Bäckafall

Miljön i naturreservatet Bäckafall är mycket varierad och har under årens gång använts till både odling, skogsbruk och bete. Gammal barrskog blandas med våtmark, skogsbete och öppna betesmarker och. Här finns en stor artrikedom med flera ovanliga växter och insekter.

Syfte

• bevara en äldre granskog med källmiljöer och grov asp, samt för delar av skogen bevara en betespräglad skogsmiljö
• bevara en artrik kryptogamflora
• bevara brynmiljöer och öppna betesmarker
• ge möjlighet till natur- och kulturmiljöupplevelse inom ramen för bevarandet av naturvärdena

Växt- och djurliv

Skogen består till största delen av äldre granskog som växer på frisk mark. Området är ganska platt, men det finns sänkor där vattenkällor gör marken fuktig. Där växer sumpskog med både gran och lövträd. Skogen har länge använts för skogsbete och i skogen finns det flera grova träd. Kraftiga gamla aspar, tallar, granar och björkar är värdefulla inslag liksom döda träd. I Bäckafall finns det flera ovanliga lavar, svampar och mossor exempelvis aspgelélav, gytterlav, vedticka, långfliksmossa och västlig hakmossa.

I naturreservatet pågår restaureringen och skötseln av ett stort skogsbetesområde. Nu kan man återigen hitta soliga gläntor och trampade kostigar. Många insekter, till exempel hornssteklar och långhorningar, trivs i den solvarma döda veden som finns på olika platser i reservatet. Kraftledningsgatan som skär genom reservatet ingår till stor del i betesmarken. På den betade marken växer bland annat slåttergubbe, ängsvädd, brudborste och jungfrulin.

Historia

Bäckafall har både i forntid och nutid använts för skogsbruk och bete. Strax söder om reservatsgränsen låg tidigare torpet Ingridtorp. Torpet finns inte kvar idag och i betesmarken syns odlingsrösen och åkerytor. I granskogen på höjden i reservatets södra del, nära Ingridtorp, ligger ett gravröse från bronsåldern. Det finns ihopplockade stenhögar, röjningsröseområden, på flera ställen i naturreservatet.