Draven

Draven är en grund slättsjö i ett gammalt kulturlandskap och här finns det mesta en fågelskådare kan önska sig: mängder av fåglar, flera fågeltorn och ett gömsle. Det är vackert och lätt att röra sig här även för den som har andra intressen än fåglar eftersom det finns både rastplatser, eldstäder och vindskydd, spännande växter och omväxlande miljöer.

Syfte

Syftet med reservatet är att:

• bevara den restaurerade sjön med ett rikt fågelliv
• bevara värdefulla våtmarksarter och botaniska värden i ett gammalt kulturlandskap.

Historia

När inlandsisen drog sig tillbaka för drygt 11 000 år sedan täcktes stora delar av västra Småland av en enorm issjö, Fornbolmen. Draven var på den tiden en vik av Fornbolmen. När landet, som under årtusenden varit nedtyngt av isen, började resa sig torrlades så småningom stora delar av Fornbolmen. Draven blev en grund slättsjö.

Redan för 10 000 år sedan började människor bosätta sig längs Fornbolmens stränder. Runt Draven har man hittat ett tiotal stenåldersboplatser. Under yngre järnåldern (400 - 1050 efter Kristus) ingick bygden kring Draven i Finnvedens Folkland och det finns många spår i landskapet från den tiden. På 1800-talet ökade befolkningen i Sverige kraftigt. Många emigrerade till Amerika. Det fanns inte tillräckligt med jord för att försörja alla hemma i Sverige.

Jordhungern ledde till att man började sänka sjöarna i bygden för att få ny odlingsmark. Draven sänktes två gånger på 1850-talet och sedan ytterligare en gång i början av 1900-talet. De öppna maderna, som då skapades, slogs och betades och drog till sig ett stort antal häckande och rastande våtmarksfåglar. Sjön blev ett eldorado för vadare, änder, svanar och gäss.

När jordbruket så småningom blev mindre intensivt blev förutsättningarna för ett rikt fågelliv sämre. Under 1900-talet minskade antalet betande djur på Dravens strandängar. Detta i kombination med verkningarna efter sjösänkningarna ledde till att Draven snabbt började växa igen. Sjön blev allt mer lik en enda stor sankäng.

Restaurering

I början på 1960-talet påbörjades diskussioner om att göra sjön till naturreservat, främst för att kunna behålla det rika fågellivet. Reservatet bildades så till sist i juni 1993 och länsstyrelsen började stora restaureringar. Bland annat har en stor vall anlagts öster och söder om sjön för att skydda omgivande mark när vattenståndet höjdes. Stora arealer har röjts på sly och buskage och klarvattenytor har återskapats.

Växt- och djurliv

Draven, på gränsen mellan Gislaved och Värnamo, är en av Smålands viktigaste och artrikaste fågelsjöar. Här häckar till exempel årta, småfläckig sumphöna, sothöna, vattenrall, skrattmås, rördrom, bläsand, storspov, brun kärrhök, sångsvan, trana och grågås.

Många olika änder, gäss och vadare rastar också här under flyttning. Pilgrimsfalk har setts vid sjön och flera andra rovfåglar söker sin föda här. Om vintern kan man få se havsörn.

Förutom fåglar finns det också många spännande växtarter i Draven. I sjöbanken växer till exempel kärrspira, granbräken, olika arter av sileshår och igelknoppar samt vattenmöja och sjöranunkel. Även ängsnycklar har påträffats i reservatet.

Håkentorps, Dravös och Bröttjestads marker i sydväst, är delvis dikade och utgörs av vidsträckta, välbetade strandängar med pors och ljung. Här har betet pågått kontinuerligt sedan lång tid och därför finns här en mängd olika växtarter.

Ett källkärr i sydost bidrar till artrikedomen. Tätört, stagg, atlantmaskros, ett flertal starr-, blädder- och natearter, vattenblink och kärrbräsma är några av växterna som trivs här. Rödbena, tofsvipa och gulärla häckar regelbundet på strandängarna.

Friluftsliv

För den som vill spana på fåglar finns det flera fågeltorn och ett gömsle som underlättar spanandet. På västra sida, i Väcklinge finns ett fågeltorn och på den östra sidan finns det andra fågeltornet och gömslet. Det finns också flera rastplatser, eldstäder och ett vindskydd.

I södra delen är det lätt vandring fram till fågeltornet och över dammvallen bort till vindskyddet. Det är inte helt tillgänglighetsanpassat någonstans i Draven.

Det går en orangemarkerad led runt hela sjön, ibland delvis utanför reservatet. Hela leden är ungefär en mil lång. Delar av den är i sämre skick och det ligger vindfällen över leden på några ställen. Under blöta eller isiga dagar kan de delar som är spångade bli väldigt hala. Ett tips är att ha dobbar under skorna så får du bra fäste ändå.

Flera av de arter som häckar vid Draven, exempelvis sångsvan och trana, är skygga fåglar som behöver lugn och ro. På strandängarna finns också störningskänsliga fåglar. Vallarna är ömtåliga för tramp innan vegetationen utvecklats. Ta därför hänsyn och rör dig bara på markerade vägar och utsiktsplatser. Håll din hund kopplad även om du inte ser människor eller andra djur.

Vi har under början av 2026 förstärkt dammvallen som har eroderat, samt tagit bort vegetation som stör häckande vadarfåglar. Det ser därför inte så snyggt ut där just nu. Spåren kommer att försvinna så småningom.

Obs! Tänk på att ta med dig alla matrester hem om du har fikat ute. Den afrikanska svinpesten och andra sjukdomar kan spridas via mat.