Höghult

Naturreservatet Höghult ligger ganska avskilt och är till stora delar opåverkat av modernt skogsbruk. Den gamla skogen, berghällarna och vattendraget ger området ett tydligt drag av vildmark. Reservatets unika miljö ger många ovanliga växter möjlighet att leva här.

Höghult ligger i det sydostligaste hörnet av Vetlanda kommun. Trakten är enslig med bara mindre vägar och lite bebyggelse. Reservatet är mycket kuperat med berghällar, stenblock och på vissa ställen lodräta bergväggar. Längs ett stycke av reservatsgränsen i väster löper Gårdvedaån. Ett par kilometer från Höghult ligger naturreservatet Bockaström, också det ett område med orörd natur.

Syfte

Syftet med naturreservatet är att:

• bevara och utveckla en naturskogsartad och talldominerad barr­blandskog
• bevara och ge förutsättningar för en hög artrikedom knuten till en naturskogsartad och talldominerad barrblandskog
• inom ramen för naturvärdena ge besökare möjlighet till naturupplevelser och ett rikt friluftsliv

Växt- och djurliv

En stor del av skogen i Höghult är så kallad naturskog. Det betyder att skogen inte avverkats och att det inte planterats några nya träd. Skogen får istället föryngra sig i sin egen takt. Under de senaste århundradena har människan nästan inte rört skogen i Höghult alls, med undantag av ett hygge i nordost där det finns nyplanterad gran. Här och där har enstaka träd tagits ner för att få ved till husbehov.

I reservatet växer mest av tall, men på vissa ställen finns också ganska mycket gran. I öster växer även en hel del lövträd. Skogen är gammal och träden ganska grova. Medelåldern på träden är över 100 år och på några ställen är den över 130 år. I Höghult finns tre små myrar och några områden där det växer sumpskog.

På marken och berghällarna växer tjocka lavmattor och på de gamla träden växer hänglavar. I reservatet finns gott om död ved och där trivs flera ovanliga arter. I reservatet växer bland annat tallticka, sotlav, garnlav, grynig blåslav, stor revmossa och västlig hakmossa. I sumpskogarna växer exempelvis gullpudra, missne och kattfotslav. I reservatet växer dessutom den tidigare hotade skuggmossan.

Vildmark och fornlämningar

I området finns flera fornlämningar, bland annat har det funnits kvarnar i Gårdvedaån norr om vägen vid Stenkvill samt mellan Höghultsström och Stenkvill. Det sägs att det under 1600-talet låg en spiksmedja vid Stenkvill, och kanske även ett snickeri. Smedjan använde vattenkraften i Gårdvedaån. Där finns också rester av ett gammalt torp som kallas Strömsberg. Platsen är utmärkt med en skylt av den lokala hembygdsföreningen.

Vid Höghultsström precis väster om reservatet har man sedan 1900-talets början utnyttjat vattenkraften i Gårdvedaån för att producera elström till husen i närheten. Elkraftverket finns kvar och används ännu idag.

Friluftsliv

Höghult är inte ett välbesökt skogsområde. Det finns inga iordningsställda stigar eller andra anordningar för friluftslivet. Målet med naturreservatet är att bevara den gamla orörda skogen och vildmarkskänslan. Det kommer därför inte att anläggas några vandringsleder eller andra anordningar för friluftslivet i reservatet.