Hökesån-Habo
Hökesån är ett värdefullt vattendrag mellan Hökesjön och Vättern. Längs vattendraget finns flera reservat som bildats vid olika tidpunkter. Några av dem är svåra att nå, men det som heter Hökesån är lätt att komma till eftersom det går genom samhället Habo. Förutom att det går stigar längs med vattnet finns det både rastplatser och grillplatser. I västra delen finns det också vackra kulturhistoriska byggnader.
Welcome to Hökesån!
Hökesån is a stream that stretches from lake Hökesjön to lake Vättern. It is nearly covered by nature reserves that are established at different times. This webbpage is about the reserve that is called Hökesån-Habo that passes through the small town Habo.
The meandering stream of Hökesån is valuable because of its animal life. Fish like trout, alpine bullhead and grayling are mating here. At some places there are colonies of the rare and protected freshwater pearl mussel. This freshwater pearl mussel can reach ages above 200 years, but it is very sensitive when it comes to reproducing.
The Hökesån stream area also contains a lot of dead wood which give insects, fungi, lichens and mosses a good habitat. And where there are lots of insects, the insects eating birds will come. Except from woodpeckers Hökesån also houses i.e. white-throated dipper, grey wagtail and common kingfisher.
Explore the reserve
This reserve goes through Habo which makes it very easy to visit. At some parts there are trails on both sides of the stream. In the reserve there are several picnic areas and some barbecue areas. It is easy to spend a nice couple of hours here!
The other nature reserves of Hökesån are:
Regulations for visitors
The usual right of public access do not fully apply in the nature reserve. In addition to all other legal restrictions you are prohibited from:
- destroying or damaging permanent natural objects or surface formations
- destroying or damaging fallen or standing dead trees or bushes
- digging up plants
- putting up any kind of sign or poster.
Syfte
Reservatets syfte är att:
- bevara och stärka biologisk mångfald knuten till strömmande vattendrag med fria vandringsvägar och lämpliga habitat för öring och andra vattenlevande organismer
- bevara och nyskapa en varierad lövskog med dess biologiska mångfald och funktion som en ekologiskt funktionell kantzon mot vattendraget
- tillgängliggöra ett tätortsnära naturområde och ge möjlighet för friluftsliv och pedagogisk verksamhet.
Historia
Längs Hökesån har man funnit stenyxor och bearbetad flinta. Det vittnar om att människor levt på den här platsen sedan stenåldern. Det finns också domarringar och andra stensättningar som härrör från äldre järnåldern. Troligen var det under medeltiden som Habo började bebos på allvar.
Under lång tid har ån utnyttjats för fiske. Den allra viktigaste fisken var vätteröringen. Den fångades när den var på väg uppströms för att leka och var en viktig inkomstkälla för många människor. De äldsta skriftliga uppgifterna om fiske i ån är daterade till år 1322.
Hökesån har också varit kraftkälla till ett stort antal kvarnar, stampar och fabriker. Stampar är stora hammare som kan drivas av vattenkraft och till exempel användas vid smide. Ett exempel är Laggaredammen som byggdes 1897 och försåg Habo laggkärlsfabrik med vattenkraft. Dammväggen var tre meter hög. Fabriken försvann på 1960-talet och dammen revs 2005 så att fiskar och andra djur åter skulle kunna vandra upp i Hökesån.
Centralt i Habo ligger Spinnet, ett ullspinneri från 1882. Dess byggnader är klassade som industrihistoriskt intressanta. Idag håller ett antal föreningar och företag till i de gamla spinnerilokalerna. Hökesån rinner rakt igenom industriområdet och även här fanns en damm. Den revs 2010 och kvar finns idag en stor gräsbevuxen öppen yta.
Restaurering
För att fisk och andra djur ska kunna vandra upp från Vättern och till Hökesjön har Länsstyrelsen gjort omfattande restaureringar. Hinder, till exempel i form av dammar, har tagits bort. För att värna åns naturvärden ser man också till att vattennivån inte sjunker för lågt.
