Risk för vattenbrist i Värmlands länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuellt meddelande.

Tiskaretjärn

I Tiskaretjärns naturreservat möter man ett gammaldags odlingslandskap med levande kultur och skötsel.

Hästhage i Tiskaretjärn

Naturen präglas av det kulliga landskapet och den näringsrika hyperitberggrunden. Hit kom finnarna i slutet av 1500-talet och förde med sig sin tradition med svedjebruk och myrodling. Gården är en finnbosättning som lades under odling omkring 1625. Allt tyder på att området har hävdats kontinuerligt sedan dess.

Reservatet ligger insprängt som en oas i ett vidsträckt barrskogslandskap. En del av reservatet utgörs av Atikullen med sin rika flora. Namnet kommer av det finska ordet Athio, som betyder öde (ödekullen). Reservatet sköts i möjligaste mån enligt gamla tiders sätt och traditioner.

Naturreservatet bildades för att bevara och vårda det ålderdomliga odlingslandskapet och i största möjliga utsträckning göra detta med traditionella metoder och redskap. Betesdriften ska därför i första hand ske med utrotningshotade husdjursraser. Området ingår i EU:s nätverk av värdefull natur, Natura 2000.

Gammal gärdesgård i kanten av ängen.

Gärdesgårdar kantar ägorna.

Djur och växter

Den bruksform som används i reservatet – slåtter med lie efter blomningen, djurbete med mera – är nödvändig för att kunna behålla de växter, djur och insekter som i dag är utrotningshotade. Många av de växter som finns i ängarna har bladrosetter, som blottläggs efter slåtter och bete. I och med detta kan växterna ta till sig solens strålar på eftersommaren och därmed få nog med näring för att överleva till nästa år. Bland rosettväxterna finns slåttergubbe, slåtterblomma, slåtterfibbla, klasefibbla och rödfibbla. Förutom rosettväxter är det också vanligt med höstgroende arter. De har mycket svårt att klara sig utan slåtter eller bete sker. Till de höstgroende hör fältgentiana, höskallra, ängsskallra, och ormrot.

På grund av områdets karaktär av oas i skogslandskapet är det en populär tillflyktsort för älgar och rådjur. Hasselbeståndet drar också till sig ett flertal nötkråkor på höstarna.

Husdjuren i reservatet är utrotningshotade lantraser, där bland andra rödkullekor och värmlandsfår finns representerade. 

Nöjda djur i solen.

Små och stora djur trivs i solen.

Aktuellt för detta besöksmål

Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.

Föreskrifter

I reservatet är det förbjudet att:

  • framföra motordrivet fordon annat än på anvisad väg eller parkera annat än på anvisad plats,
  • ställa upp husvagn,
  • tälta,
  • göra upp eld,
  • skada vegetationen genom att plocka eller gräva upp örter och gräs, bryta kvistar eller på annat sätt skada buskar eller träd,
  • på ett störande sätt använda radioapparat, grammofon, bandspelare eller liknande,
  • beträda växande gröda (åker och slåttermark innan skörd respektive slåtter),
  • snitsla spår, ordna orienteringskontroll eller genomföra tävlingar.

Tänk på att respektera hemfridszonen runt gården.

Allemansrätten – det här får du göra i naturen

I Sverige har vi allemansrätt, det innebär att du får utöva friluftsliv och röra dig fritt i naturen så länge du inte stör eller förstör.

Friluftsliv och allemansrätt
Träd och moln. Illustration

Serviceinformation

  • Ikon förInformationstavla Informationstavla
  • Ikon förParkering Parkering
  • Ikon förVandringsled Vandringsled
  • Ikon förRastplats Rastplats

Fakta

Bildat: 1978

Storlek: 21 hektar

Markägare: Staten

Förvaltare: Länsstyrelsen i Värmlands län

Hitta hit

Läge: Värmlands län, Sunne kommun, cirka 25 kilometer väster om Sunne. Närmast större ort är Gräsmark, cirka 10 kilometer öster om reservatet. Från Sunne eller Kil tar man av vid Rottneros mot Gräsmark. Vid Trötvik, kör mot Arvika/Charlottenberg, skyltat efter cirka 6 kilometer.

Kontakt

Felanmälan i naturreservatet