Hällkistan i Yxhult

Hällkistan i Yxhult är en av länets få gravar från stenålder eller tidig bronsålder. Hällkistans sidor markerar rummet där hela familjen begravdes.

Hällkistan är en gravkammare som användes av en familj eller en släkt. Det vi ser idag är bara rester av hällkistan. På stenåldern hade kistan tak av stenhällar och dessutom var den täckt av jord eller sten. För att komma in i själva gravkammaren måste man krypa genom ett hål – gavelhål.

Arkeologisk undersökning

Hällkistan i Yxhult grävdes ut 1902 och 1961 och då var den delvis förstörd och innehållet omrört. Fynden arkeologerna hittade var tänder och benbitar från människor som blivit begravda i hällkistan. De hittade också ben från djur, men inga föremål.

Det berättas att det har funnits många hällkistor i Yxhult men alla utom två är helt borta idag. I hela Närke känner vi till ett 20-tal hällkistor och tre av dem har gavelhål.

Människorna i bygden

Människorna som byggde hällkistan bodde troligen här i närheten. De levde på jordbruk och boskapsskötsel. Boskapen kunde beta utomhus året om eftersom klimatet var varmare än idag. Landskapet var öppet med ädellövträd och det växte till exempel ek, alm och lind. Granen däremot fanns inte på den tiden.

Här trivs många ängsväxter

Marken vid hällkistan är kalkrik och skyddad som naturreservat. Här växer många olika växter som tycker om kalk men även många andra typiska ängsväxter.

Läs mer om naturreservatet Hällkistan

Runsten

Lite längre söderut från hällkistan finns en skadad runsten. Den står längs vägen och inskriptionen som fortfarande går att tyda lyder: "...reste denna sten efter Ämbjörn, sin make". Runstenen är förmodligen rest på 1000-talet och då hade hällkistan redan funnits där sedan länge.