i så fall.
Karta i webbgis
Kulturmiljöprogrammet på karta i WebbGis Länk till annan webbplats.
Sökhjälp till kartan
- Klicka i valfritt område på kartan, klicka på den blå länken i inforutan och så kommer du till texten om området.
- Tänd lagret eller fäll ut genom att klicka på den lilla pilen framför "Fördjupningar.." och se en spridningsbild av olika anläggningar.
Översiktliga kommunbeskrivningar från före 1984
Översiktliga texter från 1984 till länets kulturmiljöer, kommunvis.
I ett äldre kulturmiljöprogram togs det fram ambitiösa texter efter noggranna källstudier. Dessa texter håller bra än idag och blir aldrig för gamla. För senare upprättade texter så kan man läsa både under Skånes historia och landskap och söka bland texterna under Kulturmiljöområden se t ex Malmö- Limhamn.
Kulturmiljöprofil för Skåne
Ibland kan det vara svårt att sortera bland all information, därför har vi också prioriterat några områden som visar kulturmiljöprofilen för Skåne.
Godslandskapet - Godsen är utmärkande för Skåne och det är befogat att tala om ett Godslandskap. Detta var inte bara en arena för adeln, här fanns också industri, statare, ett innovativt jordbruk och folkrörelserna, kanske främst i form av Svenska Lantarbetarförbundet. Godsen påverkade landskapet i hög grad och var tidiga med att effektivisera jordbruket. Dagens stora gods speglar driftsrationaliseringen som pågått i 200 år och efterkrigstidens jordbrukspolitik
Folkrörelserna - Folkrörelserna fick tidigt ett starkt fäste i Skåne, särskilt de som var kopplade till arbetarrörelsen. Här anlades Sveriges första folkpark och folkets hus, i Malmö respektive Kristianstad. Dessa båda anläggningskategorier utgör ett markant och karaktäristiskt inslag i många av länets industri- och stationssamhällen. Till folkrörelserna måste även nykterhetsrörelse och hembygdsrörelse räknas. Nykterhetsrörelsen var ofta kopplad till arbetarrörelsen eller frikyrkorörelsen och anlade särskilda logehus för möten och agitation. Hembygdsrörelsen var en opolitisk rörelse som värnat om landsbygdens traditioner och miljöer. Intressant i sammanhanget är hembygdsmuseer, kanske inte i första hand för vad de visar utan vad de symboliserar.
Fornlämningarna - Skåne har ett stort och varierat stenåldersmaterial. I höjdlägen längs Skånes kuster syns den yngre stenålderns megalitgravar. I slätt- och mellanbygd utgör bronsålderns monumentala gravhögar riktmärken i landskapet. Järnåldern är väl representerad genom omfattande boplatslämningar och centralplatser som Vä och Uppåkra.
Järnvägen - Järnvägsnätet i Skåne byggdes ut på drygt 50 år, från 1856 till 1911, och var det tätaste i Sverige. Skåne var till och med en av de järnvägstätaste provinserna i Europa. Runt järnvägsstationerna växte det upp nya stationssamhällen. Särskilt expansiva blev de där flera olika banor korsade varandra, som i Eslöv, Hässleholm, Tomelilla och Åstorp. Stationssamhällena fick en tydlig struktur med stationshus, järnvägsgata, järnvägshotell, service och bostadshus på "framsidan", medan industrier, magasin och andra verksamhetslokaler lokaliserades till "baksidan". Järnvägen hade stor betydelse för spridning av idéer, tekniska nyheter och för lokalisering av landsbygdens industri. Järnvägarna förändrade både landskapet och levnadsskicket.
Kyrkorna - Sveriges kyrkotätaste landskap finns i sydvästra Skåne, medan norra Skåne mer liknar angränsande län. Inget annat landskap har så många kyrkor av varierande slag, från den medeltida domkyrkan i Lund till moderna förorts- och sjukhuskyrkor.
Kyrkorna med sina trädomgärdade kyrkogårdarna har satt sin prägel på landsbygden och utgör på slätten ett karaktäristiskt inslag i det annars nästan trädlösa landskapet. Särskilt 1800-talets höga, nygotiska spiror har blivit landmärken. Många kyrkbyar kompletteras med prästbostad, klockarebostad, kyrkskola, fattighus och så vidare. Mångfald av trossamfund har gett upphov till variation av olika typer av sakralbyggnader.
Kusten - Skåne har som enda landskap tre kuster: i öster och söder möter Östersjön, i väster möter Öresund och i nordväst Kattegatt. Detta ger ett varierat kustlandskap med fiske som viktig näringsgren. Skånes alla medeltida städer, utom Lund, är belägna vid kusten. Den skånska kusten speglar hur vårt förhållande till landskapet förändrats, från produktion till rekreation. Fiskelägen har i flera fall blivit semesterorter och många kuststräckor präglas av ett nyttjande för bad och rekreation. I samband med andra världskriget uppfördes längs Skånes kust ett försvarssystem i form av betongbunkrar och värn, den så kallade Per Albin-linjen.
Livsmedelsindustrin - Livsmedelsindustrin utvecklades starkt i Skåne efter mitten av 1800-talet, då de positiva aspekterna av skiftesreformerna började få genomslag. Tillväxten ökade i jordbruket samtidigt som handelslagstiftningen liberaliserades, järnvägarna anlades och det fanns ett befolkningsöverskott på landsbygden. Detta var grunden för regionens variationsrika livsmedelsindustri.
De skiftande naturgeografiska förutsättningarna gav upphov till särskilda regioner med brännerier och stärkelsefabriker i de sandigare markerna i östra Skåne, sockerbruk i det bördiga landskapet medan slakterier framför allt anlades i stationssamhällen. Mejerier fanns nästan i alla byar. Efter 1945 har särskilt konserv- och djupfrysindustrin utvecklats. Livsmedelsindustrin är utmärkande för Skåne.
Skifteslandskapet - Det första enskiftet i Sverige genomfördes i Skurups socken på 1780-talet. Detta skifte kom att bli mönsterbildande för senare jordskiften i Sverige. Jordbruksmarkerna på slättbygden enskiftades efter sekelskiftet 1800. Mellan- och skogsbygden skiftades något senare genom laga skifte.
Skiftesreformerna förändrade landskapet påtagligt och innebar bland annat att bondbyarna splittrades, att allt mer mark odlades upp och att ett delvis nytt vägnät anlades. Skiftena var en förutsättning för den agrara revolutionen som i sin tur gav upphov till den omfattande livsmedelsindustrin i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.
Fornlämningar
Utvalda besöksmål eller fornlämningar i Skåne.
Fornsök Länk till annan webbplats., alla registrerade fornlämningar