Bo kyrka och herrgårdslandskap

Bo har en lång historia som huvudgård i det stora herrgårdslandskapet kring sjön Avern. Den långa tiden av central styrning har resulterat i ett större sammanhållet herrgårdslandskap, något som är unikt för Örebro län. Bo kyrka är länets bäst bevarade karolinska kyrka som med sin välbevarade inredning ger en god bild av 1700-talets kyrkorum.

Medeltida anor

Bo gård är känd sedan medeltiden och kom sedan att bli huvudgård i det gods som växte fram under 1600-talet. Godset har sedan under århundraden satt sin prägel på både landskap och bebyggelse. Godset omvandlades 1735 till fideikommiss, vilket innebar att godset enbart kunde ärvas i oförändrat skick inom familjen. Fideikommisset hade en tydlig social rangordning och systemet byggde på att ett flertal underliggande torp och gårdar var bundna till godset. Dessa var på olika sätt var skyldiga att utföra dagsverken eller leverera naturaprodukter som säd, virke med mera till godset.

Från järn till skog

Godset blev med tiden som ett eget samhälle som i stort sett var självförsörjande. Till godset hörde bland annat tegelbruk, järnbruk, mejeri och brännerier. Men också apotek, sjukstuga, skola, kyrka, lanthandel, frikyrkokapell. Godsets ekonomi baserades länge på järnhanteringen vid Gryts bruk i kombination med jord- och skogsbruk. Sedan järnhanteringen blivit olönsam under slutet av 1800-talet tog skogsbruket och sågverksamheten över och blev godsets huvudsakliga inkomstkälla.

Bo kyrka

Bo kyrka från 1733–35 är idag länets bäst bevarade karolinska kyrka, präglad av karolinertidens stramhet och enkelhet. Det är en korsformad timmerkyrka med vitmålad brädpanel och takryttare över korsmitten. Kyrkans inre har genomgått få förändringar, den saknar till exempel fortfarande elbelysning, och ger därför ett ålderdomligt intryck. Bänkinredningen är den enda helt intakta i Örebro län. Den visar tydligt på samhällets sociala skillnader, med de rymliga herrskapsbänkarna längst fram och de enklare bänkarna för tjänstefolket längst bak. Minst lika intressant är även den tillhörande kyrkogården. Även den vittnar om godsets sociala struktur med höga gravstenar för fideikommissarierna och ståtliga gjutjärnskors för andra familjemedlemmar.

Bo herrgård

Den pampiga herrgården i Bo stod färdigt 1882 sedan dåvarande fideikommissarie Hugo Johan Hamilton rivit den äldre huvudbyggnaden. Byggnaden ritades J. F. Åbom och var likt tidens ideal inspirerat av medeltiden slott och borgar. Teglet till nybygget tillverkades i det egna tegelbruket. Samtidigt uppfördes även nya ekonomibyggnader. Norr om herrgården ligger en lite ovanlig byggnad, den så kallade fatburen. Det är en mindre putsad byggnad med svängt spåntak från 1750-talet som använts som magasin och förråd. Kring gården finns två lustparker, anlagda i engelsk stilunder 1900-talets början av Carl Diedric Hamilton.

Bo skola

Värd att nämna i området är även den pampiga skolbyggnaden som ligger på en höjd strax väster om Bo herrgård och kyrka. Likt ett tempel bärs dess gavelparti upp av fyra vita kolonner. Både skolans form och läge visar på den framträdande roll skolundervisningen hade inom godset. Hugo Adolf Hamilton var en av de drivande krafterna bakom folkskolans genomförande i Sverige under 1840-talet. Vid den tiden hade skolundervisning redan bedrivits vid godset under många år. Skolan byggdes 1851, troligen efter ritningar av Hamilton själv. Skolan drevs fram till 1953 och inrymmer numera Boo Hembygdsförening.