Vintrosa prästgård

Prästgården berättar om kyrkans och prästens centrala roll på landsbygden. Vintrosa prästgård en representant för Närkes och Örebro läns prästgårdar med historia från 1700-talet.

Vintrosa prästgård

Vintrosa prästgård har fyra byggnader. Den södra flygeln är minst förändrad och troligtvis den äldsta av byggnaderna. Förmodligen är den byggd i början av 1700-talet. Huvudbyggnaden och norra flygeln är moderniserade. Norra flygeln är troligtvis byggd under 1700-talet och blev församlingshem under 1960-talet. Huvudbyggnaden byggdes på 1790-talet, och byggdes på med en våning under 1820-talet. Byggnadens utseende kommer främst från 1940-talet då huvudbyggnaden byggdes om. Tidigare fanns en engelsk park öster om byggnaderna. Vintrosa prästgård är en representant för prästgårdar i Närke och Örebro län. Ett exempel på en ”vanlig” prästgård som berättar om många års användande och förändringar.

Prästgårdens betydelse

Ända sedan tiden då kristendomen etablerade sig i landet och de första kyrkorna byggdes, har särskilda bestämmelser funnits kring prästgårdar. Det kallades boställsordningar. När en kyrka byggdes, byggdes också en prästgård. Ordningarna bestämde hur gården skulle byggas. De senaste boställsordningarna tillkom 1910 och 1932. Ordningen 1910 innebar att prästen skulle få kontant lön. Församlingar och socknar fick samma gränser, enheter i samhället. "Andliga" och "värdsliga" frågor sköttes av socken och församling inom gränsen. Kyrkan var viktig för samhället och utvecklingen. Främst på landsbygden. Där blev prästgården en samlingspunkt med prästfamiljen som mittpunkt. Att prästgården var viktig ses ofta genom stora och välbyggda gårdar.