Kulturmiljöprogram för Skåne

Här kan du lära dig mer om hur Skåne utvecklats och var man ser spår av olika aktiviteter i landskapet. Här finns intressanta kulturmiljöer presenterade på karta och beskrivna i text. 

Ett stöd vid planering och regional utveckling

År 2006 togs beslut om att Kulturmiljöprogram för Skånes är det regionala kunskapsunderlaget för tjänstepersoner på kommuner, konsulter och andra utövare i det skånska landskapet. Texterna upprättades omkring 2003 om detaljfel förekommer är ni välkomna att kontakta oss för justering.

Här är utpekade områden per kommun

Här kan du se vilka särskilt värdefulla kulturmiljöområden som finns i Skåne. Totalt 350 miljöer som är beskrivna.

Alla kulturmiljöprogrammets områden

Kulturmiljöstråk

De områden som sträcker sig över flera kommuner presenterar vi under namnet Kulturmiljöstråk. Det kan vara järnvägar, vägar, åar, med flera.

Kulturmiljöstråk

Kommunbeskrivningar

Här finns beskrivningar på en övergripande nivå av kulturmiljöer i varje kommun.

Översiktliga kommunbeskrivningar

Lär känna kulturmiljön innan du påbörjar omdaningar i landskapet. Vad visar de särskilt värdefulla miljöerna? De utpekade miljöerna eller de här så kallade "Särskilt värdefulla kulturmiljöerna" är 350 till antalet och är tänkta att vara till hjälp för planerare då de visar på vilka värden som kan bevaras, vårdas och utvecklas. Det kan vara byggnader, men också markanvändning, fornlämningar, strukturer som t ex gränser, stenmurar och immateriella samband som t ex statarlängor och godsstrukturer.

Visar på kulturhistoriska värden

De utpekade miljöerna i kulturmiljöprogrammet visar alla på någon typ av kulturhistoriskt värde. Det kan vara som dokumentvärde, det vill säga historiska egenskaper, eller som upplevelsevärde, t ex estetiskt och socialt engagerande egenskaper. De uppvisar ett eller flera av begreppen kvalitet, autencitet, pedagogiskt värde, sällsynthet och representativitet. 

Även de områden som inte är med i "Särskilt värdefulla kulturmiljöer" i Skåne kan mycket väl ha höga kulturhistoriska värden, men då måste kunskap sökas i andra underlag som inventeringar, kartor och litteratur.

Här kan du läsa om hur Skåne har utvecklats och påverkats av olika processer genom att studera landskapet ur olika teman. Det här avsnittet är att betrakta som en historiebok för de processer som ägt rum och präglat Skåne. Avsnittet är uppdelat i elva teman om religion, stad, kust, administration, industri med mera, och under varje temalandskap finns fördjupningar i olika ämnen med exempel. Funderar man över hur sockerindustrin växte fram så klickar man in på temat Industrins landskap och läser om Sockerbruk.

Texterna är upprättade omkring 2003 och de kan därför innehålla detaljfel då tid förflutit. Uppmärksamma oss gärna i så fall.

De elva temalandskapen med fördjupningar

Karta i webbgis

Kulturmiljöprogrammet på karta i WebbGis Länk till annan webbplats.

Sökhjälp till kartan

  1. När du söker en plats skriv då in orten eller byn samt Skåne. "Mellby, Skåne" Du får kanske upp flera val. Du väljer den kommun som du tror det är.
  2. Gå till höger på sidan och välj de tre prickarna och därefter
  3. "Zooma till" så kommer du till området.

Kulturmiljöprofil för Skåne

Ibland kan det vara svårt att sortera bland all information, därför har vi också prioriterat några områden som visar kulturmiljöprofilen för Skåne.

Godslandskapet - Godsen är utmärkande för Skåne och det är befogat att tala om ett Godslandskap. Detta var inte bara en arena för adeln, här fanns också industri, statare, ett innovativt jordbruk och folkrörelserna, kanske främst i form av Svenska Lantarbetarförbundet. Godsen påverkade landskapet i hög grad och var tidiga med att effektivisera jordbruket. Dagens stora gods speglar driftsrationaliseringen som pågått i 200 år och efterkrigstidens jordbrukspolitik

Folkrörelserna - Folkrörelserna fick tidigt ett starkt fäste i Skåne, särskilt de som var kopplade till arbetarrörelsen. Här anlades Sveriges första folkpark och folkets hus, i Malmö respektive Kristianstad. Dessa båda anläggningskategorier utgör ett markant och karaktäristiskt inslag i många av länets industri- och stationssamhällen. Till folkrörelserna måste även nykterhetsrörelse och hembygdsrörelse räknas. Nykterhetsrörelsen var ofta kopplad till arbetarrörelsen eller frikyrkorörelsen och anlade särskilda logehus för möten och agitation. Hembygdsrörelsen var en opolitisk rörelse som värnat om landsbygdens traditioner och miljöer. Intressant i sammanhanget är hembygdsmuseer, kanske inte i första hand för vad de visar utan vad de symboliserar. 

