Lundby prästgård

Prästgården i Viby socken är en av de bäst bevarade prästgårdarna i länet. Den kallas Lundby prästgård och har funnits på platsen sedan 1500-talet. Den ståtliga anläggningen speglar tydligt den rika jordbruksbygden såväl som den framstående roll som kyrkan och socknens kyrkoherde har haft i samhället.

Med anor från 1500-talet

Lundby prästgård har funnits på platsen sedan 1500-talet. Den förste kände kyrkoherden som bodde på här var Jacobus Nicolai, verksam under 1500-talets slut. Innan dess bodde prästen i Viby på Trystorps gård i Tångeråsa socken. Nuvarande prästbostad är en ståtlig byggnad i två våningar från 1800-talets första hälft, enligt handlingar byggd av kyrkoherde Nils Kjellström år 1828. På gården finns även den äldre prästbostaden kvar, nuvarande södra flygel från 1790-talet. Den har inte varit bebodd sedan 1920-talet och har en sällsynt välbevarad ålderdomlig interiör.

Gumaelius får prästgården att blomstra

Lundby prästgård upplevde sin storhetstid under Gustaf Wilhelm Gumaelius tid som kyrkoherde under åren 1834 till 1853. Han kom att spela en betydelsefull roll för utvecklingen i trakten, han startade bland annat den första sparbanken på landsbygden i Sverige. På åsen kring prästgården skapade han en ryktbar park- och trädgårdsanläggning, kallad Johanneslund.

Särskilda bestämmelser

De första prästgårdarna började byggas under den tidiga medeltiden, samtidigt som de första kyrkorna byggdes. De byggdes för församlingsprästens försörjning och det har genom tiderna funnits särskilda bestämmelser för hur prästgårdarna skulle byggas, så kallade boställesförordningar. Enligt 1910 års förordning skulle församlingsprästerna avlönas kontant, istället för att som tidigare ha prästgården som löneförmån, i natura.

Socknens centrum

Det fanns tidigare en mycket stark koppling mellan kyrkan, prästgården och hela samhället, i synnerhet på landsbygden. Församlingsprästen hade utöver de rent kyrkliga uppgifterna ett stort ansvar för socknens administration, främst då som ordförande i sockenstämman. Prästerna var ofta de enda som hade högre utbildning och prästgårdarna blev därför viktiga kulturcentra. Prästgårdarna har på så sätt haft en stor betydelse för det sociala livet och för hela samhällsutvecklingen. Prästgården var en samlingsplats för bygden med prästfamiljen som medelpunkt.

Information om Viby kyrka