Högbergsfältet

Högbergsfältet är ett attraktivt utflyktsmål utanför Filipstad. I reservatet kan du uppleva utsikten från Högberget ner över de öppna odlingsmarkerna och sjön Yngen. Du kan också se spåren av tidigare gruvdrift och besöka den gamla gruvgången Tilas stoll.

Besök under sommaren

Högbergsfältet är ett populärt besöksmål på sommaren. Tänk därför på att följa de regler som gäller så blir det en trevlig vistelse för alla.

Tilas stoll är åter öppet för besökare efter lite renovering. Tänk på att det är förbjudet att kliva utanför rampen inne i gruvan. Det finns risk att rasa igenom golvet, ner i schaktet.

Vissa dagar är det mycket bilar vid den norra parkeringen. Kör då ytterligare några hundra meter så finns det en ny parkering för besökare där. Se kartan Pdf, 629.1 kB, öppnas i nytt fönster..

Ställ inte bilen där det står in/utfart. Det är infart till privata stugor.

Se vad som gäller ytterligare i reservatet under Föreskrifter.

Välkomna!

Vy över blommande slåtteräng med klockstapeln och en skymt av sjön Yngen.

Högst upp på kullen i slåtterängen finns klockstapeln och en fin rastplats. Foto: Lennart Landenmark

Djur och växter

Den kalkhaltiga berggrunden ger en artrik flora med bland annat flera orkidéarter. En av de vackraste orkidéerna, purpurknipprot, växer som ”ogräs” på vägrenar och banvallar. Du kan också hitta den sällsynta lilla ormbunken murruta. I reservatets södra del finns stora ängsytor med växter som trivs på kalkrik mark.

För att bevara den rika biologiska mångfalden hålls markerna öppna av betande får och genom slåtter. Här trivs växter som brunklöver, gökärt, smörboll, kattfot, svartkämpar, rödkämpar och ängsskallra.

Ett 30-tal betande Värmlandsfår på ängen vid Yngen.

Får eller andra betande djur hjälper till att hålla markerna öppna. Foto: Jenny Olsson

Kultur

Området är ett gammalt gruvfält som lämnades åt sitt öde efter att gruvdriften lades ner 1906. Här bröts järnmalm och en del mer sällsynta mineraler. En spännande upplevelse är att gå in i Tilas Stoll, en horisontell gruvgång. Tänk på att inte gå utanför rampen inne i gruvan – det kan vara farligt.

Den största delen av gruvorna finns i reservatets nordöstra del, vid Högberget. Överallt finns ruiner och husgrunder från gruvdriften och det finns också spår av enkla bostäder i form av så kallade jordkulor. Dessa boningar låg till större delen ingrävda i sluttningar och hade minst tre väggar och golv av jord. De svåra förhållandena i gruvområdet ledde till landets första gruvstrejk som ägde rum här år 1869.

Inför ditt besök

Det finns rastplatser utspridda i hela reservatet, bland annat utmed Yngens strand.

I reservatet finns flera vandringsleder och stigar som till stor del är breda med bra underlag. De tar dig genom olika miljöer av betesmarker, slåtterängar, förbi gruvor och in i skogen. I de nordligare delarna är terrängen ganska kuperad och inte lika lättframkomlig.

Det finns ett torrdass vid den norra parkeringen.

Parkeringsmöjligheterna är begränsade, vid fint väder blir det lätt fullt. Tänk på att parkera så att du inte begränsar framkomligheten för andra.

Rastplats i skoglig miljö med utsikt över Yngen.

Rastplats vid det som kallas Vargkullen, i naturreservatets nordligaste del. Här har du en fin utsikt över Yngen. Foto: Jenny Olsson

Bakgrund

Reservatet bildades för att bevara gruv- och odlingslandskapet med dess välbevarade och rika kulturhistoriska bakgrund. Syftet är också att bevara de natursköna och variationsrika naturområdena med artrik flora och fauna.

Aktuellt för detta besöksmål

Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.

Föreskrifter

I reservatet är det förbjudet att:

  • medföra ej kopplad hund eller annat lösgående husdjur,
  • göra upp eld annat än på anvisad och särskilt iordningställd plats,
  • parkera annat än på anvisade platser,
  • ställa upp husvagn annat än för tillfälligt dagsbesök på anvisad plats,
  • tälta mer än ett dygn i sträck,
  • skada eller ta bort död ved såsom liggande eller stående torrträd eller torra grenar,
  • plocka eller gräva upp blommor, mossor, lavar eller trädsvampar,
  • föra bort större sten eller block från varphögar och dylikt,
  • utan länsstyrelsens tillstånd i näringssyfte organiserat utnyttja området, samt för skolor och institutioner att regelbundet utnyttja området för att utföra vetenskapliga eller andra undersökningar.

Allemansrätten – det här får du göra i naturen

I Sverige har vi allemansrätt, det innebär att du får utöva friluftsliv och röra dig fritt i naturen så länge du inte stör eller förstör.

Friluftsliv och allemansrätt
Träd och moln. Illustration

Serviceinformation

  • Ikon förInformationstavla Informationstavla
  • Ikon förParkering Parkering
  • Ikon förRastplats Rastplats
  • Ikon förTorrdass Torrdass
  • Ikon förVandringsled Vandringsled

Fakta

Bildat: 1979

Storlek: 61 hektar

Markägare: Staten

Förvaltare: Länsstyrelsen i Värmlands län

Hitta hit

Läge: Värmlands län, Filipstads kommun, cirka 6 kilometer nordost om Filipstad. Kör Riksväg 63 från Filipstad mot Ludvika. Efter Persberg finns skylt som visar in till reservatet. Man kan också nå reservat via väg genom Persbergs samhälle, men den vägen är inte skyltad.

Kontakt

Naturvård, Länsstyrelsen Värmland

Telefon: 010-224 70 00

Felanmälan i naturreservatet