Gråberget

Det växer rikligt med lunglav på de grova asparna och på något ställe är det så mycket att man vid fuktigt väder nästan kan luras att tro att man är i en djungel.

 

Skogbeklätt berg som speglas i tjärn. I vattnet syns blad av näckrosor. På bergskanten ser man hur det rasat ner stenar mot sjön.

Gråberget speglar sig i tjärnen. Foto Linda Stöberg.

I huvudsak består området av de två bergen Svartningen och Gråberget. Västbranterna av bägge bergen är skarpa med block och lodytor, likaså delar av nordbranten till Gråberget.

Gråberget har förr haft utkikstorn för brandspaning. Tornet är borta nu, men man har där ändå bra utsikt från delar av reservatet. På de flackare topparna finns flera myrar. Skogen är till större delen hällmarkstallskog, med inslag av gransumpskog. Tallöverståndare är spridda i området och bitvis finns det gott om asp och död ved. En del av reservatet består av gammal naturskog, där det tidigare har brunnit. I en död tall finns spår av fyra bränder.

Naturreservatet bildades för att bevara de värdefulla livsmiljöerna bergbranter och rasbranter, små skogbeväxta sprickdalar med rik kryptogamflora (t.ex. mossor, lavar och svampar) och äldre hällmarkstallskog samt att bevara tillhörande växt- och djursamhällen.

Djur och växter


Reservatets grova aspar bjuder på en rik flora av mossor, lavar och svampar såsom asphättemossa, aspgelélav och stor aspticka. I sumpskogspartierna gynnas lavfloran av den höga och jämna luftfuktigheten. I de branta delarna av reservatet finns en del överhäng och det förekommer rikligt med sipperstråk vilket speciellt gynnar mossfloran. Berggrunden är kalkrik och det finns en kalkgynnad flora med t.ex. blåsippa, svartbräken och trolldruva.

Aktuellt för detta besöksmål

Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.

Föreskrifter

I reservatet är det förbjudet att:

  • samla in ryggradslösa djur, t.ex. skalbaggar eller landsnäckor,
  • samla in mossor, lavar eller vedsvampar,
  • skada eller ta bort träd och buskar, inklusive död ved, såsom liggande eller stående torrträd eller torra grenar,
  • framföra fordon,
  • utan länsstyrelsens tillstånd, i näringssyfte, organiserat utnyttja området, samt för skolor och institutioner att regelmässigt utnyttja området för att utföra naturvetenskapliga eller andra undersökning

Allemansrätten – det här får du göra i naturen

I Sverige har vi allemansrätt, det innebär att du får utöva friluftsliv och röra dig fritt i naturen så länge du inte stör eller förstör.

Friluftsliv och allemansrätt
Träd och moln. Illustration

Serviceinformation

  • Ikon förInformationstavla Informationstavla
  • Ikon förParkering Parkering
  • Ikon förVandringsled Vandringsled

Fakta

Bildat: 2009

Storlek: 127 hektar

Markägare: Staten och privat

Förvaltare: Länsstyrelsen i Värmlands län

Hitta hit

Läge: Värmlands län, Eda kommun, cirka 8 kilometer söder om Koppom. Vägbeskrivning från Arvika. Kör nordväst på väg 172 tills du kommer till väg 177. Sväng vänster (söder) och fortsätt 12,5 kilometer. Sväng in vid Mosstakan på vägen mot Saxebyn. Fortsätt mot Norra Svartningstjärn. Sväng höger vid tjärnen och fortsätt 950 meter. Sväng vänster uppför backen. Parkera på vänster sida av vägen. Alternativ väg från Arvika. Följ väg 172 mot sydväst. Sväng höger (norrut) på väg 177 för att komma till Mosstakan.

Kontakt

Naturvård, Länsstyrelsen Värmland

Telefon: 010-224 70 00

Felanmälan i naturreservatet





Landshövding

Georg Andrén

Besöksadress

Våxnäsgatan 5

Postadress

651 86 Karlstad

Organisationsnummer

202100-2395

Följ oss