Fornlämningarna - Skåne har ett stort och varierat stenåldersmaterial. I höjdlägen längs Skånes kuster syns den yngre stenålderns megalitgravar. I slätt- och mellanbygd utgör bronsålderns monumentala gravhögar riktmärken i landskapet. Järnåldern är väl representerad genom omfattande boplatslämningar och centralplatser som Vä och Uppåkra. 

Järnvägen - Järnvägsnätet i Skåne byggdes ut på drygt 50 år, från 1856 till 1911, och var det tätaste i Sverige. Skåne var till och med en av de järnvägstätaste provinserna i Europa. Runt järnvägsstationerna växte det upp nya stationssamhällen. Särskilt expansiva blev de där flera olika banor korsade varandra, som i Eslöv, Hässleholm, Tomelilla och Åstorp. Stationssamhällena fick en tydlig struktur med stationshus, järnvägsgata, järnvägshotell, service och bostadshus på "framsidan", medan industrier, magasin och andra verksamhetslokaler lokaliserades till "baksidan". Järnvägen hade stor betydelse för spridning av idéer, tekniska nyheter och för lokalisering av landsbygdens industri. Järnvägarna förändrade både landskapet och levnadsskicket. 

Kyrkorna - Sveriges kyrkotätaste landskap finns i sydvästra Skåne, medan norra Skåne mer liknar angränsande län. Inget annat landskap har så många kyrkor av varierande slag, från den medeltida domkyrkan i Lund till moderna förorts- och sjukhuskyrkor.

Kyrkorna med sina trädomgärdade kyrkogårdarna har satt sin prägel på landsbygden och utgör på slätten ett karaktäristiskt inslag i det annars nästan trädlösa landskapet. Särskilt 1800-talets höga, nygotiska spiror har blivit landmärken. Många kyrkbyar kompletteras med prästbostad, klockarebostad, kyrkskola, fattighus och så vidare. Mångfald av trossamfund har gett upphov till variation av olika typer av sakralbyggnader.

Kusten - Skåne har som enda landskap tre kuster: i öster och söder möter Östersjön, i väster möter Öresund och i nordväst Kattegatt. Detta ger ett varierat kustlandskap med fiske som viktig näringsgren. Skånes alla medeltida städer, utom Lund, är belägna vid kusten. Den skånska kusten speglar hur vårt förhållande till landskapet förändrats, från produktion till rekreation. Fiskelägen har i flera fall blivit semesterorter och många kuststräckor präglas av ett nyttjande för bad och rekreation. I samband med andra världskriget uppfördes längs Skånes kust ett försvarssystem i form av betongbunkrar och värn, den så kallade Per Albin-linjen.

Livsmedelsindustrin - Livsmedelsindustrin utvecklades starkt i Skåne efter mitten av 1800-talet, då de positiva aspekterna av skiftesreformerna började få genomslag. Tillväxten ökade i jordbruket samtidigt som handelslagstiftningen liberaliserades, järnvägarna anlades och det fanns ett befolkningsöverskott på landsbygden. Detta var grunden för regionens variationsrika livsmedelsindustri.

De skiftande naturgeografiska förutsättningarna gav upphov till särskilda regioner med brännerier och stärkelsefabriker i de sandigare markerna i östra Skåne, sockerbruk i det bördiga landskapet medan slakterier framför allt anlades i stationssamhällen. Mejerier fanns nästan i alla byar. Efter 1945 har särskilt konserv- och djupfrysindustrin utvecklats. Livsmedelsindustrin är utmärkande för Skåne.

Skifteslandskapet - Det första enskiftet i Sverige genomfördes i Skurups socken på 1780-talet. Detta skifte kom att bli mönsterbildande för senare jordskiften i Sverige. Jordbruksmarkerna på slättbygden enskiftades efter sekelskiftet 1800. Mellan- och skogsbygden skiftades något senare genom laga skifte.

Skiftesreformerna förändrade landskapet påtagligt och innebar bland annat att bondbyarna splittrades, att allt mer mark odlades upp och att ett delvis nytt vägnät anlades. Skiftena var en förutsättning för den agrara revolutionen som i sin tur gav upphov till den omfattande livsmedelsindustrin i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. 

Översiktliga kommunbeskrivningar från före 1984

I ett äldre kulturmiljöprogram togs det fram ambitiösa texter efter noggranna källstudier. Dessa texter håller bra än idag och blir aldrig för gamla.

Översiktliga texter till länets kulturmiljöer, kommunvis.

Fornlämningar

Utvalda besöksmål eller fornlämningar i Skåne.

Fornlämningar på plats

Fornsök Länk till annan webbplats., alla registrerade fornlämningar

Historiska kartor

Ta del av kartor från Krigsarkivet, 1810-talet.

Skånska rekognosceringskartan

Byggnadsminnen

Upptäck skyddad bebyggelse i Skåne.

Byggnadsminnen i Skåne

Kontakt

Länsstyrelsen Skåne

Dela sidan:

Landshövding

Anneli Hulthén

Besöksadress

Östra Boulevarden 62 A, Kristianstad eller Södergatan 5, Malmö

Postadress

205 15 Malmö

Organisationsnummer

202100-2346

Följ oss