Högbergsfältet
Högbergsfältet är ett attraktivt utflyktsmål utanför Filipstad. I reservatet kan du uppleva utsikten från Högberget ner över de öppna odlingsmarkerna och sjön Yngen. Du kan också se spåren av tidigare gruvdrift och besöka den gamla gruvgången Tilas stoll.
Besök under sommaren
Högbergsfältet är ett populärt besöksmål på sommaren. Tänk därför på att följa de regler som gäller så blir det en trevlig vistelse för alla.
Tilas stoll är åter öppet för besökare efter lite renovering. Tänk på att det är förbjudet att kliva utanför rampen inne i gruvan. Det finns risk att rasa igenom golvet, ner i schaktet.
Vissa dagar är det mycket bilar vid den norra parkeringen. Kör då ytterligare några hundra meter så finns det en ny parkering för besökare där. Se kartan Pdf, 629.1 kB, öppnas i nytt fönster..
Ställ inte bilen där det står in/utfart. Det är infart till privata stugor.
Se vad som gäller ytterligare i reservatet under Föreskrifter.
Välkomna!

Högst upp på kullen i slåtterängen finns klockstapeln och en fin rastplats. Foto: Lennart Landenmark
Djur och växter
Den kalkhaltiga berggrunden ger en artrik flora med bland annat flera orkidéarter. En av de vackraste orkidéerna, purpurknipprot, växer som ”ogräs” på vägrenar och banvallar. Du kan också hitta den sällsynta lilla ormbunken murruta. I reservatets södra del finns stora ängsytor med växter som trivs på kalkrik mark.
För att bevara den rika biologiska mångfalden hålls markerna öppna av betande får och genom slåtter. Här trivs växter som brunklöver, gökärt, smörboll, kattfot, svartkämpar, rödkämpar och ängsskallra.

Får eller andra betande djur hjälper till att hålla markerna öppna. Foto: Jenny Olsson
Kultur
Området är ett gammalt gruvfält som lämnades åt sitt öde efter att gruvdriften lades ner 1906. Här bröts järnmalm och en del mer sällsynta mineraler. En spännande upplevelse är att gå in i Tilas Stoll, en horisontell gruvgång. Tänk på att inte gå utanför rampen inne i gruvan – det kan vara farligt.
Den största delen av gruvorna finns i reservatets nordöstra del, vid Högberget. Överallt finns ruiner och husgrunder från gruvdriften och det finns också spår av enkla bostäder i form av så kallade jordkulor. Dessa boningar låg till större delen ingrävda i sluttningar och hade minst tre väggar och golv av jord. De svåra förhållandena i gruvområdet ledde till landets första gruvstrejk som ägde rum här år 1869.
Inför ditt besök
Det finns rastplatser utspridda i hela reservatet, bland annat utmed Yngens strand.
I reservatet finns flera vandringsleder och stigar som till stor del är breda med bra underlag. De tar dig genom olika miljöer av betesmarker, slåtterängar, förbi gruvor och in i skogen. I de nordligare delarna är terrängen ganska kuperad och inte lika lättframkomlig.
Det finns ett torrdass vid den norra parkeringen.
Parkeringsmöjligheterna är begränsade, vid fint väder blir det lätt fullt. Tänk på att parkera så att du inte begränsar framkomligheten för andra.

Rastplats vid det som kallas Vargkullen, i naturreservatets nordligaste del. Här har du en fin utsikt över Yngen. Foto: Jenny Olsson
Bakgrund
Reservatet bildades för att bevara gruv- och odlingslandskapet med dess välbevarade och rika kulturhistoriska bakgrund. Syftet är också att bevara de natursköna och variationsrika naturområdena med artrik flora och fauna.
Aktuellt för detta besöksmål
Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.
Föreskrifter
I reservatet är det förbjudet att:
- medföra ej kopplad hund eller annat lösgående husdjur,
- göra upp eld annat än på anvisad och särskilt iordningställd plats,
- parkera annat än på anvisade platser,
- ställa upp husvagn annat än för tillfälligt dagsbesök på anvisad plats,
- tälta mer än ett dygn i sträck,
- skada eller ta bort död ved såsom liggande eller stående torrträd eller torra grenar,
- plocka eller gräva upp blommor, mossor, lavar eller trädsvampar,
- föra bort större sten eller block från varphögar och dylikt,
- utan länsstyrelsens tillstånd i näringssyfte organiserat utnyttja området, samt för skolor och institutioner att regelbundet utnyttja området för att utföra vetenskapliga eller andra undersökningar.
Serviceinformation
Fakta
Bildat: 1979
Storlek: 61 hektar
Markägare: Staten
Förvaltare: Länsstyrelsen i Värmlands län
Hitta hit
Läge: Värmlands län, Filipstads kommun, cirka 6 kilometer nordost om Filipstad. Kör Riksväg 63 från Filipstad mot Ludvika. Efter Persberg finns skylt som visar in till reservatet. Man kan också nå reservat via väg genom Persbergs samhälle, men den vägen är inte skyltad.
Tack för din medverkan
Berätta hur vi kan göra den här sidan bättre. Dina synpunkter är värdefulla för oss och din medverkan hjälper oss att förbättra webbplatsen.
Tyvärr kan vi inte svara på dina synpunkter här. Om du har en fråga som du vill ha svar på kan du gå via kontaktinformation.