Holavedens urskog

I forna tider var gamla Holaveden ett tillhåll för rövare. De låg i bakhåll i den branta och blockiga terrängen och överföll diligenser och handelsresande på vägarna. Den vilda och svårframkomliga skogen fick därav namnet "Helvetets portar". Naturreservatet Holavedens urskog ger besökaren en liten glimt av hur skogarna i området kan ha sett ut på diligensrånens tid.

Holavedens urskog är Jönköpings läns första naturreservat, bildat 1935. Reservatet ligger i Tranås kommun i en delvis brant, blockig östsluttning. Hela området Holaveden sträcker sig mellan sjön Sommen och Vättern och över Smålands gräns till Östergötland. Under sjuårskriget på 1560-talet nyttjades skogen som spärr för den danska härens återtåg från sina härjningar i Östergötland.

Syfte

• bevara och utveckla ett naturskogsartat tallskogsområde med dess flora och fauna
• informera besökare om områdets kulturhistoria.

Växt- och djurliv

Skogen i reservatet består av 200-250 år gamla tallar och enstaka äldre granar. De största träden har en diameter på 80 centimeter. I området finns gamla stubbar som tyder på tidigare avverkning. Benämningen urskog är därför inte helt riktig, men träden är mycket äldre än vad som är normalt i dagens skogar.

Den täta skogen och den torra, steniga marken gör att floran är mycket fattig. Här växer ris av ljung, lingon och mjölon, örter som linnéa, tallört och ekorrbär, samt ormbunksväxter som stensöta, ekbräken och revlummer. I området häckar flera hackspettsarter och andra fåglar som senare övertar hackspettarnas bohål. Arter som har observerats är bland annat spillkråka, gröngöling, pärluggla, mindre korsnäbb och trädkrypare.