Kulturmiljöprogram: Marieholm

Marieholms gamla fabriksbyggnad

Tätorten Marieholm uppstod då järnvägen mellan Landskrona/Helsingborg och Eslöv drogs fram 1865 och en station anlades vid Marieholms gård. Platsen var redan etablerad ur kommunikationshänseende, här möttes två sannolikt mycket gamla vägar och här låg Åkarps gästgivaregård (nuvarande Marieholms gästis).

1889 anlades Marieholms tegelbruk och 1898 startade Marieholms yllefabrik, som efter ett fyrtiotal år sysselsatte cirka 400 personer (se ”Marieholms yllefabrik” under ”Industriella landskap”). Marieholm låg dock för nära det expansiva Eslöv för att kunna utvecklas till något mer betydande stationssamhälle.

Orten domineras av småhusbebyggelse, dels egnahem och villor från perioden 1920-tal till 1940-tal, dels radhus och prefabricerade villor från 1960-70-tal. Denna typ av bostadsbebyggelse är typisk för många skånska stationssamhällen. Utbyggnadsfasen under några årtionden i mitten av 1900-talet visar också på ortens – och inte minst yllefabrikens – tillväxt under denna tid. Från samma period är även Folkets Hus, som uppfördes av Arbetarnas Byggnadsförening 1927. En anläggning som på kort tid kompletterades med park och dansbana och som var ett självklart inslag i en växande stations- och industriort.

Även yllefabriken byggdes till i olika omgångar i detta expansiva skede. Det äldre väveriet och spinneriet utvidgades med en ny fabriksbyggnad i tre våningar 1933. 1940-43 tillkom en ny huvudbyggnad med kontor och personalmatsal, ett nytt reningsverk för avhärdning av vattnet från Saxån, ett nytt magasin samt en tillbyggnad av färgeriet, allt ritat av AB Industribyrån i Stockholm. Ytterligare tillbyggnader skedde kring 1950, bland annat med ett nytt väveri. Samtliga byggnader på fabriksområdet är uppförda i rött tegel från det 1955 nedlagda och därefter rivna tegelbruket i Marieholm.

På 1950-60-talen byggdes några lamellhus och Marieholm fick ett utomhusbad med 25-metersbassäng och hopptorn. Denna typ av satsningar (kommunala bostäder och särskilt olika offentliga inrättningar) gjordes i många små landskommuner innan pengarna ”försvann” i samband med kommunsammanslagningar eller inkorporering i större kommuner. Marieholm gick upp i Eslöv 1971. På 1980-talet slutade tågen att stanna i Marieholm och därefter revs stationshuset. Vid årsskiftet 2002/03 upphörde driften vid yllefabriken. 

Motiv för bevarande

Marieholm är ett mindre stations- och industrisamhälle dominerat av olika typer av småhus, huvudsakligen från perioden 1920-70. I samhället finns även en del flerbostadshus från rekordåren. Bostadsbebyggelsen är tidstypisk och dominansen av småhus är typisk för många skånska stationssamhällen. Över alltsammans vakar stora, brunröda tegelbyggnader. Vid vägkorsningen ligger gästgivaregården som den troligtvis äldsta byggnaden i Marieholm. Som en av de yngsta anläggningarna i den självständiga kommunens historia är utomhusbadet ett tidstypiskt objekt.

Aktuellt för detta besöksmål

Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.

Föreskrifter

Allemansrätten – det här får du göra i naturen

I Sverige har vi allemansrätt, det innebär att du får utöva friluftsliv och röra dig fritt i naturen så länge du inte stör eller förstör.

Friluftsliv och allemansrätt
Träd och moln. Illustration

Fakta

Hitta hit

Kontakt

Landshövding

Anneli Hulthén

Besöksadress

Östra Boulevarden 62 A, Kristianstad eller Södergatan 5, Malmö

Postadress

205 15 Malmö

Organisationsnummer

202100-2346

Följ oss