Växt- och djurliv
Hökesån är ett vattendrag som går från Hökesjön till Vättern, en sträcka på nästan 18 kilometer. På sin väg genom landskapet är ån ömsom lugnt rinnande och ömsom strömmande. Tidigare har det funnits dammar som hindrat fiskar och andra djur att vandra upp från Vättern, men nu är ån restaurerad och vandringsvägarna fria. Det gör att du i Habo samhälle kan se Vätterns öring leka om hösten. På våren kan du istället se harren leka. Andra djur som finns i Hökesåns rena vatten är bergsimpa, flodnejonöga, signalkräfta och en stor mängd värdefulla insekter. Ett exempel är den sällsynta nattsländan Crunoecia irrotata.
Skogen i reservatet består av lövskog med al, björk, ask, lönn och sälg. Det finns också visst inslag av ädellövträd och gran och tall. Bland buskarna hittar man hägg, hassel och ung rönn och ask. Precis intill vattendraget är det vanligt med al som i blötare partier bildat så kallade socklar. Det innebär att de anpassat sig till ett skiftande vattenstånd, och man känner igen dem på att stammarna är utvidgade nere vid basen. På den här typen av mark trivs många insekter och svampar.
Hökesåns botten består till stor del av sand och på sina ställen ligger stora stenar och block i vattnet. Det ger bra viloplatser och gömställen till både fiskar och småkryp.
Den djupa dalgången kring Hökesån skapar en skuggig miljö med en hög luftfuktighet. Några arter som gynnas av av det är rutlungmossa, bågpraktmossa och grynig filtlav. På marken kan man också hitta fuktälskande arter som strutbräken, kärrfibbla, skärmstarr och gullpudra.
Den kvicka strömstaren häckar längs ån, liksom den långstjärtade forsärlan. Strömstaren dyker ner under vattnet för att fånga insekter medan forsärlan vadar omkring i vattnet och plockar insekter vid vattenytan. Har du riktig tur kan du också se den färggranna kungsfiskaren svischa förbi!
Foto: Johan Rova.
Friluftsliv
I och med att Hökesån rinner genom Habo samhälle är det väldigt lätt att nå det här reservatet. Längs med ån går det promenadvägar där du kan njuta av ån, men också av kulturhistoriska byggnader. I den centrala delen av reservatet finns det stigar på båda sidor av ån, och på flera ställen finns det broar.
Det finns gott om rastplatser, eldplatser, informationsskyltar och papperskorgar. Vid den utrivna Laggaredammen finns det idag en naturskola där man bedriver utomhuspedagogik. Vid den före detta dammen som ligger i anslutning till Spinnet har man fin utsikt över ån och där kan man också njuta av de gamla kulturhistoriska byggnaderna som fortfarande finns kvar.
Hökesån täcks som sagt in av reservat längs med i stort sett hela sträckan. Allra lättast att nå är Hökesån-Habo, men även Hökesån-Hallebo och Hökesån nedre är relativt lätt att besöka.
Aktuellt för detta besöksmål
Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.
Föreskrifter
Inom naturreservatet gäller inte Allemansrätten fullt ut. Du är välkommen att besöka Hökesån, men tänk på att det inte är tillåtet att:
- förstöra eller skada fasta naturföremål eller liggande eller stående döda träd eller buskar
- gräva upp växter
- varaktigt sätta upp tavla, skylt, inskrift, affisch eller liknande.
Serviceinformation
Fakta
Beslutsår: 2015
Storlek: 27 hektar, varav 1,5 hektar vatten
Naturtyp: Vattendrag och lövskog.
Kommun: Habo
Läge: I Habo samhälle
Markägare: Privata, kommun och staten
Förvaltare: Habo kommun
Anordningar: Informationsskyltar, rastplatser, eldplatser och markerad stig.
Hitta hit
Reservatet Hökesån Habo går rakt igenom tätorten Habo i östvästlig riktning. Du kan gå in i reservatet på många ställen. För närmare information om var det finns rastplatser och eldstäder, hör av dig till Habo kommun.
Koordinater till informationsskylten längst i öster:
N 57° 54' 58.34", E 14° 5' 47.83"
57.91620, 14.09662
Koordinater till informationsskylten längst i väster:
N 57° 54' 42.75", E 14° 4' 5.46"
57.91187, 14.06818
Tillgänglighet
Hökesån-Habo ligger i tätorten Habo och är extremt lätt att nå. Det finns gott om rastplatser, bänkar, eldstäder och stigar. Vill du ha mer information om tillgängligheten, hör av dig till Habo kommun.