Kulturmiljöprogram: Nyvång

Området rymmer en kulturhistoriskt intressant industrimiljö, som speglar den nordvästskånska stenkolsindustrins betydelse. Ett viktigt inslag i landskapsbilden är den stora slagghögen. Stadsplanen och den typiska arbetarbebyggelsen med sina kolbodar har ett högt kulturhistoriskt värde.

Gruvindustri

Nyvång är beläget strax väster om Åstorp i den nordvästskånska slättbygden. Stenkolsfyndigheterna i dessa delar av Skåne har gett upphov till ett flertal gruvindustrier med därtill hörande samhällsbildningar. Schaktet vid Nyvång, vars mäktiga slagghög dominerar det flacka landskapet, öppnades 1907. Verksamheten lades ner 1966. Ett flertal byggnader från anläggningens första tid finns bevarade. Så står till exempel maskinhuset Schakt Carl Cervin kvar som ett monument över den forna gruvdriften.

Planlagd bebyggelse

Under 1910-20-talen växte ett större samhälle upp kring gruvan. Höganäsbolaget köpte mark och uppförde bostäder åt sina anställda. Helsingborgs stadsingenjör Sigfrid Ewald planlade området med den engelska trädgårdsstaden som inspiration. Det är uppbyggt efter en strikt geometrisk plan med ljust putsade bostadshus i gatulinjen. Stockholmsarkitekterna Sigurd Lewerenz och Torsten Stubelius var engagerade i planerandet av området, men det var Höganäsbolagets Martin Cronsiö som ritade merparten av byggnaderna.

Intill husen fanns karaktärsskapande kolbodar där lönekolen kunde förvaras. Gruvan och kolkraftverket låg norr om järnvägen, medan samhället framför allt låg på den södra sidan. En mindre del av kolkraftverket återstår. Vid de öppna platserna i centrum ligger byggnader med en mer allmän funktion som före detta gruvkontor, skola och affär.